26 juni, 2023
Kinas ekonomiska utveckling

Fideli Sundqvist
Sammanfattning
- Denna rapport inleds med att förklara de underliggande faktorer som påverkat Kinas utveckling fram till idag samt de strukturella svagheter som gör ekonomin instabil. Därefter förklaras Kinas integration i den globala ekonomin och handelspolitiska friktioner och utmaningar tas upp.
- Kina har vuxit snabbt sedan slutet av 1970-talet, med en BNP som fördubblats ungefär vart åttonde år. Detta har byggt på en strategi som förlitar sig på rik tillgång till billig arbetskraft och höga investeringar i fysiskt kapital. Tillväxten har dock minskat de senaste åren och kan förväntas ligga på en lägre nivå framgent. Detta beror bland annat på att den demografiska utvecklingen med en åldrande befolkning och minskande födelsetal leder till att arbetskraften börjar minska och att arbetskraftskostnaden stadigt ökat, samt även investeringarna förväntas sjunka framöver.
- Den kinesiska ekonomiska politiken är inriktad mot att landet ska kunna ta det svåra steget från att vara ett medelinkomstland till att bli ett höginkomstland. Detta innebär bland annat att framtida tillväxt kommer att behöva bygga på teknologiska framsteg och innovation, områden där Kina spenderar stora resurser i en aktiv forsknings-, industri- och teknologipolitik. Ett annat viktigt syfte med denna politik är att öka självförsörjningsgraden och bli mindre beroende av omvärlden.
- För att hantera ett fortsatt högt exportberoende och låg inhemsk efterfrågan har det kinesiska ledarskapet lanserat en politik för ”tvåsidig cirkulation” som syftar till en omställning från exportbaserad till konsumtionsbaserad tillväxt. Denna politik ses ofta som nära kopplad till den politiska strategin om ”gemensamt välstånd” som bygger på minskade klyftor och en starkare reglering av det privata näringslivet, i syfte att hantera den stora ojämlikheten i det kinesiska samhället.
- Sedan reformerna på 1970-talet har Kinas ekonomi växt till stor del tack vare handel med omvärlden. Under åren efter Kinas WTO-inträde 2001 var Kinas import betydligt mindre än exporten, vilket innebar stora handelsbalansöverskott. Detta har i sin tur lett till tilltagande spänningar i förhållandet till andra länder, framför allt till USA. Ett annat konfliktområde mellan Kina och omvärlden rör tendensen att på olika sätt tvinga fram en otillbörlig teknologiöverföring från utländska till kinesiska företag.
- Det har funnits en bild av att Kina när det blir mer integrerat i världsekonomin skulle gå mot mer marknadsekonomi och i förlängningen större politisk öppenhet. Dessa förhoppningar har kommit på skam, och Kina under Xi Jinping har snarast infört mer politiska restriktioner och rört sig mot mindre marknadsekonomi och mer statlig kontroll av företag och näringsliv.
- Kina är såväl en stor mottagare av som en stor källa till utländska utgående direktinvesteringar och dessa har ökat kraftigt sedan landet började sin ekonomiska liberalisering. Samtidigt har Kina begränsat vilka sektorer som utländska företag får verka i och satt upp hinder för deras möjligheter att köpa upp inhemska företag. Parallellt med detta har en utveckling skett där Kinas ökande direktinvesteringar utomlands, bland annat i syfte att få tillgång till viss teknologi, väckt oro i andra länder.
- Svensk handel med Kina är betydelsefull, och både när det gäller varuexport och tjänsteexport är Kina Sveriges elfte största marknad. Många svenska företag ser den kinesiska marknaden som fortsatt viktig framöver, men bilden är splittrad mellan olika industrier. Ett möjligt scenario är att svenska företag i Kina framför allt kommer att fokusera på att producera och sälja till den inhemska kinesiska marknaden och i mindre utsträckning producera varor i Kina för export till övriga världen.