Shutterstock/TT
Sammanfattning
-
Denna rapport kartlägger utvecklingen av svensk kunskapsförsörjning om Kina sedan 2012. Med vissa viktiga undantag visar resultaten en negativ trend. Med andra ord: Sverige har producerat allt färre Kinaexperter under samma period som Kina tagit steg mot att bli en global supermakt.
-
Trenden är tydlig inom språkstudier. På gymnasiet har andelen elever som fått betyg i minst en kurs i kinesiska sjunkit till nästan en fjärdedel jämfört med toppåret 2014/2015. Vid studieförbunden är nybörjarstudenterna i kinesiska i dag färre än hälften så många som 2013. Antalet nybörjarstudenter i kinesiska vid universitet och högskolor har också minskat, även om antalet studenter på fortsättningskurser har varit relativt stabilt.
-
Detsamma gäller antalet svenskar på plats i Kina. Innan utbrottet av covid-19 bodde omkring 3 000 svenska medborgare varaktigt i landet. Under pandemin föll antalet till 1 000–1 500, och även om det ökat något igen uppskattas siffran för 2025 vara endast 2 000–2 500. Antalet utbytesstudenter till Kina och Taiwan ökade långsamt men stadigt fram till 2018/2019, men sjönk till nära noll under pandemin och har ännu inte återhämtat sig, utan ligger strax under hälften av toppårens antal. Antalet personer som studerat i Kina och Taiwan på egen hand, utanför utbytesprogram, minskade kraftigt redan före pandemin och sjönk därefter drastiskt. I dag ligger antalet på bara en bråkdel av toppårens siffror.
-
När det gäller forskning är bilden mer blandad, men inte upplyftande. Sedan 2012 har knappt 80 doktorsavhandlingar med Kinainriktning lagts fram inom samhällsvetenskap, humaniora och närliggande ämnen. Under perioden 2019–2024 producerades färre än två tredjedelar av det antal avhandlingar som skrevs under 2012–2016. Flera större forskningsprojekt med Kinakoppling har finansierats sedan 2019, men andelen Kinarelaterade projekt är fortfarande försvinnande liten i förhållande till det totala antalet projekt med forskningsanslag.
-
Områdesstudier om Kina är ett tydligt undantag från den negativa trenden. Sedan 2019 har antalet studenter ökat med över 140 procent, som ett resultat av nya kurser på både grundnivå och avancerad nivå.
-
Utan kraftfulla åtgärder finns skäl att befara att den negativa utvecklingen kan bestå eller till och med förvärras ytterligare. Rapporten föreslår därför flera konkreta insatser för att vända trenden: identifiera Kinakunnande som ett nationellt intresse, införa kinesiska på Försvarets tolkskola, prioritera Kinakompetens på universiteten, avsätta mer medel för Kinaforskning, inrätta stipendier för språkstudier, utnyttja utlandsmyndigheterna för stärkta karriärvägar, uppvärdera mediebevakningen av Kina samt stödja rörligheten mellan offentlig sektor, akademi och näringsliv.
Om författarna
