10 november, 2026
Fotbollsstjärnan Mbappé bojkottad i Kina
Den franske fotbollsspelaren Kylian Mbappé hamnade i blåsväder efter att indirekt hänvisat till Kinas tidigare ledare Mao Zedong som ”diktator” i en TV-intervju. På frågan vilken av de många memes om honom på internet som är hans favorit svarade Mbappé att den ”som får mig att skratta mest är den där videon med en kille, jag tror det är en kinesisk diktator...” (I memen är Mbappés ansikte klistrat på Maos kropp, vilket anspelar på att hans inflytande över fotbollen gör honom till en slags diktator).
Svaret från Kina blev kraftfullt. Flera kinesiska sponsorer bröt samarbetet med Mbappé och den statliga TV-kanalen CCTV slutade sända matcher från spanska La Liga. Trots att Mbappé, hans klubblag Real Madrid och företrädare för La Liga framförde ursäkter verkar bojkotten bestå, vilket kan kosta stora summor i förlorade intäkter.
Flera samverkande faktorer bidrog sannolikt till den kraftfulla reaktionen: Maos betydelse för det styrande kommunistpartiets (KKP) legitimitet, högljudda nationalistiska röster på Kinas sociala medier samt kinesiska företags rädsla för politiska repressalier.
Trots att Maos eftermäle svärtades av två katastrofer – Det stora språnget (1958–62) och Kulturrevolutionen (1966–76) – framhåller kommunistpartiet honom alltjämt som krigshjälte och som Folkrepublikens landsfader. Medan Sovjetunionens kommunistparti kunde knyta sin legitimitet till Vladimir Lenin, och därmed öppna för kritik mot Josef Stalin, är Mao en allt-i-ett-figur för KKP. Partiet har därför aldrig kunnat fördöma Mao, även om man kunnat kritisera aspekter av hans styre under hårt hållna ramar. Utrymmet att ifrågasätta Mao har dessutom minskat sedan Xi Jinping kom till makten 2012 i takt med att den ekonomiska tillväxten försvagats och ideologin fått en viktigare roll för partiets legitimitet.
Även om det är svårt att avgöra omfattningen av politisk styrning vid bojkotter i Kina finns skäl att misstänka att det i Mbappés fall inte enbart handlar om spontana uttryck för nationalism. CCTV agerade troligtvis på någon form av direktiv eller politiska signaler. Vad gäller sponsorerna är det troligt att dessa, efter att uttalandet väckt ilska bland nationalistiska röster på kinesiska sociala medier, såg ett politiskt behov att snabbt ta avstånd från Mbappé, kanske för att ta det säkra före det osäkra.
Lägg därtill att många kineser tittar på europeisk fotboll. Att en världsspelare som Mbappé med miljontals fans i Kina beskriver Mao som en diktator uppfattas som särskilt känsligt och potentiellt undergrävande för partiets legitimitet.
Kinas växande ekonomiska makt och Europas beroende av den kinesiska marknaden gör kinesiska bojkotter effektiva i vissa avseenden – de leder inte bara till offentliga ursäkter från företag och celebriteter utan avskräcker även framtida uttalanden. Samtidigt skadar den här typen av överreaktioner på yttranden som i demokratier upplevs som helt okontroversiella Kinas anseende och långsiktiga relationer med Europa
Patrik Andersson
