Michael Probst / AP
Sammanfattning
- Kina använder sig allt oftare av ekonomiska sanktioner för att uppnå utrikes- och säkerhetspolitiska mål. Dessa åtgärder har historiskt främst bestått av ”informella” sanktioner, såsom statligt uppmuntrade konsumentbojkotter mot utländska företag och handelsrestriktioner med tvetydig juridisk grund. Sedan 2018 används dock även ”formella” sanktioner i form av riktade restriktiva åtgärder och exportkontroller.
- Sverige har utsatts för kinesiska sanktioner vid minst sju tillfällen och kan drabbas igen. Denna studie undersöker Sveriges sårbarhet för tre vanligt förekommande sanktionsformer: begränsningar av direkt varuimport från Kina, direkt varuexport till Kina samt svensk företagsverksamhet i Kina. Metoden kan användas för att bevaka Sveriges riskexponering på dessa områden över tid.
- Vår analys av 2023 års handelsdata tyder på att en stor del av den sårbara varuimporten från Kina består av enkla konsumentprodukter vars bortfall sannolikt inte skulle leda till stora problem för svensk ekonomi. Det finns dock ett antal mer avancerade varutyper som skulle kunna bli svåra att ersätta vid ett handelsavbrott, till exempel särskilda halvledare och kemiska substanser med potentiellt bred tillämpning inom industrin.
- En stor del av Sveriges sårbara varuexport består av maskiner och apparater såsom motorer, batteridelar och utrustning för tillverkning av halvledare. Därtill är vissa kemiska föreningar och varutyper kopplade till trä-, pappers- och metallindustrin exponerade, exempelvis kemisk trämassa (dissolvingmassa) och järnmalm.
- Svenska företag i Kina hade under 2022 sin största omsättning inom tillverkningssegmenten maskiner, metallvaror, fordon och papper. Denna typ av produktion har sällan drabbats av kinesiska sanktioner, men risken kan öka i takt med att inhemska konkurrenter utvecklas och kan ersätta svenska företags roll i den kinesiska ekonomin.
Om författarna
