Sammanfattning

• Kinas nya strategi Tvåsidig cirkulation syftar till att ställa om Kinas ekonomi för att uppnå långsiktigt hållbar ekonomisk utveckling. Detta ska åstadkommas genom att omstrukturera den kinesiska ekonomin bort från global integration och tillväxt genom export (extern cirkulation av varor och tjänster) till ett större fokus på självförsörjande och inhemsk konsumtion (intern cirkulation).
• Tvåsidig cirkulation introducerades för första gången i maj 2020, under en tid av djup ekonomisk osäkerhet, och är i grunden en strategi för att både stärka Kinas ekonomiska motståndskraft och minska dess exponering mot en avstannade global ekonomi och ett alltmer fientligt inställt geopolitiskt sammanhang.
• Strategin fokuserar huvudsakligen på den interna cirkulationen vilket understryker att Peking inte ser på internationaliseringen av den kinesiska ekonomin som ett mål i sig, utan istället som ett stöd för inhemsk modernisering och utveckling. Tanken är också att en kinesisk ekonomi som huvudsakligen är beroende av inhemsk tillväxt kommer tillåta Kina att delta i det globala ekonomiska samspelet på mer fördelaktiga villkor.
• Tvåsidig cirkulation består av fyra kärnområden med fokus på att 1) öka konsumtionen och dess roll för ekonomisk tillväxt, 2) höja värdet på produktionen och göra Kina till en högteknologisk handelsmakt, 3) förbättra innovationen och uppnå högre nivåer av självförsörjning i nyckelområden, samt 4) säkerställa tillgången till kritiska resurser.
• Majoriteten av de mål som strategin omfattar är inte nya, utan har upprepats av det kinesiska ledarskapet under längre tid. Nytt med strategin är istället det ökade fokuset på nationell säkerhet och hur detta tänk nu genomsyrar och kopplar samman hela den nationella ekonomiska planeringen.
• Det finns fortfarande stor osäkerhet kring huruvida det är möjligt för Kina att driva igenom de reformer och åtgärder som krävs för att uppnå målen i Tvåsidig cirkulation. Men oavsett om genomförandet av strategin lyckas eller inte så kan dess effekter på den globala ekonomin och det globala politiska samspelet bli betydande. Denna rapport beskriver Pekings ekonomiska ambitioner och ideologiska satsningar samt skapar ett underlag för diskussion av hur dessa kan komma att påverka Sverige.

 

1. Studiens syfte och upplägg

I protokollet från det månatliga mötet i maj 2020 med det kinesiska kommunistpartiets politbyrå underströks behovet av att ”till fullo utveckla fördelarna med [Kinas] superstora marknad och potentialen för inhemsk efterfrågan, och etablera ett nytt utvecklingsmönster där intern och extern tvåsidig cirkulation kompletterar varandra.”^[1] Det var den första gången den ekonomiska strategin Tvåsidig cirkulation nämndes offentligt av Kinas ledarskap.

Tvåsidig cirkulation är en översättning av den officiella kinesiska benämningen 国内国际双循环 eller 双循环 (på engelska, Dual Circulation)^[2] och är en övergripande makroekonomisk strategi som syftar till att ställa om Kinas ekonomi för att uppnå långsiktigt hållbar ekonomisk utveckling. Målet med strategin är att Kinas interna marknad och landets internationella handel och utbyte ska samverka och stärka varandra, med fokus på att etablera den inhemska marknaden som den primära drivkraften för ekonomisk utveckling.

Sedan strategin introducerades har frågorna kring vad den egentligen innebär varit många. Är det så att Tvåsidig cirkulation signalerar ett grundläggande skifte i Kinas tillväxtparadigm och utvecklingsstrategi? Eller bör den snarare förstås som en ompaketering av redan existerande makropolitiska mål? Innebär strategin att Kina kommer sluta sig mot omvärlden? Hur kommer strategin påverka aktörer, både statliga och privata, utanför Kinas gränser?

Syftet med denna rapport är att fördjupa förståelsen av Pekings ekonomiska ambitioner och ideologiska satsningar inbegripna i Tvåsidig cirkulation samt skapa ett underlag för diskussion av hur dessa kan komma att påverka Sverige.

Rapporten bygger på öppna källor i form av akademiska artiklar och rapporter från tankesmedjor, och nyhetsartiklar från både engelsk- och kinesiskspråkig media. Rapporten analyserar också kinesiska myndighetstexter och offentliga policydokument. Texten är uppdelad i tre delar. Den första delen beskriver de externa och interna utmaningar som legat till grund för Kinas behov av en ny ekonomisk strategi, redogör för huvuddragen i Tvåsidig cirkulation, samt identifierar strategins fyra kärnområden och förklarar hur dessa hänger ihop med varandra. Därefter tittar rapporten mer detaljerat på hur strategin är tänkt att utveckla de fyra kärnområdena, hur detta kommer påverka Kina på hemmaplan och som global aktör, samt vilka utmaningar som implementeringen kan medföra. Rapporten avslutas med en diskussion kring hur Tvåsidig cirkulation skiljer sig från tidigare kinesiska makroekonomiska ansatser, vilka följder en lyckad jämfört med en misslyckad implementering av Tvåsidig cirkulation kan innebära samt hur strategin kan komma att påverka svenska intressen och aktörer på kort och medellång sikt.

2. Bakgrund: Interna och externa utmaningar

Sedan reformperioden inleddes 1978 har Kina gått från ekonomisk isolering till att bli världens största handelsekonomi. När Xi Jinping (习近平) kom till makten år 2012 var Kinas ekonomiska framgångar omfattande. Kina hade bara några år tidigare gått om Japan som världen näst största ekonomi. Landet hade byggt upp en valutareserv på över 3,3 biljoner dollar genom sin exportdrivna ekonomi, utvecklat världens största tillverkningsindustri och blivit ett regionalt nav som länkade samman länderna i nordöstra och sydöstra Asien. År 2009 var Kina den största handelspartnern för alla länder i Sydostasien.^[3] När Xi kom till makten var Kina dessutom den näst största mottagaren av utländska direktinvesteringar (efter USA) och den snabbast växande källan till utländska direktinvesteringar.^[4] Under perioden 1978–2012 växte Kinas ekonomi i genomsnitt med 9,9 procent per år.^[5]

Sedan år 2012 har Kinas tillväxt dock avtagit kraftigt, och har under de senaste fem åren gått ner till cirka 6,0 procent per år.^[6] Nedgången i tillväxt beror inte enbart på landets politiska inriktning under Xi, utan även på underliggande strukturella utmaningar i den kinesiska ekonomin. Idag beskrivs utvecklingen med avtagande tillväxt ofta som början på ett nytt normaltillstånd för Kinas ekonomi.^[7] Och det är inte bara på hemmaplan som utmaningarna hopas. De senaste årens globala utveckling och geopolitiska osäkerhet har ställt landet inför stora utmaningar. Den kinesiska ledningen, med Xi i spetsen, betonar ofta att världen genomgår ”djupgående förändringar vars like inte har setts på ett sekel.”^[8] Förändringarna som åsyftas handlar i stora drag om världssamhällets skifte mot ekonomisk globalisering, politisk och militär multipolaritet, digitalisering, och mångkulturalism. Centralledningen i Peking anser inte nödvändigtvis att dessa förändringar är till Kinas nackdel; enligt Xi kan de snarare innebära avsevärda möjligheter för Kina om landet navigerar den föränderliga globala realiteten på ett skickligt sätt.^[9] Med det sagt har Xi samtidigt betonat att utmaningarna inte bör förringas då den globala kontexten i dagsläget – samt under en tid framöver – bäst kan beskrivas som ”kaotisk” (乱).^[10]

I ett mer oberäkneligt och föränderligt globalt sammanhang är det i synnerhet tre utmaningar som oroar det kinesiska ledarskapet och som legat till grund för behovet att se över Kinas ekonomiska strategi: 1) Kinas överexponering mot exportbaserad tillväxt och utsatthet för externa chocker; 2) landets försämrade relationer med omvärlden, samt; 3) dess skifte mot en snabbt åldrande och alltmer urban befolkning. Behovet av att ta fram en ny strategi har således uppstått mot bakgrund av förändrade förutsättningar, både internt och externt, för Kinas ekonomi.

2.1 Exportbaserad tillväxt och utsatthet för externa chocker

Många av Pekings bekymmer grundar sig i en växande insikt bland det politiska ledarskapet att ytterligare integration i den globala ekonomin inte är den pålitliga tillväxtmotor som det en gång var.^[11] På 1980-talet, när Kina först började öppna sig mot omvärlden, växte den globala ekonomin (exklusive Kina) med omkring 4 procent per år.^[12] Motsvarande siffra för det senaste decenniet är omkring 1,6 procent.^[13]

Under de senaste 15 åren har världen dessutom upplevt både en global finanskris och en världsomspännande pandemi.^[14] Kina har visserligen hanterat dessa händelser bättre än de flesta stora ekonomier, men dessa händelser har ändå haft stor påverkan på hur ledarskapet i Peking upplevt robustheten i den globala ekonomin.^[15] I synnerhet covid-19 pandemin visade sig särskilt skadlig för den kinesiska ekonomin. Enligt officiella siffror sjönk Kinas BNP med 6,8 procent under första kvartalet 2020, jämfört med samma period 2019.^[16] Industriproduktionen och detaljhandelsförsäljningen påverkades ännu tydligare, och gick ner med 8,5 procent respektive 19 procent.^[17] Tre år senare har ekonomin inte hämtat sig fullt ut. De omfattande pandemirestriktionerna till följd av nolltoleransen mot viruset slog hårt mot den kinesiska ekonomin under stora delar av 2022. Efter ett stort utbrott och omfattande nedstägning av Shanghai under våren beskrev premiärminister Li Keqiang (李克强) i maj det ekonomiska läget som ”mer allvarligt än under pandemins initiala utbrott.”^[18] Efter ett ekonomiskt utmanande år lättade Peking relativt abrupt på nolltoleransen i början på december 2022 och har tagit steg mot att börja leva med viruset.[19] Oro kring den dystra ekonomiska utvecklingen globalt sedan pandemins start, med hög inflation under det senaste året i många av Kinas främsta exportmarknader, fortsätter dock att negativt påverka uppfattningen om rimligheten för Kina att förlita sig på utlandet för att säkra ekonomisk tillväxt.

2.2 Försämrade relationer med omvärlden

Ett annat huvudbry för det kinesiska ledarskapet är västvärldens växande oro över Kinas inflytande i det globala handelssystemet. Peking står inför en situation där en rad stora ekonomier (med USA i spetsen) proaktivt försöker styra om delar av sina värdekedjor bort från Kina, genom lagstiftning, sanktioner, tullar, etc.^[20] Utöver detta försöker några av dessa länder även att utesluta kinesiska företag och intressen från delar av sina interna marknader – särskilt vad gäller marknader där tillgång till känslig teknik står i centrum.^[21]

Från ett västerländskt perspektiv är detta agerande en motreaktion mot den strukturella obalans som existerar i de bilaterala relationerna med Kina till följd av Pekings statskapitalistiska ekonomiska modell (vilken inkluderar dess teknonationalistiska industripolitik), militära mobilisering i bland annat Sydkinesiska havet, buffliga diplomatiska beteende, och alltmer auktoritära styre.^[22] Men strävan efter att minska beroendet av Kina, både som marknad och som leverantör, samt att begränsa Kinas tillgång till vissa globala värdekedjor ses av centralledningen i Peking som ett betydande hot mot nationell säkerhet och ekonomisk stabilitet.^[23] Att Kina i en sådan global kontext är beroende av andra länder för kritiska varor, exempelvis halvledare, livsmedel, och energi, ses som ett allt mer akut problem.^[24]

Även om de ekonomiska konsekvenserna av handelskriget för Kina av de flesta anses ha blivit mildare än de för USA, har konflikten förstärkt uppfattningen i Peking om att västvärlden är fientliga mot Kinas ekonomiska intressen och att Kina gör bäst i att aktivt skydda sig mot framtida påtryckningar och försök att hålla tillbaka dess ekonomiska utveckling.^[27]

2.3 Demografiskt skifte

Det är inte bara externa utmaningar som påverkat ledarskapets syn på den kinesiska tillväxtmodellen. Under de kommande åren och decennierna kommer Kinas demografi att ändras drastiskt, med en kraftig nedgång i befolkningstillväxt och en snabbt åldrande arbetsstyrka.^[28]

Kinas demografiska skifte har redan börjat. År 2021 nådde landets befolkning cirka 1,412 miljarder, en ökning med 480 000 människor från året innan. Det är en naturlig befolkningstillväxt på enbart 0,034 procent – ​​den lägsta takt som har registrerats sedan Folkrepubliken grundades 1949.^[29] Den kraftiga nedgången i befolkningstillväxt är resultatet av sjunkande födelsetal till följd av förändrade normer kring familjebildning tillsammans med ett snabbt åldrande samhälle.^[30] Vidare varnar demografer för att Kinas massiva urbaniseringsprocess kommer att ytterligare pressa de redan sjunkande födelsetalen, då kvinnor i urbana miljöer föder färre barn är kvinnor på landsbygden. Enligt FN:s prognoser kommer Kinas urbaniseringsgrad att nå 80 procent år 2050 – en markant ökning från 64,7 procent år 2021.^[31]

Dessa trender kommer att få stora konsekvenser för sammansättningen på Kinas arbetskraft. Storleken på Kinas arbetskraft nådde sin kulmen år 2014 och har sedan dess minskat i allt snabbare takt. Till år 2040 beräknas befolkningen i arbetsför ålder sjunka från 1 miljard människor i dagsläget till omkring 860 miljoner och efter det sjunka med ytterligare ca 1 procent per år.^[32]

Den snabbt förändrade åldersstrukturen riskerar att få allvarliga konsekvenser för Kinas ekonomiska utsikter då landets unga och växande arbetskraft under de senaste decennierna varit en betydande faktor i landets starka ekonomiska tillväxt. Minskningen av arbetskraft kan leda till en negativ ekonomisk utveckling i frånvaro av effektivitetsökningar och innovation. Detta faktum är ledarskapet i Peking väl medvetet om.^[33] En annan komplicerande faktor är att detta kommer att öka belastningen på Kinas redan ansträngda pensionssystem – vilket ytterligare försämrar tillväxtutsikterna.^[34]

Tillsammans har dessa utmaningar bidragit till en ökande oro i Peking av att det existerar ett betydande hot mot Kinas långsiktiga ekonomiska tillväxt och att en ny strategi för att säkra den ekonomiska tillväxten behöver stakas ut. Det är här Tvåsidig cirkulation kommer in.

3. Strategins uppkomst och införlivande i kinesisk politik

Tvåsidig cirkulation syftar till att omstrukturera den kinesiska ekonomin bort från global integration och tillväxt genom export (”extern cirkulation” av varor och tjänster) till ett större fokus på självförsörjande och inhemsk konsumtion (”intern cirkulation”). Enligt tidigare vice premiärminister Liu He (刘鹤), Xis högsta ekonomiska rådgivare fram till partikongressen i oktober 2022, har strategin tagits fram för att bäst hantera den nya fas som Kina befinner sig i, i sin utvecklingsprocess, hantera komplexa förändringar i den internationella miljön, samt bättre utnyttja fördelarna av Kinas massiva ekonomi.^[35]

Det är dock viktigt att vara medveten om att det för Tvåsidig cirkulation saknas ett centralt policydokument som beskriver vad strategin vill uppnå och vilka konkreta mål den innefattar. Istället utgår definitionen och förståelsen av Tvåsidig cirkulation i den här rapporten från en samlad bedömning av uttalanden om strategin från Kinas högsta ledning och internationella analyser av strategin av välrenommerade Kinakännare. På grund av avsaknaden av ett samlat policydokument är Tvåsidig cirkulation därför alltjämt en relativt diffus term och det finns olika uppfattningar om hur strategin bäst bör förstås och vilka delar den omfattar.

Begreppet Tvåsidig cirkulation introducerades för första gången vid ett möte för politbyråns ständiga utskott den 14 maj 2020. Mötet fokuserade på Kinas hantering av covid-19 pandemin och hur landet skulle kunna förbättra stabiliteten och öka konkurrenskraften i den inhemska industrin.^[36] Liksom många andra viktiga kinesiska strategiska koncept (strukturreformer på utbudssidan, Nya Sidenvägen (一带一路) m.fl.) som har fått långtgående konsekvenser för Kinas strategiska inriktning, introducerades Tvåsidig cirkulation under relativt vaga former och utan vidare fanfar. Under mötet nämnde Xi enbart strategins två delar – intern och extern cirkulation – samt noterade att ett bättre utnyttjande av inhemska resurser för att främja teknisk innovation skulle bli avgörande för att säkerställa Kinas självförsörjning inom nyckelområden.^[37]

Sedan politbyråns möte har Tvåsidig cirkulation dock blivit en central del i alla aspekter av kinesisk politik, inklusive ekonomi, handel, inhemsk politik, regionalpolitik, innovation, forskning och säkerhet. I mars 2021 införlivades strategin i den 14:e femårsplanen (2021–2025). Planen är det högsta styrande dokument för Kinas ekonomiska och sociala utveckling och gäller för perioden 2021–2025. I planen ges också vägledning för nya makroekonomiska planer på medellång sikt, för perioden ända fram till 2035. I den 14:e femårsplanen kompletteras Tvåsidig cirkulation med ett ökat fokus på inhemsk innovation och global handel. Tillsammans utgör dessa områden de tre grundstenarna för att uppnå Kinas större ekonomiska mål om så kallad ”högkvalitativ utveckling”.[38]

Tvåsidig cirkulations betydelse cementerades ytterligare under det kinesiska kommunistpartiets 20:e nationella kongress i oktober 2022, då strategin skrevs in i partiets stadgar. Partistadgan klargör att utveckling är partiets högsta prioritet när det gäller att styra och vitalisera landet och att partiet därför ska ”påskynda konstruktionen av ett nytt utvecklingsmönster som fokuserar på den inhemska ekonomin och som har ett positivt samspel mellan inhemska och internationella ekonomiska flöden”.[39] Tvåsidig cirkulation nämndes också i den politiska rapporten till kongressen, där Xi utöver formuleringen i partistadgan också noterade att Peking ämnar ”öka den inhemska ekonomins dynamik och tillförlitlighet samtidigt som Kina engagerar sig på en högre nivå i den globala ekonomin”.[40]

4. Tvåsidig cirkulations övergripande struktur och syfte

Tvåsidig cirkulation består av två huvudkomponenter: den interna cirkulationen av varor och tjänster på Kinas inre marknad och den externa cirkulationen där Kina ingår som en del i den globala marknaden. Tanken är att de interna och externa marknaderna ska samverka och stärka varandra, men att fokus ska ligga på att etablera den inre marknaden som den primära drivkraften för ekonomisk utveckling.^[41]

Då det fortfarande saknas ett officiellt policydokument för Tvåsidig cirkulation finns det idag, i både den kinesiska och internationella diskursen kring strategin, flera sätt att kategorisera kärnområdena i Tvåsidig cirkulation. Den generella förståelsen av Tvåsidig cirkulation i denna rapport tar avstamp i China Power Projects uppdelning av strategins fyra huvudmål, vilka fokuserar på att 1) öka konsumtionen, 2) höja värdet på produktionen, 3) förbättra innovationen, och 4) säkerställa tillgången till kritiska resurser.^[42]

Syftet med Tvåsidig cirkulation är att balansera om den kinesiska ekonomin från att vara export- och investeringsledd till att drivas av inhemsk konsumtion och innovation för att på så vis uppnå långsiktigt hållbar ekonomisk tillväxt. Skiftet av fokus till den inhemska marknaden är också tänkt att skydda Kinas ekonomi mot en viss typ av ”externa chocker” och minimera sårbarheten när det kommer till svängningar i utländska marknader. Detta innebär att Kina behöver skapa inhemsk kapacitet där Kina är beroende av omvärlden för att klara av svängningar i den globala ekonomin eller att vara avskuren från globala distributionskedjor. Där inhemsk kapacitet är otillräcklig eller är omöjlig att utöka för att täcka de inhemska behoven, behöver Kina se till att ”tillförlitliga och diversifierade” försörjningskällor från utlandet finns. På så vis ligger fokus på både självförsörjning och internationalisering.

Strategins fokus på den interna cirkulationen är ett tydligt skifte från Kinas tidigare fokus på extern cirkulation (med start under Deng Xiaopings ledning), där landets massiva exportsektor stått som huvudsaklig drivkraft för ekonomin. Men idén om att det är den inre marknaden som ska fungera som ekonomins grundpelare är för den skull inte ny – utan har figurerat bland teknokratiska och ekonomiska tänkare i det kinesiska kommunistpartiet sedan i alla fall mitten på 1990-talet.[43] På den punkten återupprepar strategin redan utstakade makropolitiska mål. Samtidigt är Tvåsidig cirkulation mer än bara en ompaketering av Kinas långsiktiga plan för att övergå till en konsumtionsdriven ekonomi. Strategin skiljer sig från tidigare initiativ både vad det gäller att omformulera Kinas ekonomiska relation med omvärlden och i vilken utsträckning den kopplar denna anpassning av ekonomin till nationell ekonomisk säkerhet.^[44]

Nästkommande fyra avsnitt fokuserar specifikt på de fyra kärnområdena i Tvåsidig cirkulation och inkluderar analyser av de steg Kina tar – eller inte tar – för att uppnå strategins mål, och identifierar några av de viktigaste strukturella och omedelbara utmaningarna som Peking står inför när det gäller att fullfölja strategin.

5. Det första kärnområdet: Att öka konsumtionen och dess roll som drivkraft för ekonomisk tillväxt

Den första, och kanske viktigaste, delen av Tvåsidig cirkulation syftar till att minska landets beroende av global efterfrågan som drivkraft för tillväxten och istället ersätta den med en tillväxtmodell där inhemsk konsumtion står i fokus.^[45] Genom att förlita sig huvudsakligen på den inhemsk efterfrågan är tanken att den kinesiska ekonomin kommer att bli mindre sårbar för svängningar i den globala marknaden.^[46]

5.1 Lägesbild export och konsumtion

I dagsläget rör sig Kina i motsatt riktning mot vad som krävs för att öka konsumtionen och minska beroendet av utländska marknader. Under de senaste två åren har exportens betydelse för Kinas ekonomiska tillväxt ökat avsevärt. År 2020 stod nettoexporten för 25,3 procent av tillväxten i Kinas BNP och år 2021 stod den för 20,9 procent av BNP-tillväxten. Det är de två högsta nivåerna sedan 1997.^[47] De starka exportsiffrorna beror på den växande efterfrågan på kinesiska produkter i många av Kinas exportmarknader, framförallt i Asien och Europa.^[48]

Samtidigt som exportens betydelse för ekonomisk tillväxt ökade under pandemin har den inhemska konsumtionen i Kina stagnerat. Under 2021 stod den totala konsumtionen för 55,3 procent av Kinas BNP.^[49] Detta är långt ifrån den andel (70-80 procent av BNP) som konsumtionen tenderar att ligga på i andra stora tillväxtekonomier eller i väst.^[50] Att Kina ligger efter internationellt beror huvudsakligen på den låga konsumtionen bland de kinesiska hushållen. År 2019 stod hushållens konsumtion visserligen för 39,1 procent av BNP, den högsta nivån sedan 2005, men under 2020 sjönk den till 37,7 procent av BNP och under 2021 låg den på 38 procent.^[51] Detta kan jämföras med ett snitt bland EU-länderna på 51 procent, Japan på 54 procent och USA på 67 procent.^[52]

Den minskade konsumtionen under pandemin har huvudsakligen berott på sjunkande inkomster i kombination med högre besparingar, då hushåll tenderar att minska sina utgifter under osäkra tider. Under det första kvartalet 2020 sjönk den kinesiska disponibla inkomsten per capita med 3,9 procent. Under samma period sjönk detaljhandelsförsäljningen med 19 procent. Även om de disponibla inkomsterna huvudsakligen har återhämtat sig sedan pandemins början är detaljhandeln inte tillbaka där den var innan pandemin. Under andra halvan av 2021 växte detaljhandelsförsäljningen i en takt långt under nivåerna före pandemin och under 2022 gick det ännu sämre. Under 2022 minskade försäljningen med 0,2 procent jämfört med året innan.^[53] Under 2022 har nolltoleransen mot covid slagit hårt mot både detaljhandeln och konsumenternas förväntningar på den ekonomiska utvecklingen. Den krisande fastighetssektorn har bara gjort saker värre. Centralledningen i Peking har under året talat återkommande om behovet av att öka konsumtionen, men det till trots har stimulanspolitiken varit överväldigande inriktad på utbudssidan.

5.2 Åtgärder för att stärka inhemsk konsumtion

För att stärka konsumtionens roll som drivkraft för ekonomisk tillväxt är det framförallt tre övergripande områden som beskrivs i den 14:e femårsplanen:

• Kinas regering vill skapa en mer robust inhemsk marknad. Detta ska göras genom att öka den traditionella konsumtionen, skapa nya konsumtionsformer, samt öka den offentliga konsumtionen på ett ”lämpligt” sätt.^[54]
• För att tillgodose den ökande inhemska efterfrågan behöver Kina också samtidigt fördjupa den strukturella reformeringen av utbudssidan. Detta innebär att kinesiska producenter och exportfokuserade industrier delvis behöva styras om till att tjäna den kinesiska marknaden – inklusive att flytta inhemsk produktion högre upp i värdekedjan.^[55]
• Slutligen ska Kina förbättra cirkulationen (flödena) av varor och tjänster, med fokus på att bryta ned institutionella hinder för den inhemska cirkulationen, främja cirkulationen av produktionsfaktorer, samt att underlätta för den ”naturliga” cirkulationen av produktion, distribution, och konsumtion.[56]

Sedan pandemins början har behovet att öka konsumtionen på kortare sikt har varit ett återkommande ämne under Statsrådets veckomöte, lett av premiärminister Li Keqiang.[57] I april 2022 lanserade Statsrådet dessutom nya riktlinjer för att frigöra konsumtionspotential och främja den fortsatta återhämtningen av den inhemska konsumtionen både i närtid och på längre sikt.^[58] Riktlinjerna upprepade bland annat behovet av skattelättnader och finansiellt stöd för småföretag som drabbats av pandemin, erbjöd mekanismer för att utöka olika konsumtionssektorer, efterlyste ökad sysselsättning och höjda löner för låginkomsttagare, och underströk behovet av att reformera konsumtionslandskapet för att skapa en säkrare och mer rättvis miljö för både marknadsaktörer och konsumenter.^[59]

För utmaningarna med att öka konsumtionen på längre sikt offentliggjorde i december 2022 Centralkommittén och Statsrådet en omfattande strategisk plan för att öka inhemsk konsumtion fram till år 2035.[60] Planen inleder med att notera att ökandet av inhemsk efterfrågan är ett ”strategiskt beslut som syftar till att främja Kinas långsiktiga utveckling och stabilitet” och att det är en oundviklig del i omställningen till ett nytt utvecklingsmönster. Enligt planen ska Kina fokusera på att öka konsumtionen inom flera områden, bland annat inom resor, sport, kulturturism, transport (speciellt inom ny energi), äldrevård, barnomsorg, yrkesutbildning, och billiga bostäder. Planen uppmanar också till utvecklandet av så kallade ”nya konsumtionsformer” såsom socialtjänster via internet, e-handel, och livestreaming. För att lyckas med detta kommer Peking arbeta för att minska de strukturella hindren för tjänstesektorns utveckling, stärka konsumentskyddet, och utöka importen av vissa varor och tjänster, däribland konsumentvaror av hög kvalitet; avancerad teknik och utrustning som behövs för industriell uppgradering; producenttjänster såsom FoU och design, energibesparing och miljöskydd; samt läkemedelsprodukter och hälsovårdstjänster.

Av stor betydelse för arbetet med att öka konsumtionen på sikt är också riktlinjerna för skapandet av en nationell enhetlig marknad som presenterades av Centralkommittén och Statsrådet i april 2022.^[61] Riktlinjerna syftar till att effektivisera och expandera den inhemska marknaden, skapa en stabil, rättvis, transparent och förutsägbar affärsmiljö, minska kostnader för marknadstransaktioner, främja teknisk innovation och industriell uppgradering samt skapa nya fördelar för att delta i internationell konkurrens och samarbete. Riktlinjerna syftar till att minska lokal protektionism, marknadssegmentering, och andra administrativa hinder samt att effektivisera policy för att förbättra flödet av produktionsfaktorer (som mark, arbetskraft, kapital, teknik, och data) inom landet.

Utöver Tvåsidig cirkulation har ett annat stort strategiskt initiativ bäring på konsumtionens roll i Kinas ekonomiska tillväxtskalkyl, nämligen det om Gemensamt välstånd (共同富裕, Common Prosperity). Gemensamt välstånd introducerades för första gången under ett möte av den centrala finans- och ekonomikommissionen, ledd av president Xi Jinping i augusti 2021, och har sedan dess framstått som ett av de viktigaste begreppen som kommer att styra Kinas politiska beslutsfattande under det kommande decenniet.^[62] Gemensamt välstånd handlar om att jämna ut skillnaderna i samhället och tillgodose en samhällelig och ekonomisk utveckling där människors livskvalitet står i centrum.^[63] Gemensamt välstånd ger ytterligare insikt i det officiella tänkandet kring konsumtionens roll i ekonomin då det innebär ett implicit erkännande av att det inte är tillräckligt för kinesiska hushåll att konsumera en större del av sina nuvarande inkomster för att nå en önskvärd nivå på konsumtionen. I stället måste både hushållens inkomster bli större samtidigt som de måste ha möjlighet att spendera en större andel av inkomsten på icke nödvändiga varor och tjänster. För att uppnå detta krävs en omfördelning av rikedom, inte bara från rika till fattiga, utan även från myndigheter, statliga företag, och stora privata företag (särskilt de som genererar sina vinster från monopol, såsom teknikjättarna, och de som drar nytta av prisökningar på sina tillgångar, exempelvis fastighetsutvecklarna) till hushållen.^[64]

5.3 Utmaningar på kort och lång sikt

Även om detaljerade planer har dragits upp för att öka den inhemska konsumtionen krävs på sikt stora strukturella, och eventuellt politiska, förändringar för att de ska kunna aktualiseras i större omfattning.

På kort sikt kommer Kinas tvärvändning i nolltolerans mot spridning av coronaviruset^[65] att påverka konsumtionen negativt både på utbudssidan (genom nedstängningar i detaljhandeln, logistikstörningar för e-handel, bland annat flaskhalsar inom distribution, etc.) och vad gäller efterfrågan (genom minskade reallöner och disponibla inkomster samt en minskad benägenhet bland befolkningen att spendera).

På längre sikt finns andra problem. För att öka andelen av hushållens inkomst som spenderas på icke nödvändiga varor och tjänster krävs att Kina genomför en rad strukturella reformer, inklusive att bygga ut de otillräckliga sociala skyddsnäten (samt öka medborgarnas förtroende för dem), liksom att reformera Kinas folkbokförings- och bosättningssystem (hukou).^[66] Detta skulle möjliggöra för befolkningen att spara mindre och spendera mer av vad de tjänar.

För att uppnå den inkomstökning som också krävs för att öka konsumtionens roll som drivkraft i ekonomin behöver, som noterat i initiativet om Gemensamt välstånd ovan, inkomstskillnaderna i samhället att jämnas ut. Att konsumtionens andel av BNP är så låg i Kina beror huvudsakligen på att kinesiska hushåll behåller en mycket låg andel av vad de producerar i form av lön. Ett ”enkelt” sätt att öka konsumtionen är därför att låta hushållen behålla en större andel av vad de producerar, det vill säga genom att öka lönerna. ^[67] För att balansera om konsumtionen i Kina på ett meningsfullt och hållbart sätt kräver med andra ord betydande överföringar från privata företag och offentlig sektor (på lokal nivå) till hushållen. Delar av denna omfördelning har redan stakats ut genom Gemensamt välstånd, där omfördelning genom frivillig välgörenhet och bidrag redan väckt mycket medial uppmärksamhet.^[68] Men att staten skulle genomföra de nödvändiga strukturella reformer som skulle krävas (utöver Gemensamt välstånd) för att omfördela resurser från statsapparaten till hushållen är dock fortfarande svårt att föreställa sig.[69]

6. Det andra kärnområdet: Att höja värdet på produktionen och göra Kina till en högteknologisk handelsmakt

Samtidigt som Tvåsidig cirkulation explicit strävar efter att minska Kinas beroende av export för att driva på ekonomisk tillväxt (till förmån för konsumtion), har strategin det motsägelsefulla målet att behålla eller öka Kinas andel av den globala exporten inom vissa nyckelområden, framförallt för högteknologisk tillverkning.^[70] Genom att förbättra landets produktionskapacitet inom sådana områden ska Kinas roll i den globala ekonomin omvandlas från en ”exportmakt” till en ”handelsmakt”^[71] där ”Kina kommer att skapa allt större marknadsmöjligheter och bli ett enormt gravitationsfält som attraherar internationella varor och resurser.”^[72]

6.1 Lägesbild export och tillverkningsindustri

Efter Kinas öppnande mot omvärlden från slutet av 1970-talet har en stor del av den kinesiska exporten kommit från arbetsintensiva tillverkningsindustrier som utnyttjat Kinas billiga och omfattande arbetskraft för tillverkning lägre ner i värdekedjan eller för montering. Idag ser delar av den kinesiska tillverkningsindustrin fortfarande ut på det här sättet, men efter den globala finanskrisen år 2008 har det synts en tydlig uppflyttning i värdekedjan av Kinas export (från kläder, textilier, skor, och leksaker till elektriska maskiner och telekomutrustning, etc.).^[73] År 2020 stod tillverkningssektorn för 26,2 procent av Kinas BNP – ​​en klar minskning från 32,5 procent år 2006, till stor del på grund av en snabbt framväxande tjänstesektor. I en internationell jämförelse är dock tillverkningssektorn i Kina fortfarande större än snittet för en större ekonomi.^[74]

6.2 Åtgärder för att göra Kina till en högteknologisk handelsmakt

För att uppnå Pekings mål om att bli en global handelsmakt och en ledande exportör av högteknologiska varor behöver Kina se över två saker: 1) öka sin kapacitet inom högteknologisk tillverkning, samt 2) stärka och diversifiera sin handel.

6.2.1 Utöka kapaciteten inom högteknologisk tillverkning

Behovet av att omstrukturera Kinas industriella produktionsmönster är inte nytt.[75] Centralledningen fördubblade ansträngningarna för att främja Kinas högteknologiska tillverkningssektor redan 2015 i och med lanseringen av industristrategin Made in China 2025.^[76]

Den 14:e femårsplanen återspeglar många av de mål som lades fram i Made in China 2025, och den säger uttryckligen att strategiska framväxande industrier ska bidra med 17 procent av Kinas BNP till 2025.^[77] För 2019 låg den siffran på 11,5 procent.[78] Utöver detta ska Kina säkra att tillverkningsindustrins andel av ekonomin förblir stabil över den kommande femårsperioden samtidigt som sektorns konkurrensfördelar ska höjas genom kvalitetsförbättring.^[79]

Även riktlinjerna för skapandet av en nationell enhetlig marknad som omnämndes i föregående kapitel har bäring på produktionsförbättringen, genom att skapa effektivitetsvinster för produktionsfaktorer (som mark, arbetskraft, kapital, teknik, och data).

6.2.2 Utöka och förstärka handelsförbindelser

För att säkra efterfrågan på kinesiska (alltmer högteknologiska) varor har Kina gjort betydande ansträngningar för att bredda och institutionalisera sin tillgång till utländska marknader. Frihandelsavtal eller grupperingar där Kina har gjort stora ansträngningar under de senaste två åren inkluderar:

• Regional Comprehensive Economic Partnership (RCEP) trädde i kraft i januari 2022 och inkluderar Australien, Japan, Nya Zeeland, och Sydkorea samt de tio medlemsländerna i ASEAN (Brunei, Kambodja, Indonesien, Laos, Malaysia, Myanmar, Filippinerna, Singapore, Thailand, och Vietnam).^[82]
• Comprehensive and Progressive Trans-Pacific Partnership (CPTPP) är ett handelsavtal mellan Australien, Brunei, Kanada, Chile, Japan, Malaysia, Mexiko, Nya Zeeland, Peru, Singapore, och Vietnam. Det utvecklades från det ursprungliga Trans-Pacific Partnership (TPP), vilket aldrig trädde i kraft efter det att avtalets draghäst USA drog sig ur år 2017. CPTPP trädde i kraft i december 2018.^[83] Att Kina söker medlemskap i CPTPP är uppseendeväckande då det ursprungliga avtalet syftade specifikt till att verka som en motpol till Kinas växande makt i regionen.^[84]
• EU-China Comprehensive Agreement on Investment (CAI) är tänkt att bredda tillgången till den kinesiska marknaden för europeiska investerare samt säkerställa en rättvisare behandling av europeiska företag i Kina, så att de kan konkurrera på mer lika villkor. Kinas åtaganden omfattar bland annat fördelar givna till statligt ägda företag, insyn i subventioner, samt regler mot påtvingad tekniköverföring.^[85] Arbetet med CAI började redan år 2013, men efter ömsesidiga sanktioner över situationen för mänskliga rättigheter i Xinjiang under våren 2021 har planerna att ratificera avtalet avstannat.^[86]
• Diverse bilaterala och/eller trilaterala frihandelsavtal.^[87]

Enligt de mer marknadsekonomiskt inriktade krafterna inom det kinesiska ledarskapet innebär denna del av strategin att Kina kommer behöva fortsätta att öppnas mot omvärlden, bland annat genom att förbättra regelverk och investeringsmöjligheter så att utländska företag och investerare enklare kan verka i landet.^[88] Det är dock viktigt att notera att även om Kinas intresse för deltagande i diverse frihandelsavtal återspeglar Kinas behov av att säkra viktiga handelsförbindelser och undvika isolering, representerar de än så länge inte några konkreta åtaganden att öka marknadstillträdet för utländska företag.^[89]

6.3 Utmaningar på kort och lång sikt

När det kommer till att göra Kina till en högteknologisk handelsmakt står landet inför stora utmaningar. Globala spänningar och missnöje med Kinas alltmer offensiva ansats i internationella relationer har redan satt käppar i hjulet för flera handelsavtal och riskerar att utgöra ett svårlösligt problem även framöver.^[90]

Vidare kan arbetet för att säkra att tillverkningsindustrins andel av ekonomin förblir stabil under i alla fall den kommande femårsperioden skapa strukturella problem på lite längre sikt. Den relativa nedgången för Kinas tillverkningssektor till fördel för tjänstesektorn (en naturlig utveckling i en växande ekonomi) har bidragit till att bromsa tillväxttakten i Kinas efterfrågan på energi och råvaror. Att vända denna trend riskerar att driva upp Kinas behov av råmaterial och andra kritiska resurser och därigenom öka den kinesiska ekonomins exponering för flaskhalsar i leveranskedjan (mer om det nedan).^[91]

7. Det tredje kärnområdet: Att förbättra innovationen och uppnå högre nivåer av självförsörjning i nyckelområden

En annan del av strategin om Tvåsidig cirkulation handlar om innovation och självförsörjning. Precis som i fallen för konsumtion och produktion, är inte heller fokuset på innovation något nytt. Kina har länge förstått det underliggande nyttan av innovation och ny teknologi, det vill säga att skapa effektivitetshöjningar och ytterligare värde på marginalen av redan existerande produktivitetsfaktorer (mark, arbetare, kapital, etc.) för att på så vis driva ekonomisk utveckling, förbättra landets konkurrenskraft internationellt, och bli mer självförsörjande.^[92] Peking understryker dessutom ofta att inhemsk innovation är avgörande för att landet ska kunna bli självförsörjande inom strategiska områden. I april 2020 betonade Xi Jinping innovationens roll som del av Tvåsidig cirkulation då han sa att Kina måste ”tydligt förbättra förmågan till egen innovation och göra framsteg inom nyckelteknologier så snart som möjligt.” Xi sa också att innovationsförmåga var en mycket viktig faktor för Kinas övergripande utveckling framöver, speciellt när det kommer till att göra landets inre marknad till den primära drivkraften för ekonomisk utveckling.^[93]

7.1 Lägesbild forskning och utveckling

Under det senaste decenniet har Kina blivit en global innovationsmakt.[94] Detta beror till stor del på att Kina har satsat mycket pengar på forskning och utveckling (FoU). Mellan 1991 och 2020 ökade Kinas FoU-utgifter från USD 13 miljarder till över USD 563 miljarder. ^[95] Idag spenderar Kina cirka 2,4 procent av BNP på FoU, och även om målet på 2,5 procent satt i den 13:e femårsplanen därmed precis missades,^[96] så uppgår landets utgifter till det näst största absoluta beloppet globalt, efter USA.^[97] Detta har resulterat i att antalet patent och akademiska artiklar som kommer från Kina ökat snabbt under de senaste åren.^[98]

Satsningarna på innovation har redan gett resultat och inom vissa områden, som exempelvis fintech, e-handel, 5G, förnybar energi, och eldrivna fordon där kinesiska företag redan ligger i framkant globalt. Men Kinas ansträngningar för att förbättra den inhemska innovationen inte är enbart begränsade till de traditionellt högteknologiska områden. Satsningarna omfattar allt från inhemska logistiksystem, industriellt internet, utbildning, och konsumtion, till dataekonomi, miljöskydd, statliga tjänster, smarta städer, digital valuta, med mera. Kinas ledare vill att innovationen ska genomsyra och ha bäring på alla aspekter av ekonomisk aktivitet i landet för att kunna skapa en starkare och mer motståndskraftig ekonomi.^[99]

7.2 Åtgärder för att förbättra innovationen

Kinas plan för att öka innovationsförmågan består huvudsakligen av tre delar, vilka handlar om att 1) öka investeringar i forskning och utveckling, 2) stärka Kinas inhemska talangpool, och 3) genomföra reformer för att attrahera utländska direktinvesteringar (FDI).

7.2.1 Öka investeringar i forskning och utveckling

I den 14:e femårsplanen är innovation ett av de stora ledmotiven. Fokuset ligger särskilt på forskning och utveckling, där konkreta mål inkluderar att:

• Öka FoU-utgifterna med mer än 7 procent per år mellan 2021–2025.
• Se till att FoU-utgifterna står för en högre andel av BNP än under den 13:e FYP-perioden (2016–2020) – vilket innebär att de behöver vara över 2,2 procent av BNP.
• Öka FoU-utgifterna för grundläggande forskning med 10,6 procent under år 2021 och efter det öka andelen av de totala FoU-utgifterna som går till grundläggande forskning till mer än 8 procent under de kommande fem åren.
• Öka antalet innovationsdrivna patent per 10,000 personer från 6,3 (år 2020:s siffra) till 12 år 2025.^[100]

Den 14:e femårsplanen signalerar ett mer riktat stöd till FoU som fokuserar på grundläggande forskning. Vidare är en ökad effektivitet i anslagstilldelning och att ge mer beslutskraft till forskare genomgående teman i planen. En annan prioritet är att uppmuntra privata företag att investera i FoU. Särskilt prioriterade är de sju så kallade ”front-teknologierna”: nästa generations AI, kvantinformation, halvledare, neurovetenskap, genetisk forskning och bioteknik, avancerad klinisk medicin och sjukvård, samt yttre rymd-, djuphavs- och polarutforskning. För att åstadkomma detta säger planen bland annat att skatteincitamenten för FoU ska utökas och flödet av riskkapital till nystartade företag ska stödjas.^[101]

7.2.2 Stärka Kinas inhemska talangpool

Nästa del av det kinesiska innovationspusslet handlar om att stärka Kinas inhemska talangpool.[102] I september 2021 hölls Centralkonferensen för talangarbete i Peking, den första konferensen av sitt slag på 11 år.^[103] Samtliga medlemmar av politbyråns ständiga utskott medverkade. Under konferensen efterlyste Xi Jinping en fördubbling av ansträngningarna för att stärka Kinas talangpool för att stödja landets ambitioner inom teknologisk självförsörjning. Xi sa också att målet med arbete med kultivering av inhemsk talang (så som kapabla ingenjörer, en stark forskarkår, etc.) ska resultera i att göra Kina till en av de främsta destinationerna för världens talanger inom vetenskap och teknik år 2035.^[104] Talangarbete nämndes också i den politiska rapporten till den 20:e partikongressen, där vikten av det fortsatta arbetet att kultivera talang genom att förbättra det inhemska utbildningsväsendet och att bygga upp Kinas självförtroende och styrka inom vetenskap och teknik för att attrahera de ”skarpaste hjärnorna i världen” underströks.[105]

Ansträngningar för att locka talanger till Kina är dock varken nya eller okontroversiella. I december 2008 lanserade Kina programmet Tusen talanger (千人计划, Thousand Talents Plan) med syfte att kartlägga och rekrytera ledande internationella experter inom forskning, innovation, och entreprenörskap.^[106] Programmet har kritiserats internationellt (främst av USA) för att ha som avsikt att utnyttja internationella forskare för att få tillgång till utländsk teknik liksom för att skapa både ekonomiska och militära fördelar.^[107]

7.2.3 Genomföra reformer för att attrahera utländska direktinvesteringar

Den sista delen av Pekings plan för att öka innovationen handlar om att attrahera utländska direktinvesteringar till Kina. Detta syftar till att få in både utländskt kapital och utländsk expertis och kunskap, vilket bland annat ökar chanserna till så kallade teknologiska spillover-effekter. I oktober 2021 utfärdade handelsministeriet en femårsplan för att locka fler utländska investeringar till Kina.^[108] Dokumentet lyfter också fram att utländskt kapital bör inriktas mot teknisk innovation. Nyckelåtgärder i dokumentet inkluderar att:

• Formulera en femårsplan för att bättre utnyttja utländska investeringar.
• Förenkla regelverket för utländska investerare att etablera FoU-center.
• Vägleda utländska investerare att öka sina investeringar i Kinas tekniska innovationslandskap.
• Förbättra översynen av utländska investeringar utifrån ett nationellt säkerhetsperspektiv.

Vidare har Peking under de senaste två åren stadigt kortat sin lista över områden där utländska investeringar inte är tillåtna.^[109] Listan är en förteckning över de branscher i Kina där utländska investeringar är förbjudna eller begränsade. Alla branscher som inte finns med på listan antas vara öppna för investeringar utan att det krävs några ytterligare administrativa godkännanden eller granskningar. När listan kortats har detta öppnat upp större möjligheter för utländska investerare i sektorer så som finans, transport, och infrastruktur.^[110]

7.3 Utmaningar på kort och lång sikt

Kinas ambitioner för innovationsområdet är långt ifrån problemfria. Genom att koppla ihop teknologisk innovation med en ambition om självförsörjande riskerar Kina att skrämma i väg utländska företag och teknologi, vilket minskar konkurrensen för kinesiska företag – och därigenom pressen på dem att ligga i teknologisk framkant. Vidare ökar risken för ineffektiva eller direkt olämpliga investeringar, överkapacitet, och uppkomsten av zombieföretag när centralledningen styr om pengar till de industrier som främst anses bör gynnas.^[111] Dessutom riskerar Pekings åtstramningskampanj mot de stora teknikjättarna som tog fart 2021, liksom den efterföljande skärpta lagstiftningen mot monopol, att ha en avskräckande effekt på techindustrins forskning och utveckling. ^[112]

Ett relaterat, och kanske ännu större, problem för kinesisk innovationskapacitet är den kompetensflykt som sker av kinesiska talanger till andra länder, framförallt USA. Enligt en studie av MacroPolo är det till exempel enbart 10 procent av kinesiska studenter som utbildar sig inom AI-området i USA som återvänder till Kina för arbete efter de doktorerat.^[113]

Slutligen så är det inte garanterat att kinesiska ansträngningar att attrahera utländska direktinvesteringar uppnår önskat resultat. Det pågår för närvarande en debatt i bland annat USA om att utveckla system för granskning av utgående FDI till Kina för att säkerställa att vissa teknologiska förmågor inte överförs.^[114] Exempelvis infördes i oktober 2022 nya regler som förbjuder export av amerikansk halvledarteknik till Kina (mer om det i nästa kapitel).[115] Utvecklingen mot en allt kärvare internationell miljö har inte undgått det kinesiska ledarskapet. I handelsministeriets femårsplan för utländska investeringar varnar man för en ”komplex och bister” extern miljö och förutspår blygsamma ökningar av utländska direktinvesteringar till Kina fram till år 2025.^[116]

8. Det fjärde kärnområdet: Att säkerställa tillgången till kritiska resurser

Eftersom det med största sannolikt kommer att ta många år för investeringar inom innovation och produktion att få effekt på Kinas nivå av självförsörjning, strävar Tvåsidig cirkulation också efter att på kortare sikt säkra tillgång till kritiska produkter och resurser från utlandet. Detta ska göras genom att diversifiera och skapa produktions- och distributionskedjor som är ”självständiga, kontrollerbara, säkra, och pålitliga” samt genom riktade utlandsinvesteringar och förvärv inom vissa sektorer eller längs med strategiskt viktiga distributionskedjor.^[117]

8.1 Lägesbild utländska direktinvesteringar

Sedan 2005 har kinesiska företag investerat cirka USD 1,3 biljoner i utländska företag – speciellt inom energi- och metallbranschen.^[118] Under de första tre åren av Xis utrikespolitiska signaturinitiativ Nya Sidenvägen nästan fördubblade Kina sina utländska direktinvesteringar, från USD 108 miljarder år 2013 till USD 196 miljarder år 2016.[119] Sedan toppen 2016 har Kinas utländska direktinvesteringar minskat något, och legat mellan USD 137-158 miljarder per år.

8.2 Åtgärder för att säkerställa tillgången till kritiska resurser

Under Tvåsidig cirkulation siktar Kina på att diversifiera sin import av framförallt avancerad teknik, energi, livsmedel, och andra råvaror/naturtillgångar för att skydda den nationella säkerheten och ekonomin.

8.2.1 Avancerad teknik: Halvledare

Kina är långt ifrån tekniskt självförsörjande och är fortfarande beroende av utländsk teknik, särskilt inom vissa nyckelteknologier såsom halvledare. Hur tillgången till dessa säkerställs kommer vara avgörande för utvecklingen av många av landets andra avancerade industrisektorer.

Kina är världens största konsumentmarknad för halvledare och är beroende av utländska leverantörer, inte bara för färdiga processorer och andra chips, utan också för kritisk utrustning och programvara i varje steg i värdekedjan.[120] Under 2019 förlitade Kina sig på importerade halvledare till ett värde av USD 300 miljarder för att tillgodose över 85 procent av efterfrågan på den inhemska marknaden. Taiwan, Sydkorea, Malaysia, Japan, och USA var de största leverantörerna och stod sammanlagt för nästan tre fjärdedelar av den totala importen. ^[121]

Den kinesiska sårbarheten har belysts särskilt under den handelskonflikt (ofta även omnämnd tech war) som tog fart mellan Kina och USA med start år 2018. Konflikten resulterade i att flera stora kinesiska teknikföretag (bland annat Huawei och ZTE) placerats på USA:s Entity List och fick därmed sin tillgång till amerikansk teknologi och möjlighet att verka på den amerikanska marknaden starkt begränsad.^[122] Utöver detta har teknikkonflikten i allmänhet och Entity List i synnerhet ökad rädslan bland utländska företag att få sanktioner riktade mot sig om de handlar med Kina. En betydande upptrappning av konflikten skedde i oktober 2022 då USA tillkännagav en rad nya exportförbud för halvledare riktade mot Kina.[123] Förbudet kräver att amerikanska företag ansöker om licenser för export av avancerade chips eller specialutrustning som är avgörande för deras tillverkning. Det förbjuder också amerikanska medborgare från att arbeta inom Kinas halvledarindustri. Det uttalade syftet med förbudet är att bromsa utvecklingen av kinesisk AI som skulle kunna användas för militära tillämpningar. Förbudet var inte det första i sitt slag men utgör en betydande upptrappning av tidigare åtgärder eftersom det kan få stor påverkan även på teknik ämnad för civil tillämpning. Det råder fortfarande stor osäkerhet kring genomförandet av förbudet, men om de tillkännagivna åtgärderna följs strikt skulle det kunna stoppa Kinas tillgång till viktiga insatser för landets tekniska, ekonomiska, och sociala utveckling och bromsa dess tekniska framsteg, i alla fall på kort sikt.[124] Som reaktion på förbudet har Kinas handelsministerium signalerat att man avser lämna in ett klagomål till världshandelsorganisationens (WTO) tvistlösningsmekanism för avgörande.[125] Medan denna process pågår kommer Peking med stor sannolikhet att försöka hitta alternativa leveranser av halvledare och/eller sätt att kringgå restriktionerna samtidigt som arbetet med att bygga upp den inhemska industrin redan har påskyndats.[126]

8.2.2 Energi: Olja och naturgas

Kina är en av världens största importörer av olja och naturgas. Under 2020 kom 70 procent av Kinas oljeförbrukning och över 40 procent av gasförbrukningen från import.^[127] Sedan dess har Kina arbetat aktivt för att öka produktionen från inhemska producenter. Fram till 2025 förväntas Peking pumpa in minst USD 120 miljarder i den inhemska industrin. Än så länge har dock dessa ansträngningar inte nämnvärt påverkat omfattningen av den nominella importen, detta eftersom Kinas olje- och gasförbrukning ökat i samma takt som den inhemska produktionen.^[128]

Kina ser energisäkerhet som en prioriterad fråga eftersom påverkan på olje- och gasleveranserna sannolikt skulle få stora konsekvenser för både inhemsk produktion och konsumtion. Idag får Kina sin råolja från mer än 40 länder, av vilka många är politiskt stabila autokratier (exempelvis Saudiarabien, Ryssland, och Turkmenistan).^[129]

Även om Kina är mindre beroende av USA när det kommer till energi, jämfört med halvledare, har de senaste årens geopolitiska spänningar spätt på redan existerande oro i det kinesiska ledarskapet för potentiella störningar av leveransrutterna på grund av amerikanskt inflytande, vilka bland annat går via Sydkinesiska havet och Malackasundet.^[130] För att minska riskerna på det här området arbetar Kina aktivt för att fördjupa sina internationella relationer inom energisektorn, och mycket av det arbetet sker under initiativet Nya Sidenvägen.^[131] Pekings satsningar på diversifiering inom energiområdet begränsar sig dock inte enbart till leverantörer och leveransrutter utan handlar även om själva produkten. Genom satsningar på grön energi har Kina kunnat få mer av sitt energibehov mött av producenter inom landet. År 2020 kom cirka 15,9 procent av Kinas energiförbrukning från förnybar energi – jämfört med 9,4 procent ett decennium tidigare.^[132]

8.2.3 Råvaror: Järnmalm

Ett annat område i vilket påverkan av geopolitiska osäkerheter och ökade spänningar syns tydligt är järnmalm, där Australien länge varit Kinas största leverantör (runt 60 procent av importen).^[133] På grund av missnöje med Australiens agerande mot Kina har Peking börjat efterlysa en diversifiering av importen av järnmalm. ^[134] För närvarande ser Kina afrikanska Guinea som en potentiell ny källa till järnmalm, men det kommer sannolikt att ta år av kinesiska investeringar på plats innan Guinea kommer kunna ersätta de australienska importerna.^[135] [136]

8.2.4 Livsmedel

Enligt den kinesiska samhällsvetenskapsakademin kommer Kina stå inför en produktionsbrist på 25 miljoner ton för vete, majs och ris under åren fram till 2025.^[137] Och även om det i teorin finns betydande möjligheter för Kina att stärka den inhemska produktionen av stapelvaror för att hantera denna framtida brist (Kinas jordbruksproduktivitet är låg och produktionen arbetsintensiv, vilket skulle kunna åtgärdas genom modernisering), har framstegen på detta område hindrats av att jordreform på landsbygden går långsamt. Detta innebär att importberoendet för livsmedel med största sannolikhet kommer att bestå, åtminstone på medellång sikt.^[138] Kina är också i dagsläget världens största importör av sojabönor, där 84 procent av efterfrågan under 2021 tillgodosetts av import.^[139]

För import av livsmedel har Kina hittills varit beroende av länder där de diplomatiska förbindelserna tidvis varit snåriga, däribland USA, Kanada, och Australien, och ansträngningar för att minska beroendet av just dessa exportörer har pågått sedan år 2013. I takt med att diplomatiska förbindelser med dessa länder försämras har dessa beroenden blivit en allt större källa till oro för Peking. Diversifiering av importkällor för jordbruksprodukter prioriteras därför i den 14:e femårsplanen.^[140] Förutom fortsatta ansträngningar att uppgradera jordbruket på hemmaplan[141] – liksom kampanjer för att minska matsvinn^[142] – har Peking därför också gjort stora investeringar i jordbruks- och livsmedelsindustrin samt i infrastruktur för jordbruk hos några av sina mer vänligt inställda handelspartners, bland annat i Ukraina, Ryssland, Brasilien, och Indonesien. ^[143] Den ryska invasionen av Ukraina i februari 2022 har satt ytterligare press på Kinas ansträngningar inom det här området då en stor del av landets spannmålsimport kom från just Ukraina.^[144]

8.3 Utmaningar på kort och lång sikt

Kina står huvudsakligen inför två utmaningar när det kommer till att säkra tillgång till kritiska resurser. För vissa högteknologiska produkter, exempelvis halvledare, får Kina svårt att på kort sikt minska sitt beroende av de stora utländska leverantörerna. Trots omfattande politiskt stöd för att ta fram inhemska alternativ kommer det att vara en utmaning för kinesiska företag att snabbt komma ikapp sina mer sofistikerade internationella konkurrenter. Att vinna mark i dessa områden kräver långtgående investeringar för att utveckla ett gediget ekosystem och kultivera en bred talangpool.

Den andra utmaningen handlar om det minskande geopolitiska utrymmet som finns för Kina att göra större strategiska investeringar utomlands. Kinesiska investerare står idag inför en allt mer komplicerad och osäker global miljö, där ökande spänningar mellan Kina och västvärlden lett till svårigheter för kinesiska investerare, med en ökad statlig granskning av och allmän skepticism mot kinesiska investeringar i många länder som följd.^[145] Detta, i kombination med en rad andra påverkansfaktorer, har lett till att investeringsintresset för kinesiska investerare i bland annat EU och Storbritannien minskat under de senaste åren.^[146]

9. Sammanfattande diskussion

Tvåsidig cirkulation uppkom under en tid av djup ekonomisk osäkerhet och är i grunden en strategi för att stärka Kinas ekonomiska motståndskraft mot global (både politisk och ekonomisk) osäkerhet och volatilitet. Strategin bör dock inte förstås som ett paradigmskifte i hur Kina ser sin roll i det globala ekonomiska samspelet. Åtgärder för att justera strukturella problem i den kinesiska ekonomin vad gäller strategins fyra kärnområden – konsumtion, produktion, innovation, och säkerställande av kritiska resurser – liksom deras diverse delmål har alla varit mer eller mindre uttalade sedan tidigare. Här fungerar Tvåsidig cirkulation snarare som en ”kappa” under vilka dessa områden kopplas samman för att säkerställa att Kina lyckas med sin vision om en hållbar och högkvalitativ långsiktig tillväxt, snarare än att representera ett helt nytt synsätt.

Det som däremot är nytt med Tvåsidig cirkulation och kanske det viktigast att förstå från ett internationellt perspektiv är det ökade fokuset på nationell säkerhet och hur detta numera genomsyrar hela den nationella ekonomiska planeringen. Strategin syftar här till att sammankoppla Kinas interna och externa ekonomiska intressen och se på dem genom nya säkerhetsglasögon mot bakgrund av ett allt mer volatilt globalt sammanhang.

Strategin syftar även till att uppnå ”självständighet” (self-reliance) genom ett visst mått av så kallad ”frikoppling” (decoupling) från resten av världen. Detta handlar dock inte om något extremfall där Kina genom omfattande eller total frikoppling återgår till att vara helt avskilt från resten av den globala gemenskapen. Istället handlar det om en partiell frikoppling inom vissa sektorer med stor bäring på Kinas nationella säkerhet, exempelvis halvledare. Strategins fokus på den interna cirkulationen tydliggör vidare att Peking inte ser på internationaliseringen av den kinesiska ekonomin som ett mål i sig, utan istället som ett stöd för inhemsk modernisering och utveckling. Tanken i Peking är att detta i förlängningen – det vill säga en kinesisk ekonomi som huvudsakligen är beroende av inhemsk tillväxt – kommer att tillåta Kina att delta i det globala ekonomiska samspelet på mer fördelaktiga villkor. I realiteten är detta dock enbart möjligt om Kina fortsätter ha ett meningsfullt utbyte med omvärlden med gemensamt värdeskapande. Annars riskerar de fördelaktiga villkoren från starkare inhemsk konkurrenskraft att mötas av en allt mer fientlig omvärld. Alternativet är att Kina är så pass starkt att andra globala aktörer bara måste rätta in sig i leden.

Det är viktigt att notera att trots att det nu gått över två och ett halvt år sedan Tvåsidig cirkulation först omnämndes av det kinesiska ledarskapet är det fortfarande mycket som är oklart kring detaljplaneringen och implementeringen av strategin. Precis som med många andra strategiska kinesiska initiativ (exempelvis Nya Sidenvägen, Made in China 2025) kommer strategins fortsatta utformande att delvis bero på omvärlden gensvar. En annan viktig faktor som kommer påverka strategins framtida utformande är lokala policyaktörer. Sedan strategins införlivande har det pågått lobbying inom statsapparaten om hur Tvåsidig cirkulation bäst ska tolkas för att gynna Kinas ekonomiska utveckling. Vissa av de mer liberala aktörerna understryker strategins fokus på den internationella cirkulationen, för att på så vis kunna fortsätta med marknadsreformer och öppnande, medan vissa mer konservativa vänsterkrafter vill se en mer frikopplad kinesisk ekonomi på grund av nationell säkerhet.^[147] Exakt var detta landar i slutänden vet vi ännu inte.

10. Påverkan på svenska aktörer och intressen

Det finns en stor osäkerhet kring huruvida det är möjligt för Kina att driva igenom de reformer och åtgärder som krävs för att uppnå målen i Tvåsidig cirkulation. På kort till medellång sikt ligger dock planen fast och är något som svenska aktörer måste förhålla sig till.

För statliga svenska aktörer innebär ett lyckat genomförande av Tvåsidig cirkulation huvudsakligen två saker. Å ena sidan kan ett mer ekonomiskt självständigt Kina bli mindre villigt att kompromissa om lösningar på globala problem och därmed svårare att arbeta med internationellt, vilket kan påverka både den bilaterala relationen liksom multilaterala relationer och organisationer där både Sverige och Kina ingår. Ett mer oberoende Kina kan också bli mer benäget till politisk eller militär äventyrlighet i sitt närområde då man inte på samma sätt som tidigare skulle behöva vara rädd för ekonomiska motåtgärder. Detta kan skapa ökad osäkerhet i regionen och globalt. Å andra sidan kan ett lyckat genomförande av strategin fortsatt innebära goda samarbetsmöjligheter inom områden där kinesiska och svenska intressen är i linje, exempelvis för gröna och hållbara lösningar.

Hur svenska företag kommer att påverkas av Tvåsidig cirkulation är till mångt och mycket sektorbaserat. Om Kina under det kommande årtiondet framgångsrikt övergår till att vara en konsumtionsdriven ekonomi innebär detta en ökad kundgrupp för svensk export av varor och tjänster inom konsumentsektorn. För industrin finnas andra möjligheter. Strikt implementering av strategins mål om självförsörjning på kort till medellång sikt kan innebära kommersiella möjligheter för företag i de branscher där Kina släpar efter västvärlden (exempelvis gällande halvledare, maskinteknik, med mera). Här kommer utländska företags erfarenhet och tekniska expertis vara mycket eftertraktad från kinesiskt statligt håll och företag inom dessa branscher kan räkna med ett varmt välkomnande i landet. Baksidan av detta är dock att risken för appropriering av immaterialrätt eller stöld av känslig eller värdefull teknologi är stor inom just dessa branscher. På längre sikt, om Kina lyckas i sina ambitioner om att bygga ut sin kapacitet för avancerad tillverkning, kommer detta istället pressa vissa svenska högteknologiska ambitioner och företag på både kinesiska och globala marknader.

Mest märkbart kommer Tvåsidig cirkulation att påverkan de utländska företag som arbetar inom branscher där fokus på nationell säkerhet i Kina är avgörande. Inom exempelvis telekombranschen har detta redan inneburit inskränkningar i möjligheten att konkurrera om marknadsandelar med nationella konkurrenter.^[148] Inom andra branscher, exempelvis läkemedel, finns en överhängande risk att utländska företag blir helt avhängiga på grund av statliga krav på att köpa inhemska varor för att stötta utvecklingen av den lokala industrin.[149] Kinas nya datalagstiftning och dess begränsningar av överföring av data utanför Kinas gränser kommer också att gör att utländska företag som hanterar stora mänger av personal- eller kunddata får svårare att verka i landet.^[150]

^[1] Xinhua: 中共中央政治局常务委员会召开会议 习近平主持. 2020-05-14. http://www.xinhuanet.com/politics/leaders/2020-05/14/c_1125986000.htm

^[2] Folkets Dagblad via 共产党员网: 共产党员网: 如何理解构建以国内大循环为主体、国内国际双循环相互促进的新发展格局？2021-08-27. https://www.12371.cn/2021/08/27/ARTI1630021113494486.shtml

^[3] ASEAN: ASEAN-China Economic Relation. https://asean.org/our-communities/economic-community/integration-with-global-economy/asean-china-economic-relation/

^[4] Bader, J. A: How Xi Jinping Sees the World…and Why. Asia Working Group Paper 2, February 2016. Brookings. https://www.brookings.edu/wp-content/uploads/2016/07/xi_jinping_worldview_bader-1.pdf

^[5] World Bank Data: GDP growth (annual %) – China. https://data.worldbank.org/indicator/NY.GDP.MKTP.KD.ZG?locations=CN

^[6] Ibid.

^[7] Rajah, R and Leng, A: Revising down the rise of China. Lowy Institute, 2022-03-14. https://www.lowyinstitute.org/publications/revising-down-rise-china

^[8] Bland annat här: Xi Jinping: 高举中国特色社会主义伟大旗帜 为全面建设社会主义现代化国家而团结奋斗——在中国共产党第二十次全国代表大会上的报告 (Xi’s rapport till den 20:e partikongressen). 2022-10-16. http://www.news.cn/politics/cpc20/2022-10/25/c_1129079429.htm?ref=Official+China+Digest-newsletter

^[9] Med en ökad internationell osäkerhet kommer möjligheter för Kina att spela en allt viktigare roll som global aktör. Xi sa bland annat under ett tal i april 2020 att Kina måste ”ta initiativet för att söka förändring och framgångsrikt fånga och skapa möjligheter mitt i kriserna och svårigheterna framför oss.” Xi Jinping: 把握新发展阶段，贯彻新发展理念，构建新发展格局. Qiushi, 2021/09. http://paper.people.com.cn/rmrb/html/2020-04/16/nw.D110000renmrb_20200416_1-09.htm

^[10] Ibid.

^[11] China Power Project: Will the Dual Circulation Strategy Enable China to Compete in a Post-Pandemic World? 2022-04-19. https://chinapower.csis.org/china-covid-dual-circulation-economic-strategy/

^[12] Ibid.

^[13] Ibid.

^[14] Det kan också antas att externa chocker kommer att bli fler framöver, se bland annat World Economic Forum: Global Risks Report 2022. https://www.weforum.org/reports/global-risks-report-2022/

^[15] Xi Jinping: 把握新发展阶段，贯彻新发展理念，构建新发展格局. Qiushi, 2021/09. http://paper.people.com.cn/rmrb/html/2020-04/16/nw.D110000renmrb_20200416_1-09.htm

^[16] National Bureau of Statistics of China. http://www.stats.gov.cn/english/

^[17] Ibid.

^[18] State Council: 李克强在全国稳住经济大盘电视电话会上作重要讲话 韩正主持.2022-05-25. http://www.gov.cn/xinwen/2022-05/25/content_5692298.htm

[19] Xinhua: China Focus: COVID-19 response further optimized with 10 new measures. 2022-12-07. https://english.news.cn/20221207/ca014c043bf24728b8dcbc0198565fdf/c.html

^[20] Jiang, Y: China state think tank sees ‘targeted decoupling’ in supply chains with the West as a top risk for 2022 amid rising tensions. South China Morning Post, 2022-01-14. https://www.scmp.com/tech/policy/article/3163447/china-state-think-tank-sees-targeted-decoupling-supply-chains-west-top

Glosserman, B: ‘Smart’ decoupling of West and China is possible with right tools. Japan Times, 2022-08-02. https://www.japantimes.co.jp/opinion/2022/08/02/commentary/world-commentary/china-u-s-cold-war-2/

^[21] Bland annat Huawei. Al Jazeera: Why are countries banning Huawei? 2018-12-07. https://www.aljazeera.com/economy/2018/12/7/why-are-countries-banning-huawei

^[22] Haenle, P and Bresnickw, S: Why U.S.-China Relations Are Locked in a Stalemate. Carnegie Endowment for International Peace, 2021-02-21. https://carnegieendowment.org/2022/02/21/why-u.s.-china-relations-are-locked-in-stalemate-pub-86478

^[23] Layton, K: The view from Beijing: China’s response to the advanced economies’ pursuit of supply chain diversification. 2021-10-22. https://www.peaceful-competition.org/pub/5zpyvhw2/release/1#_ftn9

^[24] China Power Project: Will the Dual Circulation Strategy Enable China to Compete in a Post-Pandemic World? 2022-04-19. https://chinapower.csis.org/china-covid-dual-circulation-economic-strategy/

[25] Breuninger, K: U.S. slaps restrictions on Chinese chipmaker and other companies over national security worries. CNBC, 2022-12-15. https://www.cnbc.com/2022/12/15/us-slaps-restrictions-on-chinese-chipmaker-and-other-companies-over-national-security-worries.html

^[26] Sevastopulo, D, Inagaki, K and Davies, C: Joe Biden bids to boost alliances in Asia and affirm commitment to region. Financial Times, 2022-05-19. https://www.ft.com/content/2757f49b-e706-431f-af75-60239670dfe7

^[27] Hass, R and Denmark, A: More pain than gain: How the US-China trade war hurt America. Brookings, 2020-08-07. https://www.brookings.edu/blog/order-from-chaos/2020/08/07/more-pain-than-gain-how-the-us-china-trade-war-hurt-america/

^[28] New York Times: China’s Births Hit Historic Low, a Political Problem for Beijing. 2022-01-17. https://www.nytimes.com/2022/01/17/world/asia/china-births-demographic-crisis.html

^[29] National Bureau of Statistics of China. http://www.stats.gov.cn/english/

^[30] New York Times: China’s Births Hit Historic Low, a Political Problem for Beijing. 2022-01-17. https://www.nytimes.com/2022/01/17/world/asia/china-births-demographic-crisis.html

^[31] United Nations, Department of Economic and Social Affairs, Population Division (2018). World Urbanization Prospects: The 2018 Revision. https://population.un.org/wup/country-profiles/

^[32] Eberstadt, N: The China Challenge: A Demographic Predicament Will Plague the Mainland for Decades. Discourse Magazine, 2021-06-09. https://www.discoursemagazine.com/culture-and-society/2021/06/09/the-china-challenge-a-demographic-predicament-will-plague-the-mainland-for-decades/

^[33] National Health Commission Party Group: 谱写新时代人口工作新篇章. Qiushi, 2022/15. http://www.qstheory.cn/dukan/qs/2022-08/01/c_1128878530.htm

^[34] Till viss del kommer dessa demografiska förändringar också leda till en mindre benägenhet att konsumera då folk tenderar att spara mer (och spendera mindre) när ekonomin går dåligt. En vidare utveckling av det resonemanget och vad det innebär finns i en senare del av rapporten.

^[35] Liu He: 加快构建以国内大循环为主体、国内国际双循环相互促进的新发展格局(学习贯彻党的十九届五中全会精神) . 2020-11-25. http://politics.people.com.cn/n1/2020/1125/c1001-31943814.html

^[36] Xinhua: 中共中央政治局常务委员会召开会议 习近平主持 (Politbyråns majmöte). 2020-05-14. http://www.xinhuanet.com/politics/leaders/2020-05/14/c_1125986000.htm

^[37] Ibid.

[38] Xinhua: 中华人民共和国国民经济和社会发展第十四个五年规划和2035年远景目标纲要 (Den 14:e femårsplanen). 2021-03-12. http://www.gov.cn/xinwen/2021-03/13/content_5592681.htm

[39] Xinhua:（受权发布）中国共产党章程 (KKPs partistadga). 2022.10.26. http://www.news.cn/politics/cpc20/2022-10/26/c_1129081750.htm?ref=Official+China+Digest-newsletter

[40] Xi Jinping: 高举中国特色社会主义伟大旗帜 为全面建设社会主义现代化国家而团结奋斗——在中国共产党第二十次全国代表大会上的报告 (Xi’s rapport till den 20:e partikongressen). 2022-10-16. http://www.news.cn/politics/cpc20/2022-10/25/c_1129079429.htm?ref=Official+China+Digest-newsletter

^[41] Xinhua: 中华人民共和国国民经济和社会发展第十四个五年规划和2035年远景目标纲要 (Den 14:e femårsplanen). 2021-03-12. http://www.gov.cn/xinwen/2021-03/13/content_5592681.htm

^[42] China Power Project: Will the Dual Circulation Strategy Enable China to Compete in a Post-Pandemic World? 2022-04-19. https://chinapower.csis.org/china-covid-dual-circulation-economic-strategy/

[43] Pettis, M: The Only Five Paths China’s Economy Can Follow. Carnegie Endowment for International Peace, 2022-04-27. https://carnegieendowment.org/chinafinancialmarkets/87007

^[44] I ett tal i augusti 2020 sa Xi att Tvåsidig cirkulation på många vis bara är en fortsättning på redan pågående trender: “Sedan den globala finanskrisen 2008 har vår ekonomi omvandlats till en [ekonomi] där intern cirkulation spelar huvudrollen.” Han noterade också att ”i framtiden kommer särdraget att det är den inhemska marknaden som styr den nationella ekonomin att bli ännu mer uppenbart.”

Xi Jinping: （受权发布）习近平：在经济社会领域专家座谈会上的讲话. Xinhua, 2020-08-24. http://www.xinhuanet.com/politics/leaders/2020-08/24/c_1126407772.htm

^[45] Ibid.

^[46] Åtgärder för att öka den inhemska konsumtionen inte är något nytt i och med Tvåsidig cirkulation, utan har pågått sedan innan den globala finanskrisen år 2008 – initialt med långsamt positiva resultat.

^[47] Den ökade exporten under pandemiåren har inte genererat någon betydande ökning av produktiviteten i Kina. Mycket av ökningen i exportvärdet för 2020 och 2021 beror istället på högre kostnader för insatsvaror.

Zhu, He: The Truth about Exports: A Breakdown of Export Growth Rate Based on Factors of Quantity and Price. China Finance 40 Forum, 2021-10-14. http://www.cf40.com/en/news_detail/12147.html?_isa=1#:~:text=The%20Truth%20about%20Exports%3A%20A%20Breakdown%20of%20Export,export%20value%20into%20price%20effect%20and%20quantity%20effect.

^[48] Bloomberg: China Trade Surges to New Records on Strong U.S., EU Demand. 2021-09-07. https://www.bloomberg.com/news/articles/2021-09-07/china-s-trade-unexpectedly-surges-despite-virus-outbreaks

^[49] Den totala konsumtionen inkluderar både hushålls- och offentlig konsumtion.

World Bank: Final consumption expenditure (% of GDP) – China. https://data.worldbank.org/indicator/NE.CON.TOTL.ZS?locations=CN

^[50] Grieger, G: China's economic recovery and dual circulation model. European Parliament Think Tank, 2020-12-11. https://www.europarl.europa.eu/thinktank/en/document/EPRS_BRI(2020)659407

^[51] World Bank: Households and NPISHs final consumption expenditure (% of GDP). https://data.worldbank.org/indicator/NE.CON.PRVT.ZS

^[52] Ibid.

^[53] National Bureau of Statistics of China: National Economy Withstood Pressure and Reached a New Level in 2022. 2023-01-17. http://www.stats.gov.cn/english/PressRelease/202301/t20230117_1892094.html

^[54] Xinhua: 中华人民共和国国民经济和社会发展第十四个五年规划和2035年远景目标纲要 (Den 14:e femårsplanen). 2021-03-12. http://www.gov.cn/xinwen/2021-03/13/content_5592681.htm

^[55] Ibid.

[56] Ibid.

[57] Exempelvis vid ett möte den 13 april 2022 förespråkade Li ett flertal åtgärder, som att ge mer stöd till detaljhandel, turism, och restaurangnäring, liksom till andra sektorer som drabbats hårt av pandemin, öka konsumtionen av ”stora varor” (till exempel bilar) och tjänster, och förbättra integrationen av online-till-offline (O2O). O2Oär en affärsstrategi som handlar om att locka potentiella kunder från onlinekanaler för att göra inköp i fysiska butiker.

State Council: 李克强主持召开国务院常务会议 部署促进消费的政策举措 助力稳定经济基本盘和保障改善民生等. 2022-04-13. http://www.gov.cn/premier/2022-04/13/content_5685114.htm

^[58] State Council: 国务院办公厅关于进一步释放消费潜力 促进消费持续恢复的意见. 2022-04-25.

http://www.gov.cn/zhengce/content/2022-04/25/content_5687079.htm

^[59] Värt att notera ör också att bara en månad tidigare, i mars 2022, släppte generalkontoren för Centralkommittén och Statsrådet nya riktlinjer för hur det sociala kreditsystemet ska användas för att skapa större tillit till företag. Genom att bättre skydda konsumenternas rättigheter och öka produkt- och tjänsternas kvalitet och transparens utgör detta också en del i processen för att öka konsumtionen.

State Council: 中共中央办公厅 国务院办公厅印发《关于推进社会信用体系建设高质量发展促进形成新发展格局的意见》. 2022-03-29. http://www.gov.cn/zhengce/2022-03/29/content_5682283.htm

[60] State Council: 中共中央 国务院印发《扩大内需战略规划纲要（2022－2035年）》. 2022-12-14. http://www.gov.cn/zhengce/2022-12/14/content_5732067.htm?mc_cid=54129a8012&mc_eid=56e3999d92

^[61] State Council: 中共中央 国务院关于加快建设全国统一大市场的意见. 2022-04-10.

http://www.gov.cn/zhengce/2022-04/10/content_5684385.htm

^[62] Xinhua: 中共中央政治局会议建议 中国共产党第二十次全国代表大会10月16日在北京召开 中共中央总书记习近平主持会议. 2022-08-30. http://www.news.cn/politics/leaders/2022-08/30/c_1128962332.htm

^[63] Xi Jinping: 习近平总书记这篇重要讲话首提“新发展格局” (Xi Jinpings tal från Centralkommissionen för finans och ekonomis aprilmöte). Qiushi, 2020/21. http://www.qstheory.cn/zhuanqu/2020-10/31/c_1126682290.htm

^[64] Pettis, M: Will China’s Common Prosperity Upgrade Dual Circulation? Carnegie Endowment for International Peace, 2021-10-15. https://carnegieendowment.org/chinafinancialmarkets/85571

^[65] Cappelin, B: Omikronvarianten utmanar Kinas nolltolerans mot covid-19. Nationellt kunskapscentrum om Kina, Brief No. 1, 2022. https://kinacentrum.se/publikationer/omikronvarianten-utmanar-kinas-nolltolerans-mot-covid-19/

^[66] Hukou är ett hushållsregistreringssystem i Kina som används för att reglera befolkningsfördelningen inom landet. I praktiken begränsar hukou-systemet rörelsefriheten, allokeringen av arbetskraft i ekonomin, jämlikheten mellan stads- och landsbygdsbefolkningen, liksom urbaniseringen av städer.

^[67] Pettis, M: Will China’s Common Prosperity Upgrade Dual Circulation? Carnegie Endowment for International Peace, 2021-10-15. https://carnegieendowment.org/chinafinancialmarkets/85571

^[68] Se bland annat: Buckley, C, Stevenson, A and Li, C: Warning of Income Gap, Xi Tells China’s Tycoons to Share Wealth. New York Times, 2021-11-11. https://www.nytimes.com/2021/09/07/world/asia/china-xi-common-prosperity.html

[69] Pettis, M: The Only Five Paths China’s Economy Can Follow. Carnegie Endowment for International Peace, 2022-04-27. https://carnegieendowment.org/chinafinancialmarkets/87007

^[70] China Power Project: Will the Dual Circulation Strategy Enable China to Compete in a Post-Pandemic World? 2022-04-19. https://chinapower.csis.org/china-covid-dual-circulation-economic-strategy/

^[71] Xinhua: 中华人民共和国国民经济和社会发展第十四个五年规划和2035年远景目标纲要 (Den 14:e femårsplanen). 2021-03-12. http://www.gov.cn/xinwen/2021-03/13/content_5592681.htm

^[72] Xi Jinping: 在经济社会领域专家座谈会上的讲话 . Xinhua, 2020-08-24. http://www.xinhuanet.com/politics/leaders/2020-08/24/c_1126407772.htm

^[73] Lin Justin Yifu & Xiaobing Wang (2021) Dual Circulation: a New Structural Economics view of development, Journal of Chinese Economic and Business Studies, DOI: 10.1080/14765284.2021.1929793

^[74] China Power Project: Will the Dual Circulation Strategy Enable China to Compete in a Post-Pandemic World? 2022-04-19. https://chinapower.csis.org/china-covid-dual-circulation-economic-strategy/

[75] Cappelin, B: Kinas industripolitik: nulägesbild, riktningen framöver och konsekvenser för Sverige. Nationellt Kunskapscentrum om Kina, Report No. 3, 2022.

^[76] State Council: 中国制造2025 (Made in China 2025). 2015-05-19. http://www.gov.cn/zhengce/content/2015-05/19/content_9784.htm

^[77] Xinhua: 中华人民共和国国民经济和社会发展第十四个五年规划和2035年远景目标纲要 (Den 14:e femårsplanen). 2021-03-12. http://www.gov.cn/xinwen/2021-03/13/content_5592681.htm

[78] Tang, F: China unveils ‘strategic emerging industries’ plan in fresh push to get away from US technologies. South China Morning Post, 2020-09-24. https://www.scmp.com/economy/china-economy/article/3102911/china-unveils-strategic-emerging-industries-plan-fresh-push

^[79] Ibid.

^[80] Nyckelsektorerna är: nästa generations informationsteknologi, datorstyrda verkstadsmaskiner och robotteknik, flyg- och rymdteknik, teknik för sjöfart och högteknologiska fartyg, avancerad järnvägsutrustning, energibesparande fordon och fordon som drivs med ny energi, utrustning för elproduktion, maskineri för jordbruk, innovativa material, och biomedicin och högeffektiv medicinsk utrustning.

^[81] State Council: 中国制造2025 (Made in China 2025). 2015-05-19. http://www.gov.cn/zhengce/content/2015-05/19/content_9784.htm

Cappelin, B: Kinas industripolitik: nulägesbild, riktningen framöver och konsekvenser för Sverige. Nationellt Kunskapscentrum om Kina, Report No. 3, 2022.

^[82] Mullen, A: Explainer | What is RCEP, the world’s largest free trade deal that is under way? South China Morning Post, 2022-01-01. https://www.scmp.com/economy/global-economy/article/3161707/what-rcep-worlds-largest-free-trade-deal-under-way

^[83] CNBC: China applies to join trans-Pacific trade pact to boost economic clout. 2021-09-17. https://www.cnbc.com/2021/09/17/china-applies-to-join-trans-pacific-trade-pact-to-boost-economic-clout.html

^[84] Wong, K. South China Morning Post: Explainer | What is the CPTPP and why is China eager to join? 2022-05-05. https://www.scmp.com/economy/china-economy/article/3176487/what-cptpp-and-why-china-eager-join

^[85] European Commission: EU-China Comprehensive Agreement on Investment. https://policy.trade.ec.europa.eu/eu-trade-relationships-country-and-region/countries-and-regions/china/eu-china-agreement_en

^[86] Ni, V: EU parliament ‘freezes’ China trade deal over sanctions. Guardian, 2021-05-20. https://www.theguardian.com/world/2021/may/20/eu-parliament-freezes-china-trade-deal-over-sanctions

^[87] Exempelvis med Nya Zealand och Japan-Sydkorea.

RNZ News: New Zealand and China Upgrade Free Trade Agreement. 2021-01-26. https://www.rnz.co.nz/news/political/435211/new-zealand-and-chinaupgrade-free-trade-agreement

Lo, K: Can China, Japan and South Korea Follow RCEP with Their Own Free-Trade Deal?. South China Morning Post, 2020-11-28. https://www.scmp.com/news/china/diplomacy/article/3111754/can-china-japan-and-south-korea-follow-rcep-their-own-free

^[88] Yu, Yongding: 怎样实现从 “国际大循环” 到 “双循环” 的转变？(How to achieve the transition from "international circulation" to "dual circulation"?). Sina Finance, 2020-08-18. https://finance.sina.com.cn/zl/china/2020-08-18/zl-iivhvpwy1713127.shtml

Liu He: 加快构建以国内大循环为主体、国内国际双循环相互促进的新发展格局(学习贯彻党的十九届五中全会精神) . 人民日报 (Folkets Dagblad), 2020-11-25. http://politics.people.com.cn/n1/2020/1125/c1001-31943814.html

^[89] Brown, A, Gunter, J and Zenglein, M. J: Course correction: China’s shifting approach to economic globalization. MERICS, 2021-10-19. https://merics.org/en/report/course-correction-chinas-shifting-approach-economic-globalization

^[90] European Parliament: MEPs refuse any agreement with China whilst sanctions are in place. 2021-05-20. https://www.europarl.europa.eu/news/en/press-room/20210517IPR04123/meps-refuse-any-agreement-with-china-whilst-sanctions-are-in-place

^[91] China Power Project: Will the Dual Circulation Strategy Enable China to Compete in a Post-Pandemic World? 2022-04-19. https://chinapower.csis.org/china-covid-dual-circulation-economic-strategy/

^[92] Xi Jinping: 努力成为世界主要科学中心和创新高地 . Xinhua, 2021-03-15. http://www.xinhuanet.com/politics/leaders/2021-03/15/c_1127212833.htm

Thomas, N: Mao Redux: The Enduring Relevance of Self-Reliance in China. MacroPolo, 2019-04-25. https://macropolo.org/analysis/china-self-reliance-xi-jin-ping-mao/

^[93] Xi Jinping: 国家中长期经济社会发展战略若干重大问题 . Xinhua, 2020-10-31. http://www.xinhuanet.com/politics/leaders/2020-10/31/c_1126681658.htm

[94] Global Innovation Index 2021. https://www.globalinnovationindex.org/gii-2021-report#

^[95] OECD (2022), Gross domestic spending on R&D (indicator). doi: 10.1787/d8b068b4-en

^[96] Tai Ming Cheung, Barry Naughton, et al.: China’s Roadmap to Becoming a Science, Technology, and Innovation Great Power. IGCC Report, 2022-07-12. https://ucigcc.org/publication/chinas-roadmap-to-becoming-a-science-technology-and-innovation-great-power/

^[97] Cornell University, INSEAD, WIPO: Global Innovation Index 2020: Who will finance innovation? https://www.wipo.int/publications/en/details.jsp?id=4514&plang=EN

^[98] Hofman, B: China’s economic policy of Dual Circulation. Hinrich Foundation, June 8, 2021. https://www.hinrichfoundation.com/research/article/sustainable/china-economic-policy-of-dual-circulation/

^[99] Layton, K: The view from Beijing: China’s response to the advanced economies’ pursuit of supply chain diversification. 2021-10-22. https://www.peaceful-competition.org/pub/5zpyvhw2/release/1#_ftn9

^[100] Xinhua: 中华人民共和国国民经济和社会发展第十四个五年规划和2035年远景目标纲要 (Den 14:e femårsplanen). 2021-03-12. http://www.gov.cn/xinwen/2021-03/13/content_5592681.htm

^[101] Ibid.

[102] Idag tar redan omkring åtta miljoner studenter universitetsexamen i Kina varje år, och mer än hälften av dessa inom STEM (naturvetenskap, teknik, ingenjörskap och matematik).

^[103] State Council: 习近平出席中央人才工作会议并发表重要讲话. 2021-09-28. http://www.gov.cn/xinwen/2021-09/28/content_5639868.htm

^[104] Ibid.

[105] Xi Jinping: 高举中国特色社会主义伟大旗帜 为全面建设社会主义现代化国家而团结奋斗——在中国共产党第二十次全国代表大会上的报告 (Xi’s rapport till den 20:e partikongressen). 2022-10-16. http://www.news.cn/politics/cpc20/2022-10/25/c_1129079429.htm?ref=Official+China+Digest-newsletter

^[106] State Council: 中央决定实施海外高层人才引进计划 中组部答问. http://www.gov.cn/jrzg/2009-01/08/content_1199063.htm

^[107] FBI: The China Threat: Chinese Talent Plans Encourage Trade Secret Theft, Economic Espionage. https://www.fbi.gov/investigate/counterintelligence/the-china-threat/chinese-talent-plans

Nyrén, P: China’s brain gain strategy – The role of local governments in the recruitment of ‘talents’. Swedish Center for China Studies, 2021-02. https://www.sccs.se/_files/ugd/208c4c_20317ddde06445a8a04c613bcd5f2fc1.pdf?lang=sv

^[108] Ministry of Commerce: 商务部关于印发《“十四五”利用外资发展规划》的通知. 2021-10-22. http://www.mofcom.gov.cn/article/zwgk/gkzcfb/202110/20211003210174.shtml

^[109] National Development and Reform Commission: 国家发展改革委 商务部关于印发《市场准入负面清单（2022年版）》的通知. 2022-03-12. https://www.ndrc.gov.cn/xxgk/zcfb/ghxwj/202203/t20220325_1320231.html?code=&state=123

China Briefing: China’s 2022 Negative List for Market Access: Restrictions Cut, Financial Sector Opening. 2022-04-12. https://www.china-briefing.com/news/chinas-2022-negative-list-for-market-access-restrictions-cut-financial-sector-opening/#:~:text=The%20negative%20list%20is%20a,without%20requiring%20additional%20administrative%20approvals.

^[110] Brown, A, Gunter, J and Zenglein, M. J: Course correction: China’s shifting approach to economic globalization. MERICS, 2021-10-19. https://merics.org/en/report/course-correction-chinas-shifting-approach-economic-globalization

^[111] Zombieföretag är företag som under en längre tid inte klarar av att finansiera sin verksamhet utan måste ta lån (eller som i Kinas fall, få statligt stöd) för att kunna fortsätta driva sin verksamhet.

^[112] SupChina: The changing nature of U.S.-China tech competition, China Econ Talk podcast, 2020-01-09. https://supchina.com/podcast/the-changing-nature-of-u-s-china-tech-competition/

^[113] Macro Polo: The Global AI Talent Tracker. https://macropolo.org/digital-projects/the-global-ai-talent-tracker/

^[114] Jacobs, J and Flatley, D: Biden Weighing Actions to Curb US Investment in China Tech. Bloomber, 2022-09-03. https://www.bloomberg.com/news/articles/2022-09-03/biden-weighing-actions-to-curb-us-investment-in-china-tech

[115] Iyengar, R: Biden Short-Circuits China. Foreign Policy, 2022-10-28. https://foreignpolicy.com/2022/10/28/biden-china-semiconductors-chips/

^[116] South China Morning Post: China warns ‘complex and grim’ external environment poses risk to stabilizing foreign direct investment. 2021-10-23. https://www.scmp.com/economy/china-economy/article/3153380/china-warns-complex-and-grim-external-environment-poses-risk

^[117] Qiushi: 习近平总书记这篇重要讲话首提“新发展格局” (Xi Jinpings tal från centralkommissionen för finans och ekonomis aprilmöte). 2020/21). http://www.qstheory.cn/zhuanqu/2020-10/31/c_1126682290.htm

^[118] China Power Project: Will the Dual Circulation Strategy Enable China to Compete in a Post-Pandemic World? 2022-04-19. https://chinapower.csis.org/china-covid-dual-circulation-economic-strategy/

[119] UNCTAD: World Investment Report 2022. https://unctad.org/topic/investment/world-investment-report

[120] Gill, B: China’s Quest for Greater Technological Self-Reliance. Asia Society, 2021-03-21. https://asiasociety.org/australia/chinas-quest-greater-technological-self-reliance

^[121] Economist Intelligence Unit: Turning inwards: what Asia’s self-sufficiency drive means for business

and investors. 2020. https://www.eiu.com/n/campaigns/turning-inwards/

^[122] US Bureau of Industry and Security, Commerce: Addition of Certain Entities to the Entity List and Revision of Entries on the Entity List. Federal Register, 2019-08-21. https://www.federalregister.gov/documents/2019/08/21/2019-17921/addition-of-certain-entities-to-the-entity-list-and-revision-of-entries-on-the-entity-list

[123] Iyengar, R: Biden Short-Circuits China. Foreign Policy, 2022-10-28. https://foreignpolicy.com/2022/10/28/biden-china-semiconductors-chips/

[124] Gill, B: China’s Quest for Greater Technological Self-Reliance. Asia Society, 2021-03-21. https://asiasociety.org/australia/chinas-quest-greater-technological-self-reliance

[125] Ministry of Commerce: 商务部条法司负责人就中国在世贸组织起诉美滥用出口管制措施限制芯片等产品贸易答记者问. 2022-12-12. http://www.mofcom.gov.cn/article/xwfb/xwsjfzr/202212/20221203373159.shtml?mc_cid=a5c2bead52&mc_eid=56e3999d92

[126] Xinhua: Xi stresses improving system for achieving breakthroughs in core technologies in key fields. 2022-09-06. https://english.news.cn/20220907/4f53722ecf8542d0b5e5d0fe5fb02cc5/c.html

^[127] CNPC: 中国原油对外依存度近70% 天然气超过40% . 2020-05-25. http://news.cnpc.com.cn/system/2020/05/25/001776244.shtml?mc_cid=e91bafef67&mc_eid=56e3999d92

^[128] General Administration of Customs: （14）2022年5月进口主要商品量值表（美元值）. 2022-06-17. http://www.customs.gov.cn/customs/302249/zfxxgk/2799825/302274/302277/302276/4405044/index.html?mc_cid=e91bafef67&mc_eid=56e3999d92

^[129] US Department of Defense: Military and Security Developments Involving the

People’s Republic of China. Annual report to Congress, 2021. https://media.defense.gov/2021/Nov/03/2002885874/-1/-1/0/2021-CMPR-FINAL.PDF

China Power Project: Will the Dual Circulation Strategy Enable China to Compete in a Post-Pandemic World? 2022-04-19. https://chinapower.csis.org/china-covid-dual-circulation-economic-strategy/

^[130] Paszak, P: China and the “Malacca Dilemma”. Warsaw Institute, China Monitor. 2021-02-28. https://warsawinstitute.org/china-malacca-dilemma/

^[131] Economist Intelligence Unit: Turning inwards: what Asia’s self-sufficiency drive means for business

and investors. 2020. https://www.eiu.com/n/campaigns/turning-inwards/

^[132] China Power Project: Will the Dual Circulation Strategy Enable China to Compete in a Post-Pandemic World? 2022-04-19. https://chinapower.csis.org/china-covid-dual-circulation-economic-strategy/

^[133] CNBC: China should consider alternatives for Australian iron ore as trade tensions simmer, analyst says. 2020-12-15. https://www.cnbc.com/2020/12/16/as-china-australia-trade-tensions-rise-beijing-needs-iron-ore-alternative.html

^[134] Bloomberg: China Puts Australia on Notice With Push to Diversify Iron Ore. 2021-05-18. https://www.bloomberg.com/news/articles/2021-05-18/china-puts-australia-on-notice-with-push-to-diversify-iron-ore#xj4y7vzkg

^[135] China Power Project: Will the Dual Circulation Strategy Enable China to Compete in a Post-Pandemic World? 2022-04-19. https://chinapower.csis.org/china-covid-dual-circulation-economic-strategy/

[136] Nikkei Asia: China determined to build iron ore hub in Africa as Australia goes Quad. 2021-03-21. https://asia.nikkei.com/Business/Markets/Commodities/China-determined-to-build-iron-ore-hub-in-Africa-as-Australia-goes-Quad

^[137]Wang, O: China food security: country faces ‘grain supply gap of 130 million tonnes by 2025’ as rural workforce dwindles. SCMP, 2020-08-18. https://www.scmp.com/economy/china-economy/article/3097781/china-food-security-country-faces-grain-supply-gap-130

^[138] Layton; K: The view from Beijing: China’s response to the advanced economies’ pursuit of supply chain diversification. 2021-10-22. https://www.peaceful-competition.org/pub/5zpyvhw2/release/1#_ftn9

^[139] CNBC: Russia-Ukraine conflict has a limited impact on China’s food prices. 2022-03-02. https://www.cnbc.com/2022/03/03/russia-ukraine-conflict-has-a-limited-impact-on-chinas-food-supply-analysts-say.html

^[140] Xinhua: 中华人民共和国国民经济和社会发展第十四个五年规划和2035年远景目标纲要 (Den 14:e femårsplanen). 2021-03-12. http://www.gov.cn/xinwen/2021-03/13/content_5592681.htm

[141] Bland annat: The Paper: 国家畜禽种业企业阵型正式发布，助力民族种业振兴 . 2022-08-10. https://www.thepaper.cn/newsDetail_forward_19392263?mc_cid=ab809528bb&mc_eid=56e3999d92

^[142] Xinhua: Xi stresses stopping wasting food, promoting thrift. 2020-08-11. http://www.xinhuanet.com/english/2020-08/11/c_139282538.htm

^[143] Layton, K: The view from Beijing: China’s response to the advanced economies’ pursuit of supply chain diversification. 2021-10-22. https://www.peaceful-competition.org/pub/5zpyvhw2/release/1#_ftn9

Joles, B and Zhou C: Farming out: China’s overseas food security quest. Nikkei Asia, 2022-08-31. https://asia.nikkei.com/Spotlight/The-Big-Story/Farming-out-China-s-overseas-food-security-quest

^[144] Joles, B and Zhou C: Farming out: China’s overseas food security quest. Nikkei Asia, 2022-08-31. https://asia.nikkei.com/Spotlight/The-Big-Story/Farming-out-China-s-overseas-food-security-quest

Statistia: Share of grain import value to China in 2020, by leading supplier. https://www.statista.com/statistics/1299895/china-top-country-suppliers-share-of-grains/

^[145] Economist Intelligence Unit: Turning inwards: what Asia’s self-sufficiency drive means for business

and investors. 2020. https://www.eiu.com/n/campaigns/turning-inwards/

^[146] Kratz, A et al.: Chinese FDI in Europe: 2021 Update. MERICS, 2022-04-27. https://merics.org/en/report/chinese-fdi-europe-2021-update

^[147] Yu Yongding: 怎样实现从 “国际大循环” 到 “双循环” 的转变？(How to achieve the transition from "international circulation" to "dual circulation"?). Sina Finance, 2020-08-18. https://finance.sina.com.cn/zl/china/2020-08-18/zl-iivhvpwy1713127.shtml

Wang Yiming: ”双循环” 不在 ”内外” 而在 ”循环” ("Dual circulation" is not about "inside and outside" but about "circulation"). Sina Finance, 2020-09-05. https://finance.sina.com.cn/hy/hyjz/2020-09-05/doc-iivhuipp2638159.shtml?mc_cid=c47b5eb18a&mc_eid=2a1ec643bb

Cheng Siwei: 外资企业是形成双循环格局的重要媒介 (Wang Yiming: Foreign companies are an important medium for the formation of the dual circulation pattern). Caixin, 2020-08-14. https://economy.caixin.com/2020-08-14/101592999.html

^[148] Che, P: Ericsson to close major research centre in Nanjing amid shrinking 5G market share in China.” South China Morning Post, 2021-09-09. https://www.scmp.com/tech/tech-war/article/3148185/ericsson-close-major-research-centre-nanjing-amid-shrinking-5g-market

[149] Shalal, A: Chian quietly sets new ‘buy Chinese’ targets for state companies – U.S. source. Reuters, 2021-08-21. https://www.reuters.com/business/aerospace-defense/china-quietly-sets-new-buy-chinese-targets-state-companies-us-sources-2021-08-02/

^[150] Lagen om cybersäkerhet (Cybersecurity Law, 2017), Lagen om datasäkerhet (Data Security Law, 2021) och Lagen om skyddet av personlig information (Personal Information Protection Law, 2021) utgör tillsammans de tre grundpelarna i Kinas ramverk för data- och cyberlagstiftning.

Om författaren