Sverige och Kina i återblick 2024

Kinas officiella syn på Sverige

Natointrädet den 7 mars blir en av de Sverigehändelser som uppmärksammas mest av Kina under året. Inför Sveriges formella anslutning till alliansen framhåller utrikesministeriet Kinas önskan om vad man beskriver som ett ”hållbart säkerhetssystem” där länder ”respekterar varandras legitima säkerhetsintressen”. Det bekräftar också att Kina ”värdesätter [sitt] vänskapliga samarbete med Sverige”. Men medier i Kina uttrycker samtidigt oro över att det svenska medlemskapet kan öka de geopolitiska spänningarna, särskilt mellan Ryssland och väst genom att sätta ytterligare press på den ryska regimen och försämra säkerhetsläget i Europa. Medierna lyfter fram det vanligt förekommande kinesiska narrativet där europeiska länder framställs som brickor i ett amerikanskt geopolitiskt spel.

Liksom under år 2023 bedriver Kinas ambassad i Sverige aktivt relationsfrämjande aktiviteter och fortsätter att fram- hålla samarbeten och gemensamma intressen. Detta återspeglas i ambassadens möten med politiker, näringsliv och akademin. En höjdpunkt blir det högtidliga firandet av Folkrepublikens 75-årsjubileum på Konserthuset i Stockholm. Ambassadör Cui Aimin förmedlar en positiv bild av Kina och den bilaterala relationen i artiklar i svenska medier, dock främst i nättidningar med relativt lågt genomslag. Cui betonar vikten av att stärka samarbetet inom innovation, grön teknik, artificiell intelligens och kulturutbyten.

Ambassaden drar sig samtidigt inte för att kritisera Sverige. Vid flera tillfällen under året publiceras uttalanden som kritiserar hur svenska myndigheter, politiker och media framställer Kina. Det gäller bland annat Säpos lägesbild och regeringens nya nationella säkerhetsstrategi, uttalanden från svenska politiker 

om Taiwan samt mediers rapportering om Kommunistpartiets påverkansarbete i Sverige. I ambassadens uttalanden beskrivs svenska påståenden och handlingar som präglade av kallakrigsmentalitet och ideologiska fördomar, vilket sägs underminera den bilaterala relationen. De svenska parterna uppmanas att sluta ”svärta ner Kinas anseende”, och anklagas för att blanda sig i Kinas ”interna angelägenheter”, bland annat i frågor som rör Taiwan, Xinjiang och Hongkong.

I november besöker bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa Kina. Det är det första svenska ministerbesöket i landet på sex år. Dousa träffar sin kinesiske motpart Wang Wentao och representanter från näringslivet för att diskutera utvecklingen av den bilaterala handeln. Han besöker även den stora handelsmässan China International Import Expo i Shanghai. I Kina beskrivs besöket främst som ett sätt att främja handeln och det ekonomiska utbytet mellan Kina och Sverige, och medierna lyfter fram Dousas kritiska inställning till EU-kommissionens tullar på kinesiska elbilar.

Kinas utrikesminister Wang Yi. Ng Han Guan / AP / TT

Mot en ny balanspunkt i forskningssamarbeten med Kina

Efter 2023 års uppblossade debatt om riskerna med forskningssamarbeten med Kina fattas beslut om åtgärder under 2024. En av de frågor som diskuterades mest 2023 var säkerhetspolitisk kompetens i lärosätens styrelser. I februari 2024 beslutar regeringen att de nomineringspersoner som föreslår styrelseledamöter ska beakta att ”det i styrelsen som helhet finns allmän kompetens i säkerhetsfrågor”. Tre myndigheter – Universitets- och högskolerådet, Vinnova och Vetenskapsrådet – presenterar under våren sina förslag på nationella riktlinjer för internationella samarbeten inom högre utbildning och forskning. När uppdraget slutrapporteras i december föreslår myndigheterna inrättandet av en nationell stödfunktion som ska bistå lärosäten och myndigheter med ansvarsfull internationalisering.

I juni publicerar en annan myndighet, Universitetskanslersämbetet (UKÄ), en rapport om doktorander med utländsk stipendiefinansiering. Frågan har aktualiserats på senare år med anledning av uppgifter om oskäliga villkor i avtalen mellan stipendiater och Kinas statliga stipendiemyndighet, China Scholarship Council (CSC). I UKÄ-rapporten, som täcker alla statliga lärosäten med forskarutbildning, redovisar lärosätena ett drygt hundratal CSC-doktorander för perioden 2020–2023, de flesta på Karolinska Institutet (KI) och Kungliga Tekniska högskolan (KTH). KTH, som är det enda svenska lärosäte som tar emot CSC-doktorander under året, beslutar i november att inte anta nya doktorander inom ramen för avtalet.

Enligt UKÄ kan oskäliga villkor till exempel innebära krav på att återvända till hemlandet efter genomförda studier. Det kan också vara krav på återbetalning av stipendiet om doktoranden inte slutför utbildningen eller når sina examensmål. Myndigheten ifrågasätter också om lärosäten har rätt att ta emot CSC-stipendiater överhuvudtaget, då huvudregeln i högskoleförordningen är att doktorander ska anställas, vilket oftast inte är fallet med CSC-stipendiater. Undantagen från denna regel gäller endast stipendier via EU-program och stipendier från länder som själva saknar möjlighet att bedriva framstående forskning, vilket ju inte inkluderar Kina. UKÄ anser också att uppgifterna om sekretessbelagda avtal med CSC är ett problem, eftersom de svenska lärosätena då saknar insyn i stipendiaternas faktiska villkor.

Regeringen och dess myndigheter går under året alltså vidare med åtgärder som ska hjälpa lärosäten att bedöma när internationella samarbeten är olämpliga. Regeringen anser samtidigt att forskningsutbyte med Kina ska fortgå. Samarbetet inom ramen för det bilaterala avtalet om forskning och innovation, som har funnits sedan 2004, fortsätter och flera konkreta samarbeten utvecklas vidare. I november hålls ett möte i Peking mellan tjänstemän från Sveriges utbildningsdepartement och Kinas ministerium för forskning och teknologi, det första fysiska mötet sedan 2019. Under mötet enas Sverige och Kina om att stärka forskningssamarbetet inom områdena grön utveckling och koldioxidneutralitet, livsvetenskap och global hälsa. KI:s rektor besöker Kina i oktober och förnyar då fyra samarbetsavtal med kinesiska universitet. Rektorn har även möten med Kinas hälsominister och utbildningsminister.

Kinas gröna industri – ett dilemma för Europa

Ett huvudtema i relationerna mellan Kina och Europa är hur europeiska länder ska förhålla sig till Kinas avsevärda industriella framgångar. Flera omtalade händelser under året, till exempel EU:s införande av importtullar på kinesiska elfordon och den svenska batteritillverkaren Northvolts kris, har sin bakgrund i denna utveckling.

Det kinesiska kommunistpartiet har länge betonat vikten av teknisk innovation för landets ekonomiska utveckling och nationella säkerhet. Självförsörjning är centralt för att regimen ska uppnå det långsiktiga målet om ”den kinesiska nationens stora renässans”. Kina spenderar uppskattningsvis tre till nio gånger mer än avancerade ekonomier på industripolitiska åtgärder, mätt i andel av BNP. Majoriteten av dessa åtgärder utgörs av direkta subventioner, men andra former av statligt stöd, såsom förmånlig långivning och marknyttjande, är också vanligt förekommande. Dessa stöd ges huvudsakligen till statliga kinesiska företag, medan privata och utländska bolag inte åtnjuter samma förmåner.

Den kinesiska industripolitiken har dock förändrats på senare år. Fram till nyligen var huvudmålet att behärska redan etablerad teknik och nå självförsörjning på vissa centrala områden, som ett sätt att försvara sig mot omvärldens försök att hämma landets utveckling. Nu betonas i stället ”nya produktionskrafter”, en ekonomisk vision lanserad av Xi Jinping 2023 där tillväxt främst skapas genom att utveckla ny teknik. Med dagens industripolitiska satsningar är ambitionen alltså inte bara att komma i kapp de främsta konkurrenterna, utan att bli en global innovationsledare.

Utvecklingen har också varit enormt snabb inom flera avancerade industrier. Kina är i dag världsledande eller 

åtminstone i paritet med globala ledare inom till exempel elfordon och batterier, solcellspaneler, drönare, AI och robotik. På andra områden, till exempel avancerade halvledare, släpar Kina fortfarande efter. USA har infört exportkontroller för att skydda sitt övertag inom halvledare, vilket ser ut att ha fått en kortsiktig effekt, men det är inte givet att sådana åtgärder räcker för att skydda västs försprång på längre sikt.

Kinas tekniska framsteg och stora produktionskapacitet har lett till ett dilemma för Europa. Å ena sidan har Europa redan ett stort beroende av Kina inom vissa områden, och det finns en oro för att detta ska utnyttjas för att skada vår säkerhet. Kinas överproduktion hotar dessutom att slå ut europeiska industrier, vilket skulle öka beroendet av Kina ytterligare.

Detta är bakgrunden till EU-kommissionens ”riskreduceringspolitik” gentemot Kina. Å andra sidan har Kina något som Europa behöver – billig grön teknik. Kina är redan världsledande inom solenergi, batterier och elbilar, och har en helt dominerande roll i produktionen av kritiska mineral och sällsynta jordartsmetaller. Detta gör Kina till en nyckelspelare i den gröna omställningen.

Dessa avvägningar aktualiseras när Inspektionen för strategiska produkter (ISP) i december 2024 beslutar att inte godkänna det kinesiska företaget Putailais (PTL) planerade investering på 13 miljarder kronor för att bygga en batterianodfabrik i Timrå. Det är första gången en investering stoppas i enlighet med den nya lagen om granskning av utländska direktinvesteringar, som började gälla 2023. För att kunna godkänna investeringen kräver ISP bland annat att en lokal partner har majoritetsägande i den nya verksamheten. PTL menar att villkoren är omöjliga att uppfylla och överklagar beslutet.

Den utvisade kinesiska journalisten

Den 4 april beslutar regeringen att den kinesiska journalisten Xuefei Chen Axelsson, som suttit häktad sedan oktober 2023, ska utvisas från Sverige. Utvisningen sker med stöd av lagen om särskild kontroll av vissa utlänningar efter att Säkerhetspolisen bedömt att Chen Axelsson bedrivit säkerhetshotande verksamhet i Sverige. Vilka omständigheter som ligger bakom bedömningen har inte med- delats offentligt och hon har varken dömts eller åtalats för något brott. Själv tillbakavisar hon alla anklagelser. Det som är känt om hennes aktiviteter visar dock att hon arbetade för Kommunistpartiets intressen och att hon hade en mängd kopplingar till den kinesiska statens organisationer och säkerhetstjänster.

Chen Axelsson, som bodde i Sverige i nästan 20 år, drev sedan 2015 den kinesiskspråkiga nyhetssajten Green Post, som fokuserade på ur Kommunistpartiets perspektiv regimvänliga nyheter om Sverige och Kina. Green Post var en av en handfull kinesiskspråkiga diasporamedier i Sverige och hade enligt Chen Axelsson själv ungefär 6 000–10 000 sidvisningar per dag. Materialet på sidan kom främst från samarbeten med kinesiska statsmedier och partiorganisationer, och Chen Axelsson uppgav i en intervju 2022 att Kinas ambassad i Sverige betalade henne 1000 kronor för varje artikel på sidan. Chen Axelsson hade också en framträdande roll i Kommunistpartiets enhetsfrontsarbete i Sverige. Sedan 2014 drev hon till

exempel en kulturförening som anordnade evenemang med regimvänliga budskap och mottog finansiellt stöd från andra enhetsfrontsorganisationer i Sverige.

Många nya uppgifter framkommer i ett reportage av SVT Uppdrag granskning och Göteborgs-Posten som sänds i november. Där uppges att Chen Axelsson vid flera tillfällen filmade protester och evenemang i Sverige som var riktade mot den kinesiska regimen. Vid en av dessa protester deltog Angela Gui, dotter till den svenske medborgaren Gui Minhai, som kidnappades från Thailand 2015 och fortfarande hålls fängslad i Kina. Chen Axelsson var också under lång tid ordförande i föreningen Profoca, som representerar utländska korrespondenter i Sverige och hade tillstånd att utfärda officiella svenska presskort, som ger tillgång till säkerhetsklassade evenemang, bland annat presskonferenser i Regeringskansliet. Chen Axelsson hade också försökt etablera akademiska samarbeten mellan Sverige och Kina, där flera av de inblandade forskarna kan kopplas till den kinesiska militärens underrättelsetjänst.

Chen hade dessutom nära band till flera personer kopplade till kinesisk underrättelsetjänst, bland dem Lei Da, som utåt var journalist på Kommunistpartiets tidning Folkets dagblad, men som enligt svenska myndigheter var underrättelseofficer vid den kinesiska säkerhetstjänsten MSS. Lei tvingades lämna Sverige 2009 efter att det avslöjades att agenter som rapporterade till honom bedrev flyktingspionage i Sverige.

Northvolt och den kinesiska
konkurrensen

Batteritillverkaren Northvolts kris, en av de viktigaste näringslivshändelserna i Sverige under året, är en historia med flera Kinaaspekter. Northvolt, som grundades 2015, är en av Sveriges största industrisatsningar någonsin, med totala investeringar på över 100 miljarder kronor. Northvolt har mottagit betydande statligt stöd genom Industriklivet och Klimatklivet (klimatpolitiska styrmedel för att minska växthusutsläppen). Företaget kan ses som en del i en ansats att minska Europas beroende av Kina inom batteritillverkning och grön industri. Det ingår i en europeisk batteriallians för att skapa en hållbar och konkurrenskraftig batteriindustri. Alliansen syftar till att undvika en situation där den europeiska batteriförsörjningen och därmed den gröna omställningen blir alltför beroende av utländska leverantörer. Kina står i dag för cirka 80 procent av den globala tillverkningen av batterier för elfordon.

Northvolts problem hopar sig under året, med avslöjanden om olyckor och dödsfall i fabriken i Skellefteå, säkerhetsbrister och tillbakadragna ordrar. Under hösten går företaget in i en djup ekonomisk kris. Grundproblemet är att produktionen fortfarande ligger långt under de nivåer som utlovats, och inte heller håller tillräcklig kvalitet. Företaget avbryter expansionen av Skellefteå-fabriken och varslar totalt 1600 personer. Näringsminister Ebba Busch meddelar att det är uteslutet att staten ska gå in som ägare i Northvolt, en syn som delas av oppositionspartiet Socialdemokraterna. Inte heller majoritetsägaren Volkswagen är villig att gå in med mer pengar för att rädda Northvolt. I november avgår till slut
Northvolts VD Peter Carlsson, och företaget ansöker om rekonstruktion i en domstol i Texas, USA. Skulderna i bolaget uppgår vid tillfället till hela 64 miljarder kronor. I december meddelas att skulderna i dotterbolaget Northvolt Ett Expansion, som ansvarat för expansionen i Skellefteå och försätts i konkurs i oktober, uppgår till nära sju miljarder kronor.

Northvolts kris är ett bakslag för den europeiska ambitionen att skapa en batteriindustri som är oberoende från Kina, och den väcker frågor om Europas respons på Kinas industripolitik är tillräckligt stark. Det går även dåligt för andra europeiska

utmanare, till exempel ACC, som tvingats pausa sin planerade fabrik i italienska Termoli. Samtidigt etablerar kinesiska batteritillverkare sig i Europa. Världsledaren CATL, som till exempel planerar att öppna en jättefabrik i ungerska Debrecen 2025, ingår under sommaren 2024 ett stort samarbete med franska Renault och meddelar i december planer på en storinvestering i en ny batterifabrik i Spanien. CATL är Kinas främsta mottagare av statliga industrisubventioner.

Svårigheten med att uppnå oberoende från Kina blir särskilt tydlig när det visar sig att Northvolt i stor utsträckning har använt sig av kinesiska underleverantörer, och att närmare 600 personer från
kinesiska företag ska ha arbetat på Northvolt sedan 2020. Medierapporteringen lyfter särskilt fram det statliga kinesiska företaget Wuxi Lead Intelligent Equipment. Rykten cirkulerar om att problemen med de maskiner som företaget levererat handlar om medvetet sabotage, något som dock dementeras av både det kinesiska företaget och Northvolt. Northvolt förklarar sitt samarbete med kinesiska företag med att det är nödvändigt för att skaffa den kompetens som krävs. Även partnerskap med Kina uppges ha övervägts som ett sätt att lösa krisen – i november rapporteras att Northvolt fört samtal med CATL om eventuella samarbeten.

Nya EU-tullar på kinesiska elbilar

Kina har snabbt blivit världens största tillverkare och en av världens största exportörer av elfordon. I EU ökade de kinesiska märkenas andel av elbilsförsäljningen från 0,4 till 8 procent mellan 2019 och 2023. Utvecklingen är delvis en konsekvens av Kinas industripolitik, där stora satsningar har kanaliserats till elbilsbranschen och närliggande industrier. Farhågor har uppstått om att europeiska tillverkare på sikt riskerar att slås ut av de nya kinesiska konkurrenterna. I oktober 2023 tillsatte EU-kommissionen en utredning för att undersöka huruvida subventioner har snedvridit den kinesiska elbilstillverkningens konkurrenskraft. Undersökningen kommer fram
till att så varit fallet och resulterar i ett förslag om utjämningstullar på kinesisktillverkade elbilar. Tullsatsen föreslås graderas efter tillverkarnas mottagna stöd och deras villighet att samarbeta med Kommissionens utredare.

I juli initieras därmed provisoriska tullar på elbilar tillverkade i Kina. Efter en omröstning i Europeiska rådet den 31 oktober permanentas dessa tullar i fem år. Kina motsätter sig tullarna och förhandlingar mellan Kina och EU genomförs under sommaren och hösten, men leder endast till att tullarna justeras marginellt. De lägsta tullsatserna hamnar på 7,8 och de högsta på 35,3 procent, vilka läggs på den redan existerande tullsatsen 10 procent. Tullarna tillämpas även på icke-kinesiska märken med tillverkning i Kina, såsom Tesla och Volkswagen.

Av EU:s 27 medlemsländer röstar tio länder för tullarna, fem röstar emot och tolv avstår. I gruppen av länder som röstar ja finns Frankrike, Italien, Polen och

baltstaterna. Vissa bedömare härleder Polens och Baltikums ja-röster till Kinas roll i att möjliggöra Rysslands krig i Ukraina. Bland de länder som röstar emot finns Tyskland och Ungern. Tysklands fordonsindustri har en stark närvaro på den kinesiska marknaden och eventuella motåtgärder från Peking skulle slå hårt mot landet. Även Ungern har starka ekonomiska band till Kina och är det land i Europa som har högst andel kinesiska nyinvesteringar i batteri- och elbilssektorn. Bland de länder som lägger ner sina röster finns Spanien, som tidigare förespråkat tullar. Spaniens val kan ha att göra med Pekings hot om att starta en antidumpningsutredning om fläsk från EU, då Spanien är en stor exportör av griskött till Kina. Kina svarar på de nya tullarna med att införa provisoriska tullar på europeisk brandy – riktade främst mot den franska exporten av konjak. Kina inleder även ett tvistlösningsförfarande mot EU vid Världshandelsorganisationen.

Sverige är ett av de länder som lägger ner sin röst. Regeringen menar att utjämningstullar får negativa konsekvenser för den europeiska fordonsindustrin. Sverige ser sig generellt som ett frihandelsvänligt land och efter omröstningen förklarar utrikeshandelsminister Benjamin Dousa att han hoppas på en ny överenskommelse med Kina där tullarna slopas. En huvudfråga för Sveriges del är Volvo Cars, som är en av Sveriges största privata arbetsgivare och ägs av kinesiska Zhejiang Geely Holding Group. Ett flertal modeller som Volvo Cars säljer på den europeiska marknaden tillverkas idag i Kina. Sverige förhandlarVolvo Cars för diskussioner med EU-kommissionen om möjligheten att undantas Volvo Cars från tullarna mot att företaget åtar sig att införa en minimiprisnivå, men ingen överenskommelse sluts under året.

Svenska företag i Kina: pessimistiska tongångar men hög aktivitet

Runt 600 svenska företag är aktiva i Kina. Business Swedens årliga undersökning om hur företagen uppfattar sin situation visar på en ytterligare försämring sedan 2023, då siffrorna redan var de sämsta på över ett årtionde. Företagens finansiella resultat är i och för sig bättre än 2023, när Kinas hårda pandemirestriktioner fortfarande hade en negativ inverkan, men det har inte skett någon återhämtning
till nivåerna före pandemin. Förväntningarna kring utvecklingen framöver skiljer sig starkt mellan företagen. Jämfört med 2023 är det färre som tror att affärsklimatet kommer att förbättras och fler som tror att det kommer att försämras.

Orsaken till de mer pessimistiska tongångarna är i första hand den ekonomiska inbromsningen i Kina och i andra hand geopolitiska risker och en ekonomisk nedgång globalt. Kinas tillväxtmål för 2024 ligger på ambitiösa fem procent, men den faktiska tillväxten förväntas bli något lägre, och det finns dessutom osäkerhet om de officiella siffrornas tillförlitlighet. En försvagad inhemsk marknad innebär lägre efterfrågan på tjänster och produkter och kan på längre sikt förändra företagens kalkyl – förväntningar om hög tillväxt var historiskt ett av de viktigaste skälen till svenska företags närvaro i Kina. Geopolitiska spänningar påverkar också de svenska företagen, och vissa av dem drabbas av antidumpningstullar inom den pågående handelskonflikten mellan Kina och USA. Negativ nyhetsrapportering om Kina uppges också påverka huvudkontorens uppfattning om företagens strategier i landet.

I Business Swedens undersökning lyftes 2023 fram att Kinas politiska initiativ för att uppmuntra till att köpa kinesiskt påverkade företagen negativt, då de gjorde inhemska produkter mer attraktiva och konkurrenskraftiga än utländska produkter. Denna utmaning kvarstår under 2024, men har mildrats och anses inte längre vara ett lika stort problem. Det upplevda värdet av varumärket Sverige upplevs ha minskat något, men är fortsatt starkt inom konsumentvaror. Det ska dock poängteras att de svenska företagen i Kina på det stora hela prioriterar en fortsatt närvaro i landet. 90 procent av företagen rapporterar att de inte har upplevt någon form av ”frikoppling” mellan sina huvudkontor och Kina. Flera företag meddelar även expansionsplaner och bolagsförvärv under året. ABB, som invigde en megafabrik i Shanghai 2022, meddelar i maj att det köper Siemens kablageverksamhet i Kina. Sandvik köper en majoritetspost i det kinesiska verkstadsföretaget Suzhou Ahno, och AstraZeneca meddelar planer på att öppna ett nytt globalt strategicenter i Shanghai. Enligt Business Sweden lockar den kinesiska marknaden fortsatt på grund av dess storlek, tillväxtpotential och låga produktionskostnader.

Gågata i Peking. Maja Suslin / TT

Svensk handel under press från lågprisplattformar

Svenskarnas shopping på kinesiska e-handelsplattformar har vuxit snabbt de senaste åren, inledningsvis på sidor som Wish och AliExpress och senare i det närmaste explosionsartat genom giganterna Shein och Temu, som lanserades i Sverige 2022. Antalet sökningar på Temu i Sverige ökar nästan 14 gånger mellan september 2023 och september 2024. Samtidigt minskar sökningarna på svenska konkurrenter som Cdon och Fyndiq. Det första kvartalet 2024 växer det totala antalet importerade paket till Sverige med 46 procent jämfört med samma period 2023, sannolikt främst på grund av de kinesiska plattformarnas snabba utveckling. Den huvudsakliga anledningen till populariteten är de anmärkningsvärt låga priserna. De kinesiska plattformarna drar även nytta av att försändelser med ett värde under 150 euro kan föras in i EU utan tullavgift, enligt den så kallade de minimis-regeln. 70 procent av alla varor som köps in under regeln härstammar från Kina och merparten av dessa är kläder.

Samtidigt växer kritiken mot plattformarnas affärsmodell. Ett problem är produktsäkerheten. De europeiska leksaksföretagens branschorganisation beställde i slutet av 2023 in 19 leksaker från Temu och fann att 18 av dem inte uppfyllde EU:s säkerhetskrav. En annan kritik gäller arbetsförhållanden. En rapportserie från det svenska researchföretaget Globalworks som publiceras under hösten uppmärksammar sweatshopliknande arbetsförhållanden hos leverantörer och säljare till Shein och Temu, och konstaterar en mycket hög risk för tvångsarbete i produktionsleden, särskilt i Xinjiangs bomullsproduktion (Globalworks uppger inte huruvida rapporterna har finansierats av tredje part). Svenska

handelsföretag menar att Temu och Shein snedvrider konkurrensen, då de inte lever upp till regler om produktsäkerhet och social och miljömässig hållbarhet.

I julhandelns slutspurt når debatten till slut den politiska nivån. Liberalerna föreslår nu att Shein och Temu ska förbjudas i Sverige. Även Kristdemokraterna kräver att Sverige och EU ”tar krafttag mot plattformsbolagen”, och bojkotter och kritik av de kinesiska företagen diskuteras på flera ledarsidor. Under året uppmärksammas även flera förändringar i EU:s förhållningssätt. Dessa grundar sig i ett förslag från EU-kommissionen om nya tullregler, som röstas igenom i ett första steg i mars och bland annat innebär att paket med lågt värde inte längre kommer att kunna föras in i EU tullfritt. Den 31 oktober startar EU-kommissionen en formell process mot Temu, som räknas som en Very Large Online Platform, vilket gör att åtgärder kan vidtas i enlighet med den europeiska förordningen om digitala tjänster. Processen handlar bland annat om produktsäkerhet, men ska även utreda om plattformen följer EU:s krav på konsumentskydd, till exempel genom att undvika beroendeframkallande design och missvisande annonser samt erbjuda tillräcklig kundtjänst.

Lågprisplattformen Sheins hemsida. Jessica Gow / TT

Vad gör Kommunistpartiets enhetsfront i Sverige?

I oktober visar TV4:s Kalla fakta en kartläggning av Kommunistpartiets så kallade enhetsfront i Sverige. Reportaget utgår från en lista som påträffades på ett hackerforum och påstods visa personer
med kopplingar till enhetsfronten. Granskningen bekräftar att 17 personer har sådana kopplingar. En av dem är journalisten Xuefei Chen Axelsson, som i april utvisas på livstid (se sidan 22).

Personerna på listan har roller i en mängd organisationer som är mer eller mindre tätt knutna till Kommunistpartiet. I ett fall rör det en person som förutom sitt samröre med enhetsfronten arbetar på
kärnkraftsföretaget Studsvik, ”i en central roll som teknisk expert”, enligt Kalla fakta. Säkerhetspolisen säger i en kommentar att listan, som de kände till sedan innan, är ”intressant”. Efter publiceringen
säger socialdemokraten Peter Hultqvist, ordförande i riksdagens försvarsutskott, att Sverige nu måste ”kartlägg[a] detta så långt man någonsin kan”. Kinas ambassad kallar i ett kort uttalande uppgifterna i granskningen för ”grundlösa anklagelser och förtal mot Kina”.

Kalla faktas granskning lägger möjligen inte fram några direkta bevis för verksamhet som hotar Sveriges säkerhet, men kastar ljus över Kommunistpartiets påverkansarbete i det svenska samhället. Enhetsfronten är partiets avdelning för politiskt arbete med grupper utanför partiet, och dess uppgift är att
skapa allianser och motarbeta motståndare, även internationellt. Enhetsfronten är också namnet på avdelningens arbetssätt: politisk påverkan genom ett nätverk av organisationer som på ytan

framstår som fristående från Kommunistpartiet. Måhända något förvirrande används begreppet enhetsfronten slutligen även som en benämning på detta nätverk. Vissa av dessa organisationer är grundade av partiet, andra är föremål för partiets påverkan.

I Sverige kan till exempel Sveriges Kinesiska Riksförbund, Nordic Zhigong Association och den svenska sektionen av Rådet för främjande av Kinas fredliga enande beskrivas som enhetsfrontsorganisationer. Flera av personerna på Kalla faktas lista har framträdande positioner i dessa organisationer. Några namn på listan driver regimvänliga kinesiskspråkiga medier i Sverige.

Vissa personer kan tänkas uppfatta dessa organisationer som opolitiska eller uppskatta deras samlande roll för den kinesiskbördiga minoriteten i Sverige. Det kan därför vara svårt att i enskilda fall
dra slutsatser om personers lojaliteter utifrån ett flyktigt samröre med enhetsfronten. Samtidigt fungerar enhetsfronten som ett av Kinas viktigaste verktyg för politiskt arbete i det svenska samhället.
Tillvägagångssättet går ut på att sätta upp en fasad av oberoende och maskera kopplingarna till partiet, vilket gör det svårt att överblicka Kinas politiska aktiviteter i Sverige.

De misstankar om spioneri som skymtar i rapporteringen bör inte heller kategoriskt avfärdas, då det är känt att Kommunistpartiet utnyttjar de kontaktnät som enhetsfronten ger tillgång till för underrättelseinhämtning. Enhetsfrontsarbete kan dessutom vara skadligt för svenska grundvärden utan att inbegripa spioneri, till exempel genom att tränga ut utrymmet för ett demokratiskt föreningsliv bland svensk-kineser.

Natos relationer med Kina i ett försämrat säkerhetsläge

Den 7 mars blir Sverige till slut medlem i försvarsalliansen Nato, nästan två år efter att ansökan om medlemskap inlämnades i sviterna av Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Medlemskapet innebär att Natos ställningstaganden i förhållande till Kina blir en del av svensk politik. Kina har stadigt fått mer utrymme i Natos beskrivningar av den internationella situationen.

Natos så kallade strategiska koncept från 2022 fastslog att Kinas målsättningar och politik utmanar Natos intressen, säkerhet och värderingar. Enligt Natokommunikén från juli 2023 försöker Kina
”underminera den regelbaserade internationella ordningen”. Vid Natos toppmöte i Washington i juli 2024 beskrivs Kina som ”avgörande för att möjliggöra Rysslands krig mot Ukraina”. Det som avses är Kinas växande ekonomiska relationer och andra former av stöd till Ryssland.

Nato behåller dock sitt fokus på den nordatlantiska regionen och pekar inte ut Kina som ett direkt hot mot alliansen. Varje Natomedlem har därmed ett stort spelrum att utforma sin egen Kinarelation. Detta speglar de stora skillnaderna bland de Natoallierade, där somliga har ytterst vänskapliga relationer till Kina – särskilt Ungern sticker ut. För Sveriges del publicerar Försvarsberedningen i april sin rapport Stärkt försvarsförmåga, som bland annat rekommenderar att landets säkerhetspolitik ”bör anpassas för att möta Kinas maktanspråk”.

Kina har å sin sida blivit alltmer negativt inställt till Nato, som en följd av att alliansen i sin officiella kommunikation beskriver landet som en utmaning.

Peking är bland annat oroligt för att Nato ska bli mer aktivt i Östasien – även om europeiska Natoländer mestadels är skeptiska till att förskjuta alliansens strategiska tyngdpunkt österut. Kina tenderar även att anamma ryska narrativ om Nato, och kinesiska medier beskriver Sveriges medlemskap som ett felaktigt vägval. Samtidigt framgår det att Kina uppfattar det svenska Natointrädet som en formalisering av existerande lojaliteter, snarare än en viktig förändring. Det är därför tveksamt om medlemskapet på kort sikt kommer att få någon större direkt effekt på Sveriges bilaterala förhållande till Kina.

Statsminister Ulf Kristersson på NATOs toppmöte i Washington.
Mark Schiefelbein / AP / TT

Åtgärder mot kinesiska elbussar runtom i landet

Kina är världsledande inom elfordon och batterier – centrala områden för att genomföra den gröna omställningen – och landet tar marknadsandelar även i Sverige. Men allt fler regioner och kommuner börjar uppleva en målkonflikt mellan elektrifiering av fordonsparken å ena sidan och social hållbarhet och IT-säkerhet å den andra. Kina betraktas i branschen som ett högriskland avseende social hållbarhet, då situationen för arbetstagarnas rättigheter är dålig och tvångsarbete förekommer. Det förekommer även misstankar om IT-säkerhetsproblem hos kinesiska produkter, till exempel att data förs över till Kina.

I början på 2024 uppmärksammar den militära säkerhets- och underrättelsetjänsten MUST Kinas intresse för den gröna omställningen i Europa och landets ledande position inom bland annat elbilar. Under våren börjar en diskussion om säkerhetsaspekter relaterade till kinesiska uppkopplade fordon. I fokus hamnar de nya elbussarna av märket BYD som körs av X-trafik i Gävleborgs län. Kritiker pekar på att de data som bussarna, likt alla uppkopplade fordon, samlar in kan delas med tillverkaren. Om en kinesisk tillverkare får tillgång till data om svenska vägnät och trafikmönster kan den informationen, enligt dessa kritiker, i nästa steg hamna i händerna på den kinesiska staten. Andra debattörer menar att en tillverkare som vill behålla sin marknad inte kan ta risken att läcka fordonsdata på det sättet.

Frågan om IT-säkerhet hos elfordon debatteras även internationellt. I USA leder det under året till förslag på att förbjuda fordon med kinesiskutvecklade komponenter, vilket även inkluderar mjukvara. Om sådana lagar införs i USA kan europeiska tillverkare också behöva exkludera de kinesiska produkterna för 

att inte förlora tillgången till den amerikanska marknaden.

Diskussionen om trafikupphandlingar från Kina handlar även om social hållbarhet. När SL i Stockholms län inleder upphandlingar av elbussar i april utesluts flera länder, bland dem Kina, från leveranskedjorna, i och med höjda krav på social hållbarhet. Kinas dominans inom elbussar bidrog även till att Västtrafik i Västra Götaland 2023 beslöt att vänta med elektrifieringen av regionens busstrafik. En kartläggning som beställdes av Västtrafik, SL, Skånetrafiken och Luleå Lokaltrafik samma år pekade på förekomsten av tvångsarbete i värdekedjorna för elbussar, spårvagnar och tåg från Kina. Oron för den sociala hållbarheten i Kina har växt fram parallellt med ett intensifierat lagstiftningsarbete på EU-nivå. Bland annat antar Europaparlamentet i maj ett nytt direktiv för att skydda hållbarheten i leveranskedjorna till EU (Corporate Sustainability Due Diligence Directive). Direktivet gör företag ansvariga för att kontrollera sina produktionsled gällande både mänskliga rättigheter och miljöskydd.

Samtidigt är det tydligt att regionerna slits mellan delvis oförenliga mål. Om Kina och andra högriskländer helt skulle uteslutas från lokaltrafikens försörjningskedjor skulle kostnaderna skjuta i höjden och leveranserna kanske bli otillräckliga. I maj förtydligar Västtrafik sin ståndpunkt: det är inte tillverkningslandet i sig som ska avgöra, men det måste finnas tillräckliga underlag som visar den sociala
hållbarheten. I augusti meddelas det att även SL ändrar sina landskrav i leveranskedjorna – det räcker att bussföretagen ska kunna visa att inga mänskliga rättigheter har kränkts i tillverkningen. Med även ett sådant krav blir svårt att uppfylla i Kina, särskilt i högriskregioner som Xinjiang, där inga trovärdiga kontroller kan göras.

Kina, Ryssland och kabelbrotten i Östersjön

Kinas nära band till Ryssland har blivit en alltmer komplicerande faktor i de svensk-kinesiska relationerna, särskilt sedan det ryska fullskaliga angreppet på Ukraina 2022. Det rysk-kinesiska samarbetet fortsätter att fördjupas under 2024. Kina är Rysslands viktigaste strategiska partner och Ryssland har efter att de västerländska sanktionerna infördes mot landet blivit starkt beroende av sina ekonomiska relationer till Kina. Länderna genomför flera militärövningar tillsammans under året, bland annat i Arktis och Sydkinesiska havet, och inleder ett samarbete inom kustbevakning. I oktober nämns det i den svenska regeringens totalförsvarsproposition att Kina, genom sitt nära samarbete med Ryssland, bidrar till det försämrade säkerhetsläget i Europa. Rysslands krig mot Ukraina är den största militära konflikten i Europa sedan andra världskriget, och det europeiska säkerhetsläget förvärras av Kinas ekonomiska och politiska stöd till Moskva. Kina framställer sig som en neutral aktör som uppmanar till vapenvila och fredsförhandlingar, men har inte fördömt Rysslands invasion och understödjer ryska narrativ om krigets bakgrund och orsaker. Kinas stora import av rysk energi stärker den ryska krigsekonomin, och Kina levererar insatsvaror för militär utrustning till Ryssland. I september kommer underrättelseuppgifter om att en kinesisk fabrik producerat attack drönare för rysk användning i Ukraina. Om uppgifterna stämmer är det första gången som Kina kan bekräftas leverera vapen till Ryssland sedan invasionen började.

Det finns dock gränser för det rysk-kinesiska samarbetet. När Rysslands president Vladimir Putin besöker Xi Jinping i Peking i maj undertecknas visserligen flera avtal. Men kinesiska företag har pausat sitt deltagande i ett av Rysslands flaggskeppsprojekt i Arktis – naturgasprojektet Arctic LNG 2 – för att undvika att drabbas av amerikanska sanktioner. Kina har inte heller anslutit sig till projektet Power of Siberia 2, en

355 mil lång planerad gasledning från ryska Arktis via Mongoliet till Kina, trots Putins upprepade försök att få till ett samarbete.

I slutet av året inträffar händelser som väcker nya frågor om omfattningen av det kinesisk-ryska samarbetet. I november uppstår återigen skador på undervattenskablar i Östersjön. Likt incidenten i oktober 2023, då två kablar och en gasledning skadades, misstänks det röra sig om medvetet sabotage. Det kinesiska fartyget Yi Peng 3 pekas ut som huvudmisstänkt och ankrar i dansk ekonomisk zon i Kattegatt medan förhandlingar om ombordstigning förs med den kinesiska regeringen. Fyra veckor efter incidenten genomför ett kinesiskt utredningsteam en undersökning ombord på fartyget. Statens haverikommission och svensk polis närvarar som ”observatörer”. Kina tillåter dock inte polisen att genomföra några utredande åtgärder inom ramarna för den svenska brottsutredningen om misstänkt sabotage av kablarna. Den 21 december seglar fartyget vidare. Det har fortfarande inte offentliggjorts några bevis inom utredningen för att det rör sig om sabotage och vem som i så fall är ansvarig, men flera bedömare menar att Ryssland troligtvis ligger bakom. Om det rör sig om ryskt sabotage kvarstår frågan om den kinesiska staten också är inblandad.

Xi Jinping och Vladimir Putin på årets BRICS-möte.
Maxim Shipenkov / Pool Photo / AP / TT