von der Leyens linjetal: ett vägskäl i EU:s relation till Kina?

När Europeiska kommissionens ordförande Ursula von der Leyen höll sitt årliga linjetal om tillståndet i unionen underströk hon att EU och Kinas handelsrelation nått en brytpunkt. 

Det snabbt växande handelsunderskottet med Kina har fått flera medlemsstater att höja sina röster för kraftfulla motåtgärder. Medlemsstaterna enades i somras om en skarpare EU-linje gentemot Kina för att motverka strategiska beroenden och ekonomiska obalanser. Under oktober väntar nya samtal mellan EU och Kina där den bilaterala relationen nu står inför ett avgörande skede. 

Utmaningar och avvägningar för Europa 

För Kina och EU handlar det nu om att försöka stabilisera relationen med en möjlig kompromiss, annars väntar troligtvis en eskalering av handelskonflikten. I årets tal tillkännagav von der Leyen inga nya instrument riktade mot Kina, till skillnad från talet 2023 då kommissionen lanserade en utredning om kinesiska elbilar. 

Beslutar sig däremot EU för att införa nya handelspolitiska skyddsinstrument eller diversifieringsverktyg för att minska den ekonomiska sårbarheten väntar samtidigt kinesiska motreaktioner. För att öka EU:s oberoende och stärka konkurrenskraften handlar det också om att säkra råvaruförsörjningen av kritiska mineral och om fördjupade partnerskap med likasinnade länder.  

Kina står samtidigt redo för att möta nya handelspolitiska åtgärder och har under året introducerat nya regelverk inom ramen för ekonomisk säkerhet. Parallellt har både Kina och EU behov av varandras marknader och det bör således ligga i bådas intresse att återställa balansen i relationen. Klimatområdet verkar fortsatt utgöra ett möjligt område för samarbete. 

Framtidsfrågor, innovation och stärkt motståndskraft 

von der Leyen lyfte AI som en avgörande framtidsfråga. Snarare än att konkurrera med USA och Kina om de mest avancerade AI-modellerna, läggs dock fokus på tillämpning av AI inom ett antal sektorer. Detta är en linje som till viss del påminner om Kinas ”AI+ Initiative”, där AI utgör den centrala drivkraften för ökad produktivitet. Samtidigt återstår frågan om hur AI ska regleras på global nivå, där Kina uppvisar ambitioner med initiativ som World Artificial Intelligence Cooperation Organization (WAICO). 

För att bygga ett mer motståndskraftigt Europa som står sig starkare i relation till kinesisk konkurrens, kan det utöver kortsiktigt motiverade åtgärder finnas ett behov av att anta ett mer långsiktigt perspektiv. Detta kan handla om stärkt innovationsförmåga inom ett antal strategiska teknikområden. Inte minst sett till Kinas enorma satsningar på innovationsområdet och inom grundforskning, där landet avser driva på innovationstakten inom ett antal strategiska tekniker fram till 2030. 

Camilla Andreasson