Start / Analys / Taiwan, Sverige och synen på ”ett-Kina-politiken”
Taiwan

Foto: Chiang Ying-ying

Ordlista

Chiang Kai-shek (även Jiang Jieshi)

Militär ledare som styrde Republiken Kina från 1928 till 1975. Också ledare av det nationalistiska partiet Kuomintang.

Fastlandskina (engelska: Mainland China)

En informell benämning på Kina. Innefattar ön Hainan men inte Hong Kong, Macau och Taiwan.

Folkrepubliken Kina (engelska: People’s Republic of China, PRC)

Det officiella namnet för Kina.

Kina

Ett östasiatiskt land med huvudstaden Peking. Kallas i officiella sammanhang för Folkrepubliken Kina.

Kinas kommunistiska parti (engelska: Chinese Communist Party)

Det politiska parti som har styrt Kina sedan 1949. Förkortas till KKP på svenska.

Kinesiska Taipei (engelska: Chinese Taipei)

Ett annat namn för Taiwan. Detta namn används oftast för att undvika kritik från Kina.

Kuomintang (även Guomindang)

Ett nationalistiskt politiskt parti som grundades 1919 på Fastlandskina och det dominerande partiet i Republiken Kina mellan 1924 och 1987. Numera ett av Taiwans största och mest Kinavänliga politiska partier.

Rikskinesiska (engelska: Standard Chinese)

Det officiella språket i Kina och det språk som dominerar det offentliga rummet i Taiwan. Kallas också för mandarin.

Mao Zedong (även Mao Tse-tung)

Ordförande för Kinas kommunistiska parti från 1945 till 1976.

Republiken Kina (engelska: Republic of China, ROC)

Det officiella namnet för Taiwan. Kontrollerade stora delar av fastlandskina mellan 1912 och 1949.

Taiwan

En östasiatisk önation utanför Kinas östkust med huvudstaden Taipei. Kallas också för Republiken Kina och Kinesiska Taipei.

Taiwanesiska (även hokkien, minnan-yu)

Ett språk som talas av en stor del av Taiwans befolkning. Används i det offentliga rummet, men inte lika mycket som rikskinesiska.

Taiwansundet (engelska: Taiwan Strait)

Sundet mellan Kinas östkust och Taiwan.

Inledning

Taiwan är en önation utanför Kinas östkust som i praktiken fungerar som ett självständigt land.  Taiwan deltar dock inte i mellanstatliga samarbeten som Förenta nationerna (FN), och väldigt få länder har diplomatiska relationer med Taiwan. Hur blev det så? Är Taiwan ett land? Varför är frågor om Taiwan så känsliga för Kina, och vad anser övriga världen? Vad är Sveriges position, varför ser den ut som den gör, och vad innebär den i praktiken?

I denna studie beskriver vi hur Taiwans internationella status blev en världspolitisk fråga. Vi redogör för Taiwans historia, förklarar centrala begrepp som ”ett-Kina-politiken”, och beskriver hur omvärldens tolkningar och förhållningssätt i frågor kopplade till Taiwan ser ut idag. Vi redogör också för hur relationen mellan Sverige och Taiwan har utvecklats under de senaste årtiondena, vilket hittills inte tycks ha gjorts i någon allmänt tillgänglig text.[i] Slutligen diskuterar vi vad den svenska regeringens position innebär för universitet, företag och andra som hanterar frågor kopplade till Taiwan och Kina.

Framväxten av det moderna Taiwan

Det har funnits människor på Taiwan i åtminstone 15 000 år. Vilket folk som först bosatte sig på de öar som utgör det taiwanesiska territoriet är en omstridd fråga, men det finns idag ett antal austronesiska grupper som anses vara Taiwans ursprungsbefolkning.[ii] Under början av 1600-talet etablerade flera europeiska kolonialmakter handelsplatser på Taiwan och stred mot lokalbefolkningen, vilket så småningom ledde fram till att Nederländerna tog kontroll över stora delar av ön.[iii] Samtidigt började folk från det som idag är det kinesiska fastlandet invandra till Taiwan. Vid denna tidpunkt kontrollerade den kejserliga Mingdynastin stora delar av fastlandet, men efter att dynastin störtats 1644 tog många grupper som var lojala mot det avsatta styret sin tillflykt till Taiwan. Dessa Minglojalister drev i sin tur bort Nederländerna från Taiwan 1662.[iv] Kolonins siste guvernör var svensken Fredrik Coyet.

Minglojalisterna kontrollerade det taiwanesiska territoriet fram till 1683 då de besegrades av den nyetablerade Qingdynastins styrkor.[v] Qingstyret över Taiwan varade i sin tur i drygt 250 år, och avslutades när Japan tog över ön 1895 efter det första kinesisk-japanska kriget. Taiwan var därefter en japansk koloni fram till 1945 då Japan tvingades överlämna Taiwan till Kina efter förlusten i andra världskriget.[vi]

Vid denna tid styrdes stora delar av dagens Fastlandskina av Kuomintang (KMT), ”nationalistpartiet” som leddes av Chiang Kai-shek. Chiang hade som erfaren militär befälhavare tagit över KMT kort efter att det moderna Kinas landsfader Sun Yat-sen dog 1925.[vii] Under åren efter Suns död upprättade Chiang ett auktoritärt styre som kom att ses av omvärlden som den rådande regeringen i Kina (då kallat Republiken Kina).

Samtidigt pågick ett inbördeskrig om kontrollen över landet mellan nationalistpartiet och Kinas kommunistiska parti (KKP) under Mao Zedongs ledning. Under åren efter andra världskriget anslöt sig fler kineser till kommunisterna som dessutom fick stöd från Sovjetunionen. Chiangs KMT förlorade till sist inbördeskriget 1949. Jagade av Maos armé tog nationalisterna sin tillflykt till Taiwan.[viii]

Den 1 oktober 1949 utropade Mao Folkrepubliken Kina på Himmelska fridens torg i Peking. Eftersom en del av den kinesiska befolkningen befann sig på Taiwan tillkännagav han att ”majoriteten av folket i landet har befriats”.[ix] Därmed blev nationalisterna på Taiwan en form av exilregering under namnet Republiken Kina, som fortsatt gjorde anspråk på att vara hela Kinas rättmätiga styre.

Koreakrigets utbrott 1950 ökade USA:s oro för en kommunistisk expansion i regionen. Kort därefter beslutade Truman-administrationen att segla USA:s flotta genom Taiwansundet för att förhindra en attack mot Taiwan och få ett slut på de pågående stridigheterna mellan KMT och KKP.[x] För att befästa USA:s beskydd av nationalistregeringen på Taiwan undertecknades 1955 en försvarspakt mellan Republiken Kina och USA. Dessutom sade sig USA, för att avskräcka ett anfall från fastlandet, vara berett att använda kärnvapen för att skydda Taiwan.[xi]

Eftersom regeringarna i både Peking och Taipei ansåg sig representera hela Kina konfronterades snart omvärlden med frågan om vilket styre som ansågs vara det legitima. Då Mao kontrollerade i princip hela Kinas territorium gick flera länder, inklusive de nordiska länderna, över till att erkänna den kommunistiska Folkrepubliken. De avslutade därmed också sina diplomatiska relationer med Republiken Kina på Taiwan.[xii]

Samtidigt stod många länder fast vid sitt erkännande av Republiken Kina. Viktigast bland dem var USA, som fortsatte att förse Taiwan med militärt skydd, bistånd och lån.[xiii] Eftersom många länder fortsatte erkänna styret i Taipei tilläts också Chiangs regering fortsätta representera Kina i FN och i andra internationella sammanhang under ett par decennier efter etablerandet av Folkrepubliken 1949. Under tiden växte sig dock kommunistregeringen i Peking starkare och skapade nya ekonomiska, politiska och diplomatiska kontakter med omvärlden. Till exempel skiftade Frankrike sitt erkännande från Taipei till Peking 1964. Italien gjorde samma sak 1970.[xiv]

Med tiden ökade stödet för att låta Folkrepubliken Kina ta över Kinas plats i FN. Trots motstånd från USA överläts platsen till slut 1971, när FN genom en omröstning beslutade att överföra Kinas medlemskap i både generalförsamlingen och säkerhetsrådet till Peking.[xv] Vid denna tid etablerades också nya kontakter mellan USA och Kina. Ländernas relation hade länge präglats av konflikt, men under 1970-talet fördes de samman av en gemensam vilja att stå emot Sovjetunionen. Möten mellan USA:s president Richard Nixon och Mao, och deras nära rådgivare Henry Kissinger och Zhou Enlai, har kommit att känneteckna den ”avspänning” (détente) som ägde rum. Processen ledde så småningom fram till att även USA erkände Folkrepubliken Kina och avslutade sina officiella relationer med Republiken Kina 1979.[xvi] Idag erkänns Taiwan av endast 14 länder, mestadels önationer i Centralamerika och Stilla havet.

Under efterkrigstiden utvecklades Taiwan och Kina i olika riktningar. I Folkrepubliken strävade ledningen efter kommunism och försökte förändra samhället på djupet genom initiativ som ”det stora språnget” (1958–62) och kulturrevolutionen (1966–76). Efter Maos död 1976 påbörjade visserligen det nya ledarskapet ekonomiska reformer och ett ”öppnande” mot omvärlden, men detta följdes inte av en demokratiseringsprocess. Att kommunistpartiet inte hade för avsikt att demokratisera Kina visades tydligast 1989 när man med dödligt våld kväste demokratidemonstrationerna i centrala Peking och på andra platser i Kina.

Taiwan präglades å sin sida under många år av ett auktoritärt styre under Chiangs högernationalistiska regering. När Chiang avled 1975 kunde gradvisa politiska reformer ta vid, vilket så småningom ledde fram till en demokratiseringsprocess i slutet av 1980-talet. Det första fria presidentvalet hölls 1996 och idag anses Taiwan vara en välutvecklad demokrati enligt flera oberoende mätningar, medan Kina i samma mätningar konsekvent bedöms vara ett av världens mest auktoritära länder.[xvii]

I Taiwan har också en nationell identitet vuxit sig stark under senare år. Opinionsundersökningar har sedan 1990-talet visat att en ökande andel av befolkningen (nu omkring 64 procent) identifierar sig som taiwaneser snarare än kineser. Endast drygt 2 procent identifierar sig idag som enbart kineser, medan 30 procent identifierar sig som både kineser och taiwaneser.[xviii]

Fakta om Taiwan

Befolkning 23,5 miljoner (2021)
Huvudstad Taipei
Storlek 35,980 kvm, ungefär en trettondel så stort som Sverige
Språk Rikskinesiska (mandarin), taiwanesiska och flera minoritetsspråk
President Tsai Ying-wen
Regerande parti Demokratiska framstegspartiet, DPP
Statsskick Republik med representativ demokrati

Taiwans tisdlinje

Är Taiwan ett land?

Enligt folkrätten behöver fyra grundkriterier uppfyllas för att en politisk entitet ska betraktas som en stat. Det ska finnas (1) en fast befolkning, (2) ett territorium, (3) en regering och (4) en förmåga att ingå relationer med andra stater.[xix] Taiwan har ett stadigvarande folk och ett territorium som kontrolleras av en regering genom en nationell konstitution och lagar. Styret har också permanenta kontakter med över 100 andra länder, inklusive Sverige, även om endast 14 av dem utgör officiella diplomatiska relationer.[xx] Enligt den folkrättsliga definitionen framstår Taiwan därför i allt väsentligt som en självständig stat. Trots detta är det i dagsläget otänkbart att Taiwan skulle bli medlem i FN där Kina som permanent medlem i säkerhetsrådet har vetorätt i frågor om nya medlemmar.

Kina anser i princip att alla tecken på att Taiwan skulle vara ett eget land, till exempel genom ett deltagande i internationella organisationer, är oacceptabla. Men Peking motsätter sig inte bara ett taiwanesiskt medlemskap i FN och multilaterala samarbeten, utan motverkar också andra staters officiella utbyten med Taiwan. Kina vägrar att ha en diplomatisk relation med stater som har en motsvarande kontakt med Taiwan.[xxi] Av denna anledning har merparten av världens länder prioriterat att ha en diplomatisk relation med Kina i stället för med Taiwan, även om många länder har viktiga ekonomiska, kulturella och andra typer av förbindelser med Taiwan som på många sätt liknar vanliga mellanstatliga relationer. Situationen utgör ett unikum inom internationell politik.[xxii]

I Kinas konstitution står det att Taiwan är en del av Kina och att ön ska återförenas med fastlandet.[xxiii] Kinas lagstiftande församling har dessutom klarlagt att man kan komma att använda våld för att tvinga fram en ”återförening” med fastlandet om det skulle förekomma tecken på taiwanesisk självständighet eller om en fredlig lösning skulle visa sig vara omöjlig.[xxiv]

Taiwan utropar därför inte självständighet, även om man anser sig vara ett självständigt land och aktivt söker etablera sig internationellt under namnet ”Republiken Kina (Taiwan)”. President Tsai Ing-wen förklarade under 2020 att Taiwan ”inte har något behov av” att utropa sig som en självständig stat: ”Vi är redan ett självständigt land och kallar oss själva Republiken Kina (Taiwan)”.[xxv] Enligt aktuella opinionsundersökningar vill en majoritet av Taiwans befolkning bevara status quo, alltså bibehålla Taiwans oberoende utan att utropa självständighet.[xxvi]

Av dessa anledningar kan frågor om Taiwans status vara svåra att besvara för officiella företrädare. Även för Kinas representanter är det komplicerat att uttrycka sig enligt den officiella linjen. När Kinas tidigare ambassadör i Sverige intervjuades i SVT 2021 fick han en fråga om en svensk journalist verksam i Taiwan. ”Han kallar sig Kinaexpert,” svarade ambassadören. ”Men han forskar inte om Kina i vare sig Sverige eller Kina, utan han åkte till… under lång tid… Taiwan… men Taiwan är visserligen en del av Kina!”[xxvii]

I korthet kan Taiwan beskrivas som ett land utan internationellt erkännande, även om en sådan formulering inte skulle accepteras av kinesiska företrädare. Representanter från många andra länder skulle inte heller öppet beskriva Taiwan som ett land. Skälet är att i princip hela världen följer den avsiktligt tvetydiga idén om att det bara finns ”ett Kina” – ett koncept som gjort det möjligt för stater att ha en relation med både Kina och Taiwan.

”Ett Kina”? Omvärldens syn på Taiwan

Enligt Kina finns det bara ”ett Kina” och i detta ingår Taiwan. Denna position beskrivs av kinesiska representanter som ”ett-Kina-principen” (One China principle). I kontrast till detta står USA:s, EU:s och flera andra länders förståelse av frågan. Dessa beskriver sina förhållningssätt som en ”ett-Kina-politik” (One China policy). Denna ”politik” bygger likt Kinas ”princip” på förståelsen att det bara finns ”ett Kina”, men den avgörande skillnaden är att ett-Kina-politiken inte uttrycker att Taiwan är en del av, eller bör förenas med, Kina.[xxviii] Kina erkänner dock inte denna distinktion utan insisterar ofta på att USA och andra länder har accepterat att följa ”ett-Kina-principen”, där Taiwan uttryckligen anses vara en del av Kina.

För att förstå denna diffusa terminologi behöver man gå tillbaka till det närmande som skedde mellan USA och Kina på 1970-talet. Vid denna tidpunkt fanns som tidigare nämnts en vilja hos både Kina och USA att fördjupa samarbetet och etablera en diplomatisk relation för att motverka Sovjetunionens inflytande.[xxix] Det stora problemet var att man inte kunde komma överens om Taiwans status. För att överbrygga denna till synes omöjliga motsättning använde man ett-Kina-politiken där USA erkänner att Folkrepubliken är Kinas enda legitima regering men låter det vara osagt huruvida Taiwan är en del av detta Kina.[xxx]

Denna politik gjorde det möjligt för Kina att officiellt tolka USA:s ställningstagande som ett erkännande av att Taiwan är en del av Kina, även om Reaganadministrationen som tog över kort därefter meddelade att USA inte tar ställning till om Taiwan är en del av Kina eller inte.[xxxi] USA:s inofficiella beskydd av Taiwan låg fast, men med hjälp av den avsiktliga tvetydigheten kunde USA och Kina etablera en fullständig relation 1979. Därmed avslutade USA också sin formella diplomatiska relation med Taiwan.

USA:s ett-Kina-politik bygger i korthet på ett officiellt erkännande av Kina i kombination med ”inofficiella” relationer och militärt stöd till Taiwan. Exakt vad dessa inofficiella kontakter får och inte får omfatta har dock inte varit tydligt beskrivet utåt och har förändrats över tid. Under de första åren som följde efter USA:s nya diplomatiska relation med Kina höll sig Vita huset till en strikt tolkning och begränsade noggrant sitt samarbete med Taiwan. Men med tiden suddades flera röda linjer ut och idag är många kontakter som tidigare ansågs vara otillåtna en del av det reguljära utbytet med Taiwan.[xxxii]

Det militära samarbetet underbyggdes mellan 1955 och 1980 av en försvarspakt, och efter att USA skiftade diplomatiskt erkännande från Taiwan till Kina 1979 stiftades en ny lag (Taiwan Relations Act) som klarlade att USA ska ”upprätthålla förmågan” att stå emot våldsanvändning och andra former av påtryckningar som skulle äventyra Taiwans säkerhet eller samhällssystem. Texten säger också att USA ska tillgängliggöra ”försvarsmateriel och försvarstjänster” i den omfattning som anses vara nödvändig för att Taiwan ska kunna upprätthålla en ”tillräcklig självförsvarsförmåga”.[xxxiii]

USA:s förhållningssätt har länge baserats på en medveten otydlighet (strategic ambiguity) kring hur man skulle agera vid ett kinesiskt anfall mot Taiwan. Officiellt har Washington inte sagt någonting om huruvida man skulle komma till Taiwans undsättning vid en attack, och vad USA faktiskt skulle göra i händelse av en invasion eller andra former av aggression har varit oklart. Men under Joe Bidens presidentskap har det gått att skymta glidningar i denna position. Biden har flera gånger när han blivit tillfrågad i bestämda ordalag uttryckt att USA skulle försvara Taiwan.[xxxiv] Till exempel svarade presidenten i maj 2022 tydligt ”ja” på frågan om han var villig att engagera USA militärt för att försvara Taiwan om det skulle behövas.[xxxv]

Dessa signaler har dock inte följts av en förändring av den officiella linjen. Representanter från administrationen har förtydligat att presidentens uttalanden inte innebär något skifte och att USA:s politik ligger fast. Under 2022 lyftes ett förslag i den amerikanska senaten som skulle ha stärkt en nyckelformulering i Taiwan Relations Act om USA:s roll i försvaret av Taiwan.[xxxvi] Ändringen togs inte vidare, men det finns flera kongressledamöter och senatorer som förespråkar att USA ska frångå den så kallade strategiska tvetydigheten och utveckla relationen med Taiwan ytterligare.[xxxvii]

EU:s position

EU:s relation till Taiwan är också baserad på en ett-Kina-politik. Den tidigaste hänvisningen till ett-Kina-politiken som vi hittat i officiella dokument är från 1988. I ett beslut från det europeiska politiska samarbetet, föregångaren till EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik, går det att läsa att ”medlemsstaterna explicit eller implicit följer en ’ett Kina’-politik” och varken ”erkänner Taiwan som en stat” eller har en ”officiell relation” med Taiwan.[xxxviii] Medlemsstaternas regeringar skulle i enlighet med denna politik ”undvika officiella utbyten mellan sina representanter och taiwanesiska företrädare samt andra typer av officiell kommunikation med myndigheterna i Taiwan”.

Idén om att avstå från en officiell relation med Taiwan fanns dock långt tidigare bland medlemsstaterna och de europeiska institutionerna. Till exempel förklarade Europeiska kommissionens vice ordförande under 1975, vid upprättandet av relationer med Folkrepubliken Kina, att den europeiska gemenskapen inte ”upprätthåller några officiella relationer med Taiwan” och inte ”har några avtal med” Taiwan.[xxxix] 

Idag har EU:s medlemsländer olika nära band till Taiwan, men alla medlemsstater följer ett-Kina-politiken i den mån att de erkänner Folkrepubliken Kina och formellt inte har någon diplomatisk relation med Taiwan.[xl] Till skillnad från USA har dock EU:s relation med Taiwan inte handlat om försvarsfrågor utan snarare fokuserat på handel.[xli] Årliga handels- och investeringssamtal mellan EU-kommissionen och Taiwans finansdepartement började 1981, och sedan 2003 har EU-kommissionen haft ett handelskontor i Taipei.[xlii] Den europeiska handelskammaren har funnits i Taipei sedan 1988.[xliii]

Utöver handel har vissa delar av EU på senare år identifierat politik och säkerhet som viktiga samarbetsområden. Stödet för ett närmande till Taiwan är särskilt starkt inom Europaparlamentet, som nyligen antog ett betänkande som uppmanar till starkare band med Taiwan ”på ekonomisk, vetenskaplig, kulturell, politisk och mänsklig nivå”.[xliv] En stor majoritet av parlamentsledamöterna – inklusive nästan alla Sveriges ledamöter – röstade för betänkandet.[xlv] Även bland EU:s ledare syns ett ökat intresse för Taiwan. Exempelvis har EU:s höga representant för utrikesfrågor Josep Borrell uppmanat till fördjupat samarbete på områden såsom demokrati, säkerhet och motverkande av Kinas påverkansförsök.[xlvi]

Taiwans kontakter med omvärlden

Genom åren har Kina lyckats få fler länder att skifta från ett diplomatiskt erkännande av Taiwan till Kina. Det senaste exemplet är Nicaragua som i slutet av 2021 förklarade att man ”bryter de diplomatiska relationerna med Taiwan”. Kinas utrikesministerium kallade det för ”rätt beslut … i linje med den globala trenden” medan USA kritiserade skiftet och uppmanade demokratier att utvidga sina kontakter med Taiwan.[xlvii] Idag har Taiwan diplomatiska relationer med 14 stater: Marshallöarna, Nauru, Palau, Eswatini, Tuvalu, Belize, Republiken Guatemala, Haiti, Honduras, Paraguay, Saint Kitts och Nevis, Saint Lucia, Saint Vincent och Grenadinerna samt Heliga stolen.[xlviii]

Trots de kinesiska framgångarna med att få länder att bryta med Taiwan har Taiwans kontakter med omvärlden fortsatt och till och med utvidgats på vissa håll. Taiwan finns representerat i många länder genom så kallade representationskontor som formellt sett inte är ambassader men ändå fyller liknande funktioner. Till exempel bistår Taiwans representationskontor i Stockholm taiwanesiska medborgare i Sverige, hanterar visumansökningar och representerar Taiwan i offentliga sammanhang.[xlix] Precis som en ambassad arbetar kontoret också för att främja utbyte av handel och investeringar, och för att locka studenter till Taiwan.

Den avgörande skillnaden mellan ett representationskontor och en ambassad är att kontoret inte erkänns som en beskickning av värdlandet. Cheferna för representationskontoren kallas därför också i regel för ”representant” i stället för ambassadör i officiella sammanhang.[l] Kina är negativt inställt till dessa representationskontor men har med tiden i princip fått acceptera deras existens. Kinesiska representanter är dock noga med att protestera mot tecken på ett utvidgat utbyte, särskilt om det rör sig om något som kan likna en ”officiell” relation såsom kontakter med myndigheter eller regeringsrepresentanter.

De taiwanesiska utlandskontoren kallas i regel för ”Taipei Mission” eller ”Taipei Representative Office”. Genom att använda huvudstadens namn och inte ”Taiwan” undviks antydningar om att kontoren representerar ett land. Att göra annorlunda kan leda till reaktioner från Kina. Till exempel har Litauen sedan 2021 fått utstå omfattande politiska och ekonomiska påtryckningar från Kina efter att Taiwan tilläts öppna ett representationskontor i landet under namnet ”Taiwanese Representative Office”. Det kinesiska utrikesministeriet förklarade att etableringen av kontoret ”flagrant bryter mot ett Kina-principen” och går emot de åtaganden som Litauen gjorde i samband med att relationer med Folkrepubliken Kina upprättades.[li] Att det finns en spänning mellan EU:s och Kinas syn på relationens förutsättningar underströks ytterligare när EU:s utrikestjänst framförde att benämningen på kontoret inte går utanför ett-Kina-politikens ramar.[lii]

Internationella organisationer

Taiwan deltar i regel inte i internationella organisationer. Exempelvis har Taiwan gjort upprepade ansökningar om medlemskap i FN:s generalförsamling som blockerats av Kina.[liii] I vissa internationella sammanhang har ett deltagande skett, men då ofta på särskilda villkor som uppfyller Kinas krav. Det vanligaste sättet för Taiwan att delta är genom att kalla sig för något annat än Taiwan eller Republiken Kina.

I Världshälsoorganisationen (WHO) har taiwanesiska representanter kunnat delta i vissa arbetsgrupper, och mellan 2009 och 2016 var Taiwan observatör i organisationen.[liv] Taiwan är också medlem i Världshandelsorganisationen (WTO), Asien-Stillahavsregionens ekonomiska samarbete (APEC) och Asiatiska utvecklingsbanken (ADB), där landet också går under alternativa namn: ”kinesiska Taipei” i WTO och APEC och ”Taipei Kina” i ADB.[lv] Deltagandet i WTO är viktigt för den taiwanesiska ekonomin eftersom det gör det möjligt för Taiwan att bedriva internationell handel under samma regelverk som övriga medlemsländer. Taiwan deltar även i Olympiska spelen under namnet ”kinesiska Taipei”.[lvi]

Frågan om Taiwans deltagande i internationella sammanhang är en återkommande friktionspunkt mellan Kina och Taiwan. Till exempel sökte Kina nyligen medlemskap i det stillahavsbaserade handelsavtalet CPTPP.[lvii] En vecka senare meddelade Taiwan att man också hade sökt medlemskap, vilket väckte ilska hos Kina och skapade osäkerhet kring båda ansökningarna.[lviii]

Handel och näringsliv

Taiwan har många framgångsrika bolag. På Forbes lista från 2021 över världens 2000 största företag var 45 taiwanesiska, varav de flesta är verksamma inom finans och tillverkning av elektronik.[lix] Trots de ansträngda relationerna med Peking är Kina Taiwans överlägset största handelspartner, följt av USA, Japan, EU och Hongkong. Under 2021 stod Kina för mer än 20% av Taiwans utrikeshandel.[lx]

Frågan om Taiwans status kan skapa problem för företag som är angelägna att upprätthålla goda relationer med Kinas regering och landets konsumenter. Under 2018 fick till exempel bilmärket Audi hård kritik på kinesiska sociala medier efter att man vid en presskonferens använt en karta över Kina där Taiwan inte ingick.[lxi] Under 2019 lanserade modeföretaget Coach en t-shirt som verkade antyda att Taiwan är ett eget land, vilket bland annat kritiserades av Folkets Dagblad, kommunistpartiets officiella tidning.[lxii] Under 2018 och 2019 har bland andra McDonalds, Walmart, Dior, GAP och Muji blivit bojkottade av kinesiska konsumenter av liknande anledningar.[lxiii]

Det går direktflyg mellan Taiwan och flera länder men många flygbolag anstränger sig för att inte antyda att Taiwan är ett eget land.[lxiv] Till exempel hotade den kinesiska luftfartsmyndigheten under 2018 internationella flygbolag med disciplinära åtgärder om de inte ändrade sin beskrivning av Taiwan på sina sajter. Kinesiska medborgare slöt upp bakom och drev på kritiken mot företagen, varav många fogade sig efter kraven.[lxv]

Sveriges historiska relation med Taiwan

1911 störtades Qingdynastin och ersattes av en republik. Sverige erkände Republiken Kina två år senare.[lxvi] Det nya styret öppnade sin första ambassad i Stockholm först 1947, mitt under det pågående inbördeskriget med kommunisterna. Men bara några år senare, efter att Chiang Kai-shek förlorat kriget och flytt till Taiwan, fick ambassaden stänga.[lxvii] I januari 1950 blev Sverige nämligen ett av de första icke-kommunistiska länderna att erkänna Folkrepubliken Kina och säga upp sina officiella kontakter med Republiken Kina.

Utrikesminister Östen Undén skrev i ett telegram till sin motsvarighet i Peking Zhou Enlai att Sverige erkände Folkrepubliken Kina eftersom centralregeringen “nu kontrollerar större delen av Kinas territorium”. Den svenska regeringen ville ”etablera diplomatiska relationer baserade på likställdhet och ömsesidig respekt för suveränitet, territoriell integritet och etablerad praxis inom internationell rätt och ordning”.[lxviii]

Zhou Enlai svarade sex månader senare med ett krav. För att etablera diplomatiska relationer med Folkrepubliken behövde Sverige kapa banden med regeringen på Taiwan. Efter att Undén försäkrat honom om att det skett blev Sverige ett av de första västländerna att etablera diplomatiska relationer med det nya Kina. Detta förhållningssätt – att avstå från en officiell relation med Taiwan för att kunna ha ett utbyte med Kina – har legat fast sedan dess.

Efter det tidiga erkännandet var Sverige ett av de länder som argumenterade för att regeringen i Peking skulle få företräda Kina i FN.[lxix] Den svenske FN-ambassadören Olof Rydbeck var tydlig när frågan om Kinas representation lyftes 1971:  ”Frågan är om vi accepterar Pekings anspråk på rätten att styra Kina, eller om vi accepterar Taipeis anspråk. För den svenska regeringen har svaret på denna fråga alltid varit självklart: det är Folkrepubliken Kinas regering som är den enda legitima regeringen i Kina.”[lxx]

Vidare hävdade han att förslag om en “dubbel representation” av Kina i FN skulle vara ”både okonstitutionell och farlig”. ”Okonstitutionell eftersom [FN-]stadgan inte tillåter dubbel representation, farlig eftersom antagandet av resolutionen skulle bli ett prejudikat med långtgående konsekvenser.”[lxxi] Några dagar efter beslutet om att överlåta Kinas plats till Folkrepubliken meddelade den svenska regeringen att man var ”ytterst tillfredsställd över generalförsamlingens beslut”.[lxxii]

Sveriges kontakter med Taiwan återupptogs försiktigt med tiden. 1981 öppnade Taiwan ett kontor i Stockholm, Taipei Trade, Tourism and Information Office, och 1982 öppnades ett svenskt handelskontor i Taipei under namnet Swedish Industries Trade Office (SITO).[lxxiii] För att undvika diplomatiska problem var det näringslivsorganisationen Exportföreningen (idag Utrikeshandelsföreningen), inte det halvstatliga Exportrådet (föregångaren till Business Sweden), som fick förestå kontoret.[lxxiv]

Under 1980-talet verkar Sverige ha varit mer tillbakadraget än vissa andra länder i sina kontakter med Taiwan. SITO:s dåvarande chef menade 1988 att ”[f]ler och fler av Sveriges konkurrentländer … har börjat rucka på principerna” om att vara restriktiv i kontakterna med Taiwan, och de svenska representanterna i Taipei ansåg att Sverige genom att avstå från närmare relationer gick miste om ekonomiska möjligheter.[lxxv] Även den taiwanesiska sidan anmärkte på ”Sveriges bristande flexibilitet,” och noterade att den svenska regeringen nog ville ”visa att den behärskar internationell rätt”.[lxxvi] Sveriges restriktiva hållning innebar att svenska representanter inte gjorde officiella besök i Taiwan och att taiwanesiska handelsdelegationer som besökte Sverige inte fick träffa myndighetsrepresentanter.[lxxvii]

Under tidigt 1990-tal visade Sverige en större öppenhet för kontakter med Taiwan. 1990 tog det halvstatliga Exportrådet över ansvaret för det svenska handelskontoret i Taipei. Samma år reste en delegation från Exportrådet till Taipei, vilket sades vara den största svenska delegationen till Taiwan någonsin.[lxxviii] Möten på ministernivå ägde också rum under 1990-talet. Mats Odell, som var kommunikationsminister i Carl Bildts regering, ledde en ”inofficiell” ministerdelegation – den första av sitt slag – till Taiwan 1992. Trots att besöket beskrevs som inofficiellt träffade delegationen Taiwans president Lee Teng-hui.[lxxix] Året efter besökte den taiwanesiska finansministern Sverige och träffade den svenska näringsministern Per Westerberg, Europa- och utrikeshandelsminister Ulf Dinkelspiel och biståndsminister Alf Svensson.[lxxx]

Detta skifte i Sveriges hållning ägde rum mot bakgrund av massakern vid Himmelska fridens torg 1989, efter vilken Kina blev försatt i en mer isolerad position i internationella sammanhang. Den våldsamma repressionen av demokratiprotesterna väckte starka reaktioner runt om i världen. Bland annat antog USA och EU sanktioner mot Peking och flera länder begränsade sina kontakter med Kina, vilket försvagade landets internationella anseende.

I USA gjordes en översyn av landets Taiwanpolitik i början av 1990-talet. 1994 kunde Taiwan därmed döpa om sitt kontor i Washington från ”Coordination Council for North American Affairs Office in the USA” till ”Taipei Economic and Cultural Representative Office in the United States”.[lxxxi] Flera andra länder valde att låta Taiwan döpa om sina kontor efter USA:s modell, likaså Sverige som samma år godkände en namnändring från ”Taipei Trade, Tourism & Information Office” till ”Taipei Mission” in Sweden.[lxxxii]

Mot slutet av 1990-talet lyftes politiska och diplomatiska frågor om Taiwan allt oftare på svenska tidningars ledarsidor. Ämnet fick också ökad uppmärksamhet bland svenska politiker, i synnerhet de från Folkpartiet. Till exempel reste Johan Pehrson, numera partiledare för Liberalerna och arbetsmarknads- och integrationsminister men då nyligen vald till riksdagen, med en svensk hjälpsändning till Taiwan efter en stor jordbävning 1999.[lxxxiii]

De ökade kontakterna under 1990-talet orsakade emellanåt förvirring kring vilka utbyten som egentligen tilläts. Efter kommunikationsminister Odells besök 1992 fick Sverige dementera felaktiga uppgifter i den taiwanesiska pressen om att länderna skulle upprätta direkta flygförbindelser.[lxxxiv] Flera gånger under 1990-talet planerade politiker i Taiwans högsta ledning såsom försvarsministern och vicepresidenten att besöka Sverige, antingen på eget initiativ eller efter inbjudan, men nekades sedan visum av svenska myndigheter.[lxxxv]

Under 2000-talet besökte flera taiwanesiska ministrar Sverige, även om det fortsatt fanns tydliga begränsningar i vilka kontakter som accepterades av den svenska regeringen.[lxxxvi] Den politiska debatten hettade till under 2002 när Folkpartiet ville bjuda in Taiwans president Chen Shui-bian till partiets 100-årsfirande i Sverige. Chen nekades visum med hänvisning till att avsaknaden av diplomatiska relationer gjorde att ”landets högsta statsledning” inte kunde få inresetillstånd. Vice statsminister Lena Hjelm-Wallén kallade Folkpartiets inbjudan för en ”provokation”. ”Det är inte fråga om kryperi [för Kina],” sade hon, ”utan ordning och reda i diplomatiska relationer.”[lxxxvii]

Sveriges kontakter med Taiwan idag

För att möjliggöra en diplomatisk relation med Kina följer Sverige ett-Kina-politiken. Det finns därmed ingen formell diplomatisk förbindelse med Taiwan, även om utbyten mellan svenska och taiwanesiska statliga företrädare förekommer. Det finns även ett omfattande mellanfolkligt, affärsmässigt och parlamentariskt utbyte på olika nivåer. Sverige ställer sig också positivt till Taiwans deltagande i internationella organisationer såsom WHO och Internationella civila luftfartsorganisationen.[lxxxviii]

När Taiwans representationskontor i Stockholm öppnade 1981 hade det endast två anställda. Idag finns fyra avdelningar med 14 anställda som även ansvarar för Norge.[lxxxix] Kontorets chef är sedan november 2022 Klement Gu, en tjänsteman utsänd från Taiwans utrikesministerium med tidigare posteringar i Schweiz och Tyskland.[xc]

Sverige representeras i Taiwan genom den halvstatliga organisationen Business Swedens kontor i Taipei. Kontorets huvudansvar är handelsfrämjande men man har i praktiken också ett politiskt uppdrag och företräder Sverige i olika sammanhang. Business Swedens representant i Taiwan har ofta varit en person med en bakgrund från Utrikesdepartementet. Därtill tillhandahåller kontoret konsulära tjänster och bistår utlandssvenskar i nöd, som efter en stor jordbävning 1999 då man lokaliserade de knappt 150 svenskar som då bodde i Taiwan.[xci] Sedan 2011 hanterar kontoret inte visumansökningar från taiwanesiska medborgare, vilket i stället sköts av Sveriges ambassad i Thailand.[xcii]

Riksdagens engagemang

Flera av riksdagens ledamöter är engagerade i frågor kopplade till Taiwan. Riksdagens vänskapsgrupp för Taiwan, ”Svensk-taiwanesiska parlamentarikerförbundet”, verkar för goda relationer mellan Sverige och Taiwan. Det är inte offentligt vilka riksdagsledamöter som är medlemmar i gruppen, men medierapportering och information från medlemmarna visar att gruppens ordförandeskap sedan åtminstone 2010 har innehafts av moderater och kristdemokrater.[xciii] I april 2022 besökte en delegation bestående av ledamöter från den svenska riksdagen och Europaparlamentet (från C, M, KD och SD) Taiwan och träffade president Tsai Ing-wen, det taiwanesiska parlamentets talman, premiärministern och andra ministrar.[xciv] Delegationer med riksdagsledamöter har besökt Taiwan åtminstone fyra gånger tidigare, under 2011, 2016, 2017 och 2020.[xcv]

Under senare år har intresset för Taiwan ökat bland de svenska riksdagsledamöterna. Frågor om Taiwan har lyfts oftare i riksdagen genom bland annat skriftliga frågor, motioner och interpellationer.[xcvi] Dessutom har flera politiska partier gett uttryck för en vilja att stärka kontakterna med Taiwan.[xcvii] I maj 2022 röstade riksdagen igenom en uppmaning till regeringen att stärka Sveriges närvaro i Taiwan genom att etablera ett så kallat ”House of Sweden” i Taipei. Alla riksdagspartier med undantag för regeringspartiet Socialdemokraterna röstade för förslaget. I skrivande stund återstår det att se om den moderatledda regeringen som tillträdde i slutet av 2022 kommer att genomföra förslaget eller göra andra förändringar av Sveriges politik gentemot Taiwan.

Av riksdagspartierna tycks endast Sverigedemokraterna och Miljöpartiet vilja frångå ett-Kina-politiken. Miljöpartiet beslutade på sin partikongress 2021 att de vill att Sverige tillsammans med övriga EU-länder ska verka för ett erkännande av Taiwan som en stat.[xcviii] Den sverigedemokratiske riksdagsledamoten Björn Söder har å sin sida framfört att omvärlden behöver visa sitt stöd genom att erkänna Taiwan ”som ett självständigt land”.[xcix] Liberalerna verkar inte fullt ut förespråka ett formellt erkännande utan vill att Sverige ska “erkänna Taiwans rätt att forma sin egen samhällsutveckling och demokratiska system”.[c]

Ekonomiskt utbyte

Varje år arrangeras ett gemensamt affärsråd (Joint Business Council) mellan Sverige och Taiwan där Sverige deltar på statssekreterarnivå.[ci] Det senaste mötet ägde rum i Taipei i november 2022.[cii] År 2004 kom man i ett sådant möte överens om ett inkomstskatteavtal som riksdagen sedan antog som en lag.[ciii] Detta trots att sådana överenskommelser enbart brukar ingås mellan länder. Sju år tidigare hade ett liknande initiativ avfärdats av utrikesutskottets ordförande som ett omöjligt ”bakvägserkännande” av Taiwan.[civ] Utöver Business Sweden finns den privata organisationen Swedish Chamber of Commerce Taipei som verkar för näringslivskontakter, och dess motsvarighet i Sverige som heter Taiwanese Chamber of Commerce in Sweden.[cv]

Enligt den svenska handelskammaren i Taiwan utgörs svensk-taiwanesisk handel huvudsakligen av telekommunikation, transport, elektronik, industriell utrustning, timmer och pappersprodukter, samt en rad konsumentvaror såsom vitvaror och kläder.[cvi] Taiwan anses vara en viktig handelspartner för Sverige inom transport, grön teknologi, digital hälsa och informationsteknologi. Taiwan är också en attraktiv partner för Sverige eftersom en stor del av världens mikrochips, som är nödvändiga för att kunna producera många typer av modern elektronisk utrustning, tillverkas i Taiwan.[cvii]

Antalet taiwanesiska företag i Sverige och svenska företag i Taiwan har vuxit de senaste decennierna. År 2000 fanns det tio svenska företag i Taiwan och tre taiwanesiska företag i Sverige. 2019 hade dessa siffror ökat till 33 respektive 10. En liknande ökning har skett i antalet anställda på respektive marknad.[cviii] Antalet svenska företag i Taiwan och deras anställda har genomgående varit många gånger högre än den motsvarande siffran för Taiwans företagsnärvaro i Sverige. De svenska företag som är störst i Taiwan är bland andra Volvo, Scania, Ericsson, IKEA, AstraZeneca och Atlas Copco. En viktig anledning till att svenska företag söker sig till Taiwan är för att nå landets konsumenter.[cix] Elektronikföretagen ACER och ASUS är två exempel på taiwanesiska företag med närvaro i Sverige.[cx]

Mellanfolkligt utbyte och utbildningssamarbeten

Relativt få svenskar bor eller arbetar i Taiwan. Under de senaste åren har antalet svenska medborgare som är bosatta i Taiwan varierat mellan 110 och 180 personer, varav de flesta arbetar på stora svenska företag såsom Volvo och Scania, eller studerar kinesiska.[cxi] Det finns betydligt fler taiwanesiska medborgare i Sverige. Antalet taiwaneser i Sverige har växt sedan åtminstone år 2000 då ungefär 500 personer födda i Taiwan befann sig i Sverige. År 2020 hade antalet ökat till 2000 personer.[cxii] De flesta taiwanesiska medborgare som beviljats uppehållstillstånd de senaste tio åren har varit studerande och forskare.[cxiii]

Många svenska universitet och högskolor har studentutbytesavtal med taiwanesiska motsvarigheter. Ett exempel är Chalmers samarbete med National Technology University of Taiwan som pågått i flera decennier. I genomsnitt har ett svenskt lärosäte utbytesavtal med två taiwanesiska motsvarigheter, vilket kan jämföras med motsvarande siffra för samarbeten med Kina som är sex.[cxiv] Flest utbyten med Taiwan har Linköpings universitet (5) och Högskolan i Halmstad (7).

Det finns flera organisationer som verkar för mellanfolkliga kontakter mellan svenskar och taiwaneser. I Sverige finns bland annat Svensk-taiwanesiska vänskapsföreningen och Formosa kulturförening.[cxv] I Taipei finns den Svenska skolan som finansieras av Skolverket, och en representant för Svenska kyrkan besöker regelbundet Taipei.[cxvi]

Sveriges ett-Kina-politik

Vad är den svenska positionen i frågor om Taiwan, och vad innebär den för företag, universitet, kommuner och andra berörda i Sverige? Såvitt vi vet finns inget offentligt tillgängligt dokument som är ägnat åt att beskriva Sveriges ett-Kina-politik. Däremot går Sveriges position att utläsa från svenska regeringars svar på de många motioner, interpellationer och skriftliga frågor från riksdagsledamöter som genom åren har förespråkat utvidgade relationer med Taiwan. Följande fyra punkter är viktiga för att förstå Sveriges inställning.

 1. Ett-Kina-politiken ligger fast

Både borgerliga och socialdemokratiska regeringar har beskrivit den svenska ett-Kina-politiken på ett snarlikt sätt under de senaste årtiondena. Sverige erkänner inte Taiwan som stat, vilket utesluter en formell diplomatisk relation. Samtidigt har regeringar välkomnat utbyten som är möjliga utan ett erkännande och stöttat Taiwans deltagande i vissa internationella sammanhang.[cxvii]

Utrikesminister Margaretha af Ugglas framförde 1993 att ”Sverige har anslutit sig till den internationellt vedertagna principen att erkänna endast ett Kina och upprätthåller sedan 1950 diplomatiska förbindelser med Folkrepubliken Kina … Eftersom vi inte erkänt Taiwan och inte upprättat diplomatiska förbindelser är det inte möjligt att inleda mellanstatliga och officiella relationer med Taiwan … Det hindrar givetvis inte att Sverige har utvecklat ett omfattande utbyte med Taiwan på en rad områden”.[cxviii]

2001 noterade utrikesminister Anna Lindh på liknande sätt att ”Alla EU:s medlemsländer för en ’ett Kina-politik’ som innebär att vi inte har diplomatiska förbindelser med Taiwan … Det hindrar inte att kontakter med Taiwan utvecklas på en rad områden, vilket vi välkomnar”.[cxix] Även under Fredrik Reinfeldts, Stefan Löfvens och Magdalena Anderssons tid vid regeringsmakten beskrevs Sveriges position på liknande sätt.[cxx]

I april 2022 förklarade utrikesminister Ann Linde att Sverige ”liksom samtliga EU-länder, i dag har diplomatiska förbindelser med Kina och inte ser någon möjlighet att erkänna Taiwan som stat. Av detta följer också att Taiwans representationskontor i Stockholm inte kan likställas med en ambassad. Oaktat detta stöder regeringen Taiwans deltagande i internationella sammanhang där deltagandet är meningsfullt och inte kräver status som stat.”[cxxi]

Inte heller Ulf Kristerssons regering har hittills visat några tecken på att vilja frångå den etablerade ett-Kina-politiken. Däremot lyftes Taiwan i regeringsförklaringen, där Kristersson uttryckte oro över ”Kinas nya tonläge mot Taiwan” och underströk att hot om militärt våld var ”oacceptabelt”.[cxxii] Under Magdalena Anderssons regering förklarade också Ann Linde att meningsmotsättningar mellan Folkrepubliken Kina och Taiwan måste ”lösas på fredlig väg och på ett sätt som överensstämmer med viljan hos Taiwans befolkning”.[cxxiii]

2. Tolkningen av ett-Kina-politiken har förändrats

Ett-Kina-politiken har legat fast men tolkningen av vilka kontakter som är möjliga inom ramen för denna politik har förändrats genom åren. På 1980-talet tycks det till exempel ha varit otänkbart för taiwanesiska statstjänstemän att träffa sina svenska motparter”. 1988 förklarades det i Dagens Industri att ”Den svenska inställningen innebär att inga offentliga företrädare för Sverige får besöka Taiwan och när en taiwanesisk handelsdelegation besöker Sverige får de inte träffa någon anställd, oavsett nivå, i något av de statliga verken, organisationerna eller offentliga myndigheter över huvud taget”.[cxxiv] Bara ett årtionde senare togs många sådana kontakter, trots att regeringens position fortfarande var att det inte gick att ”inleda mellanstatliga och officiella relationer med Taiwan”. [cxxv] Idag sker kontakter med taiwanesiska statstjänstemän regelbundet, bland annat genom det årliga gemensamma affärsrådet, Joint Business Council.[cxxvi]

Ett annat exempel är det tidigare nämnda skatteavtalet mellan Sverige och Taiwan som undertecknades 2004, trots att det 1997 hade avfärdats som omöjligt inom ramen för ett-Kina-politiken.[cxxvii] Den förändrade tolkningen syns också i de nekade visum som orsakade kontroverser under 1990- och 2000-talen. Då var frågan om högt uppsatta taiwaneser över huvud taget fick besöka Sverige. Idag är alla taiwanesiska besök under 90 dagar viseringsfria sedan ett EU-beslut från 2010.[cxxviii]

Den svenska tolkningen av ett-Kina-politiken skulle hypotetiskt sett kunna förändras ytterligare, särskilt i ett scenario där stödet för Taiwan ökar bland Sveriges närmaste partners. I EU pågår redan diskussioner om hur banden med Taiwan kan stärkas. Det är också tydligt att USA:s position spelar en viktig roll i Sveriges och EU:s överväganden om Taiwan. Det har synts vid åtminstone en historisk vändpunkt, när Sverige och vissa andra EU-länder 1994 tillät Taiwan att döpa om sitt kontor i Stockholm till ”Taipei Mission” efter att USA gjort en liknande namnändring samma år. En potentiell förflyttning i Sveriges hållning gick att skymta i riksdagens uppmaning till regeringen i maj 2022 att öppna ett ”House of Sweden” i Taipei. Om förslaget genomförs skulle det kunna leda till ett närmare politiskt samarbete med Taiwan.

3. Sverige välkomnar utbyten som är möjliga utan ett erkännande

Svenska regeringar har ofta understrukit vikten av att upprätthålla och fördjupa det utbyte med Taiwan som är möjligt utan ett svenskt erkännande, till exempel inom kultur, forskning och handel. Samarbeten mellan svenska och taiwanesiska universitet, föreningar och företag är alltså tillåtna under den svenska ett-Kina-politiken. Den svenska positionen tycks inte heller utesluta vänortssamarbeten som utformas på ett sätt som undviker erkännandefrågan, även om det inte verkar finnas några sådana idag. Ett antal central- och östeuropeiska städer har samarbeten med taiwanesiska motparter, vilket tyder på att vissa typer av subnationella kontakter kan ske under EU:s tolkning av ett-Kina-politiken.[cxxix]

4. Benämningen av Taiwan är viktig för Kina men reaktionen är svår att förutse       

Risken för en reaktion från Kina är i många fall ett relevant övervägande för svenska aktörer som har eller planerar att etablera kontakt med Taiwan. Om Kina upplever att ett utbyte med Taiwan bryter mot dess ”ett-Kina-princip” kan det finnas en risk för negativ påverkan på befintliga eller framtida samarbeten.

I mellanstatliga sammanhang kan benämningen ”Taiwan” väcka reaktioner från Kina, trots att det är en vedertagen beteckning. Att använda namnet ”Republiken Kina” löper ännu större risk att möta kritik från Kina, som likställer det med att beskriva Taiwan som självständigt. Helst ser Kina att Taiwan benämns som ”Taiwan, provins i Kina” eftersom det antyder att Taiwan är en del av Kinas territorium. ”Kinesiska Taipei” är en annan benämning som löper en förhållandevis liten risk att förarga Kina.

Den svenska regeringens ett-Kina-politik erbjuder ingen tydlig vägledning gällande benämningen på Taiwan. Regeringen skriver på sin hemsida att ”Olika benämningar på Taiwan förekommer i olika internationella sammanhang. Regeringen använder benämningen Taiwan.” Samtidigt har Utrikesdepartementet förklarat att ”[h]ur självständiga svenska myndigheter väljer att benämna Taiwan bestämmer de själva.”[cxxx] Det är med andra ord upp till den enskilda aktören att avgöra vilken benämning på Taiwan som lämpar sig bäst för kontexten. Flera svenska myndigheter har valt att beskriva Taiwan som ”Taiwan, provins i Kina”.[cxxxi]

Att använda språk i linje med Kinas position kan minska risken för kritik från kinesiska företrädare, men det kan också leda till andra problem. Till exempel kan det negativt påverka samarbetet med Taiwan, som ogärna beskriver sig självt som en del av Kina. Det kan också väcka kritik från det svenska samhället om det uppfattas som att man fogar sig efter Kinas krav och åsidosätter relationerna med en demokratisk partner.

Kinas ambassad i Stockholm har under många år kritiserat och vid några tillfällen hotat tidningar, journalister, riksdagsledamöter och andra som uttalat sig om Taiwan på ett enligt Kina felaktigt sätt.[cxxxii] Till exempel kritiserades SVT under 2018 för att ha utelämnat Taiwan från en karta över Kina, och under 2019 för att ha publicerat en debattartikel från Taiwans representant i Sverige.[cxxxiii] Det är svårt att förutse exakt hur Kina kommer reagera på samröre med Taiwan. Det kan skilja sig från tidpunkt till tidpunkt, mellan olika länder, och variera beroende på vem som fattar beslutet på den kinesiska sidan.

I fjol gav Litauen sitt godkännande till Taiwan att öppna ett kontor i Vilnius under namnet ”Taiwanese Representative Office” i stället för den vedertagna och mindre officiella benämningen ”Taipei Representative Office”. Kina svarade kraftfullt med att nedgradera sin diplomatiska relation med Litauen och stoppade i princip all handel med landet. Den exempellöst starka reaktionen visar inte bara på svårigheten att förutsäga Kinas agerande utan också att den offentliga presentationen av Taiwan, eller den utåt synliga formen av samarbeten, är otroligt viktig för Peking, kanske rentav viktigare än det reella innehållet.

Slutnoter

[i] Det finns ett mindre antal svenskspråkiga texter om Taiwan, bland annat Bengt Johanssons Kina-Taiwan: Risk för krig eller chans till fred (2006) och Jojje Olssons Den okända och hotade demokratin (2021). Men det saknas en utförlig genomgång av relationen mellan Sverige och Taiwan.

[ii] Stainton, Michael, “The Politics of Taiwan Aboriginal Origins”, i Rubenstein, Murray A. (red.), Taiwan: A New History, Oxford, Routledge, 2015, s. 28–29.

[iii] Wills, John E. Jr., ”The Seventeenth-Century Transformation: Taiwan Under the Dutch and the Cheng Regime” i Rubenstein, Murray A. (red.), Taiwan: A New History, Oxford, Routledge, 2015, s. 88–95.

[iv] Knapp, Ronald G., ”The Shaping of Taiwan’s Landscapes”, i Rubenstein, Murray A. (red.), Taiwan: A New History, Oxford, Routledge, 2015, s. 9.

Wills, John E. Jr., 2015, s. 84–106.

[v] Wills, John E. Jr., 2015, s. 102–103.

[vi] Lamley, Harry J., ”Taiwan Under Japanese Rule, 1895-1945: The Vicissitudes of Colonialism”, i Rubenstein, Murray A. (red.), Taiwan: A New History, Oxford, Routledge, 2015, s. 202.

[vii] Westad, Odd Arne, Restless Empire: China and the World Since 1750, New York, Basic Books, 2012, s. 160-165.

[viii] Geldenhuys, Deon, Contested States in World Politics, London, Palgrave Macmillan, 2009, s. 209–210.

[ix] Kursivering tillagd. ”Den stora majoriteten av landets  folk har befriats” (Quanguo daduoshu renmin yeyi huode jiefang, 全國大多數人民業已獲得解放), Folkets Dagblad, 2 oktober 1949, s. 1.

[x] “Statement by the President on the Situation in Korea”, Harry S. Truman Library and Museum, 1950, https://web.archive.org/web/20141214104047/http://www.trumanlibrary.org/publicpapers/index.php?pid=800&st=&st1 [hämtdatum 2022-11-29].

[xi] Bush, Richard C., Untying the Knot: Making Peace in the Taiwan Strait, Brookings Institution Press, 2005, s. 18. Halperin, M.H., “The 1958 Taiwan Straits Crisis: A Documented History (U)”, RAND Corporation, 1966, s. v & xi https://www.rand.org/content/dam/rand/pubs/research_memoranda/2006/RM4900.pdf [hämtdatum 2022-11-29].

Huang, Alexander Chieh-cheng, ”The United States and Taiwan’s Defense Transformation”, Brookings, 2010, https://www.brookings.edu/opinions/the-united-states-and-taiwans-defense-transformation/ [hämtdatum 2022-11-29].

Halperin, M.H., The 1958 Taiwan Straits Crisis: A Documented History, California, RAND Corporation, 1966,  https://www.rand.org/content/dam/rand/pubs/research_memoranda/2006/RM4900.pdf [hämtdatum 2022-11-29].

[xii] Sovjetunionen och flera andra öststater var bland de första länderna som erkände Folkrepubliken Kina under 1950. Även Norge, Danmark, Finland och Storbritannien erkände Folkrepubliken under det året. (Bexell, Magdalena, ”Det svenska erkännandet av Folkrepubliken Kina 1950 - en lagom blandning av idealitet och verklighetssinne?, i Diplomatiska erkännanden: Sverige, Danmark och Folkrepubliken Kina år 1950, Centrum för Öresundsstudier, Lunds universitet, 2000, s. 21–24.)

[xiii] Chang, David W., ”U.S. Aid and Economic Progress in Taiwan”, Asian Survey, vol. 5, n. 3, 1965, s. 154–158.

[xiv] Ministère de l’Europe et des affaires étrangères, ”France and China”, France Diplomacy, 2019, https://www.diplomatie.gouv.fr/en/country-files/china/france-and-china/ [hämtdatum 2022-11-29].

Ambasciata d’Italia Pechino, ”50mo anniversario dello stabilimento delle relazioni diplomatiche tra Repubblica Italiana e Repubblica Popolare Cinese”, Ambasciata d’Italia Pechino, 2020, https://ambpechino.esteri.it/ambasciata_pechino/zh/ambasciata/news/dall_ambasciata/2020/11/50mo-anniversario-dello-stabilimento.html [hämtdatum 2022-11-29].

[xv] Glassner, Martin Ira, The United Nations at Work, London, Praeger, 1998, s. 165–166.

[xvi] Goh, Evelyn, ”Nixon, Kissinger, and the ‘Soviet Card’ in the U.S. Opening to China, 1971–1974”, Diplomatic History, vol. 29, n. 3, 2005, s. 475–502.

[xvii] Fell, Dayfdd, Government and Politics in Taiwan, London, Routledge, 2018, s. 35–39.

Enligt Democracy Index är Taiwan världens elfte mest utvecklade demokrati (The Economist Intelligence Unit, ”Democracy Index 2020: In sickness and in health?”, 2021,  https://www.eiu.com/n/campaigns/democracy-index-2020/#mktoForm_anchor [hämtdatum 2022-11-29].

Enligt V-DEM är Taiwan en liberal demokrati bland de topp 20 procenten av världens mest utvecklade demokratier (Lindberg, Staffan I. (red.), ”Autocratization Turns Viral”, Göteborg, V-Dem Institute, 2021, https://www.v-dem.net/static/website/files/dr/dr_2021.pdf  [hämtdatum 2022-11-29]).

[xviii] Election Study Center, National Chengchi University, ”Benägenheten hos den taiwanesiska befolkningen att identifiera sig som taiwanes respektive kines (1992-06 – 2021-06)” (Taiwan minzhong Taiwan ren/Zhongguoren renting qushi fenbu, 臺灣民眾臺灣人/中國人認同趨勢分佈[ 1992年06月~2021年06月]), Election Study Center, National Chengchi University, 2022, https://esc.nccu.edu.tw/PageDoc/Detail?fid=7804&id=6960 [hämtdatum 2022-11-29].

[xix] ”Montevideo Convention on the Rights and Duties of States”, Universitetet i Oslo, utan årtal, https://www.jus.uio.no/english/services/library/treaties/01/1-02/rights-duties-states.xml [hämtdatum 2022-11-29].

[xx] Av Lowy Institutes Global Diplomacy Index framgår det att Taiwan 2019 hade officiella diplomatiska relationer med 15 länder och andra relationer med drygt 90 andra (Lowy Institute, ”Global Diplomacy Index: 2019 Country Ranking”, Global Diplomacy Indexı, utan årtal, https://globaldiplomacyindex.lowyinstitute.org/country_rank.html# [hämtdatum 2022-11-29].

[xxi] Kinas kontor med ansvar för frågor kopplade till Taiwan beskriver positionen på följande sätt: ”One principle governing New China’s establishment of diplomatic relations with a foreign country is that it recognizes the government of the PRC as the sole legitimate government representing the whole of China, severs or refrains from establishing diplomatic relations with the Taiwan authorities.” (Taiwan Affairs Office and the Information Office of the State Council, ”The One-China Principle and the Taiwan Issue”, China.org.cn, 2000, http://www.china.org.cn/english/taiwan/7956.htm [hämtdatum 2022-11-29].)

[xxii] Geldenhuys, Deon, Contested States in World Politics, London, Palgrave Macmillan, 2009, s. 220, 229. Se också Jerdén, Björn, “Taiwan? Republiken Kina? Kina?”, i Karlsson, Lena, Doeser, Fredrik & Rodin, Johnny, Utan röst och status : de facto-stater i världen, Stockholm, Utrikespolitiska institutet, 2013, s. 12­­–17.

[xxiii] Xinhua, “Folkrepubliken Kinas konstitution” (Zhonghua renmin gongheguo xianfa, 中华人民共和国宪法), Folkrepubliken Kinas statsråd, 2018, http://www.gov.cn/guoqing/2018-03/22/content_5276318.htm [hämtdatum 2022-11-29].

[xxiv] Den så kallade antisecessionslagen från 2005 säger att Kina ska använda icke-fredliga metoder för att återta Taiwan om landet utropar sig själv som självständig stat (Folkrepubliken Kinas utrikesdepartement, ”Antisecessionslag” [Fan fenlie guojia fa, 反分裂国家法], utan årtal, https://www.fmprc.gov.cn/ziliao_674904/zt_674979/dnzt_674981/qtzt/twwt/stflgf/202206/t20220606_10699015.html [hämtdatum 2022-11-29].)

[xxv] BBC, ”China needs to show Taiwan respect, says president”, BBC, 2020, https://www.bbc.com/news/world-asia-51104246 [hämtdatum 2022-11-29].

[xxvi] Election Study Center, National Chengchi University, ”Trender i den taiwanesiska befolkningens position över återförenande och självständighet 1994-12 – 2021-06” (Taiwan minzhong tongdu lichang qushi fen, 臺灣民眾統獨立場趨勢分佈[ 1994年12月~2021年06月]), Election Study Center, National Chengchi University, 2022, https://esc.nccu.edu.tw/PageDoc/Detail?fid=7805&id=6962 [hämtdatum 2022-11-29].

[xxvii] SVT, 30 Minuter, ”30 minuter – Gui Congyou”, SVT, 2021, https://www.svtplay.se/video/31039810/30-minuter/30-minuter-sasong-1-gui-congyou [hämtdatum 2022-03-25]. 

[xxviii] Bush, Richard C., ”A One-China Policy Primer”, East Asia Policy Paper 10, Center for East Asia Policy Studies at Brookings, 2017, s. 3, https://www.brookings.edu/wp-content/uploads/2017/03/one-china-policy-primer-web-final.pdf [hämtdatum 2022-11-29].

[xxix] Ibid, s. 11–12.

[xxx] Vita huset, ”Joint Communique on the Establishment of Diplomatic Relations Between the United States of America and the People’s Republic of China”, 15 december 1978, https://history.state.gov/historicaldocuments/frus1977-80v01/d104.

[xxxi] Bush, Richard C., ”A One-China Policy Primer”, 12–13.

[xxxii] Ibid, s. 14–16.

[xxxiii] Huang, Alexander Chieh-cheng, ”The United States and Taiwan’s Defense Transformation”, Brookings, 2010, https://www.brookings.edu/opinions/the-united-states-and-taiwans-defense-transformation/ [hämtdatum 2022-11-29]. American Institute in Taiwan, ”Taiwan Relations Act”, American Institute in Taiwan, 2022, https://www.ait.org.tw/taiwan-relations-act-public-law-96-8-22-u-s-c-3301-et-seq/ [hämtdatum 2022-11-29].

[xxxiv] Politico, ”Biden leaves no doubt: ‘Strategic ambiguity’ toward Taiwan is dead”, Politico, 2022, https://www.politico.com/news/2022/09/19/biden-leaves-no-doubt-strategic-ambiguity-toward-taiwan-is-dead-00057658 [hämtdatum 2022-11-29].

[xxxv] CNBC, ”Biden says his Taiwan comments don’t reflect a change in U.S. policy after drawing ire from China”, CNBC, 2022, https://www.cnbc.com/2022/05/24/biden-says-his-taiwan-comments-dont-reflect-a-change-in-us-policy.html [hämtdatum 2022-11-29].

[xxxvi] Lee, James, ”The One-China Policy in Transition”, Georgetown University, 2022, https://gjia.georgetown.edu/2022/11/07/the-one-china-policy-in-transition/ [hämtdatum 2022-11-29].

[xxxvii] Politico, ”U.S.-Taiwan bill sails through Senate panel despite White House misgivings”, Politico, 2022, https://www.politico.com/news/2022/09/14/taiwan-bill-clears-senate-panel-00056769 [hämtdatum 2022-11-29].

[xxxviii] Europaparlamentet, ”Debates, Wednesday, 16 September 1998 – Strasbourg”, European Parliament, 1998,  https://www.europarl.europa.eu/doceo/document/CRE-4-1998-09-16-ANN-1_EN.html [hämtdatum 2022-11-29].

[xxxix] Soames, Christopher, ”Speech by Sir Christopher Soames, Vice-President of the Commission, during a European Parliament Debate on China: Strasbourg, Wednesday, 18 June 1975”, University of Pittsburgh, 1975, s. 2, https://aei.pitt.edu/8484/1/8484.pdf [hämtdatum 2022-11-29].

[xl] Taiwan har inte en ambassad i något EU-land. En lista över Taiwans representationskontor i världen: Taiwanesiska utrikesdepartementets konsulära byrå,”Information om stationeringen av och kontaktuppgifter till representationskontoren” (Zhuguan weizhi ji lianluo zixun, 駐館位置及聯絡資訊), Bureau of Consular Affairs, utan årtal, https://www.boca.gov.tw/sp-foof-countrylp-02-1.html [hämtdatum 2022-11-29].

[xli] Su, Hungdah, ”EU-Taiwan Relationship since 1981”, i Christiansen, Thomas, Kirchner, Emil & Murray, Philomena (red.), The Palgrave Handbook of EU-Asia Relations, London, Palgrave Macmillan, 2013, s. 538–553.

[xlii] Ibid, s. 439.

Europeiska kommissionen, ”Taiwan”, European Commission, utan årtal https://policy.trade.ec.europa.eu/eu-trade-relationships-country-and-region/countries-and-regions/taiwan_en [hämtdatum 2022-11-29].

[xliii] Ibid.

[xliv] Europaparlamentet, ”Europaparlamentets rekommendation av den 21 oktober 2021 till vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik om de politiska förbindelserna och samarbetet mellan EU och Taiwan”, European Parliament, 2021, https://www.europarl.europa.eu/doceo/document/TA-9-2021-0431_SV.html [hämtdatum 2022-11-29].

[xlv] Följande svenska parlamentsledamöter röstade för betänkandet: Abir Al-Sahlani (C), Erik Bergkvist (S), Johan Danielsson (S), Heléne Fritzon (S), Jakop G. Dalunde (MP), Jytte Guteland (S), Pär Holmgren (MP), Evin Incir (S), Karin Karlsbro (L), Alice Kuhnke (MP), David Lega (KD), Peter Lundgren (SD), Jessica Polfjärd (M), Sara Skyttedal (KD), Jessica Stegrud (SD), Tomas Tobé (M), Jörgen Warborn (M), Charlie Weimers (SD) och Emma Wiesner (C). Malin Björk (V) la ner sin röst. Arba Kokalari (M) närvarade inte vid omröstningen. (Europaparlamentet, ”Protokoll: Resultat av omröstningarna med namnupprop – Bilaga”, European Parliament, 2021, https://www.europarl.europa.eu/doceo/document/PV-9-2021-10-20-RCV_EN.pdf [hämtdatum 2022-11-29].)

[xlvi] European Union External Action, ”EU-Taiwan political relations and cooperation: Speech on behalf of High Representative/Vice-President Josep Borrell at the EP plenary”, 2021, https://www.eeas.europa.eu/eeas/eu-taiwan-political-relations-and-cooperation-speech-behalf-high-representativevice-president_en [hämtdatum 2022-11-29].

[xlvii] BBC, ”Nicaragua cuts ties with Taiwan in favour of Beijing”, 2021, https://www.bbc.com/news/world-asia-59574532 [hämtdatum 2022-11-29].

[xlviii] Utrikesdepartementet av Republiken Kina, ”Länder med vilka vi har diplomatiska relationer” (Bangjia guo, 邦交囯), Ministry of Foreign Affairs, utan årtal, https://www.mofa.gov.tw/AlliesIndex.aspx?n=167&sms=33 [hämtdatum 2022-11-29].

[xlix] Taipei Mission in Sweden, ”About Taipei Mission in Sweden”, Taiwan Republic of China, 2020, https://www.roc-taiwan.org/se_en/post/9.html [hämtdatum 2022-11-29].

[l] Taipei Economic and Cultural Representative Office in the United States, ”Representative’s Biography”, Taiwan Republic of China, 2022, https://www.taiwanembassy.org/us_en/post/11.html [hämtdatum 2022-11-29].

Taipei Representative Office in the U.K., ”About the Representative”, Taiwan Republic of China, utan årtal, https://www.roc-taiwan.org/uk_en/post/5.html [hämtdatum 2022-11-29].

Taipei Mission in Sweden, ”Representative”, Taiwan Republic of China, utan årtal, https://www.roc-taiwan.org/se_en/post/11.html [hämtdatum 2022-11-29].

[li] Ministry of Foreign Affairs of the People’s Republic of China, ”Spokesperson’s Remarks on Lithuania’s Approval of the Establishment of the So-called ’Taiwanese Representative Office in Lithuania’ by the Taiwan Authorities”, Ministry of Foreign Affairs of the People’s Republic of China, 2021,

https://www.fmprc.gov.cn/mfa_eng/xwfw_665399/s2510_665401/2535_665405/202111/t20211119_10450131.html [hämtdatum 2022-11-29].

[lii] Lau, Stuart & Momtaz, Rym, ”China downgrades Lithuania’s diplomatic status over Taiwan row”, Politico, 2021, https://www.politico.eu/article/china-downgrades-diplomatic-relations-with-lithuania-over-taiwan-representative-office/ [hämtdatum 2022-11-29].

[liii] Winkler, Sigrid, ”Taiwan’s UN Dilemma: To Be or Not To Be”, Brookings, 2012, https://www.brookings.edu/opinions/taiwans-un-dilemma-to-be-or-not-to-be/ [hämtdatum 2022-11-29].

[liv] Kina blockerade Taiwans deltagande efter att en regering som ställde sig mer kritiskt till Kina kom till makten i Taiwan 2016. Reuters, ”U.S. discusses ‘opportunities’ for Taiwan to participate at WHO meeting”, Reuters, 2022, https://www.reuters.com/world/asia-pacific/us-discusses-opportunities-taiwan-participate-who-meeting-2022-04-02/ [hämtdatum 2022-11-29].

[lv] APEC, ”Member Economies”, APEC, utan årtal, https://www.apec.org/about-us/about-apec/member-economies [hämtdatum 2022-11-29].

Asian Development Bank, ”Asian Development Bank and Taipei, China: Fact Sheet”, ADB, 2021, https://www.adb.org/publications/taipei-china-fact-sheet [hämtdatum 2022-11-29].

[lvi] ”Kinesiska Taipei” kallas ibland för ”the Olympic formula”. Chan, Gerald, ”From the ‘Olympic Formula’ to the Beijing Games: Towards Greater Integration across the Taiwan Strait?”, Cambridge Review of International Affairs, vol. 15, n. 1, 2010, s. 143–144.

WTO, ”Separate Customs Territory of Taiwan, Penghu, Kinmen and Matsu (Chinese Taipei) and the WTO”, WTO, utan årtal, https://www.wto.org/english//thewto_e/countries_e/chinese_taipei_e.htm [hämtdatum 2022-11-29].

[lvii] Reuters, ”China applies to join Pacific trade pact to boost economic clout”, Reuters, 2021, https://www.reuters.com/world/china/china-officially-applies-join-cptpp-trade-pact-2021-09-16/ [hämtdatum 2022-11-29].

[lviii] Executive Yuan, ”Taiwan har sökt att bli medlem i CPTPP . Premiärminister Su: Stor ansträngning för att nå målet. Detta ska höja Taiwans konkurrenskraft allmänt” (Woguo shenqing jiaru CPTPP Su kui: Jin zui da nuli chao mubiao qianjin, tisheng Taiwan zhengti jingzhengli, 我國申請加入CPTPP 蘇揆:盡最大努力朝目標前進 提升臺灣整體競爭力), 2021, https://www.ey.gov.tw/Page/9277F759E41CCD91/524b47f1-1286-4618-8657-a36f97cb29a0 [hämtdatum 2022-11-29].

Xinhua, ”China opposes Taiwan region joining official agreement or organization”, Xinhua Net, 2021,  http://www.news.cn/english/2021-09/23/c_1310205235.htm [hämtdatum 2022-11-29].

[lix] Murphy, Andrea, Haverstock, Eliza, Gara, Antoine, Helman, Chris, ”Global 2000”, Forbes, 2021, https://www.forbes.com/lists/global2000/#3c6df1555ac0 [hämtdatum 2022-11-29].

[lx] International Trade Administration, ”Taiwan – Country Commercial Guide”, International Trade Administration, 2022, https://www.trade.gov/country-commercial-guides/taiwan-market-overview [hämtdatum 2022-11-29].

[lxi] Goh, Brenda & Ruwitch, John, ”China cracks down on foreign companies calling Taiwan, other regions countries”, Reuters, 2018, https://www.reuters.com/article/us-china-delta-idUSKBN1F10RC [hämtdatum 2022-11-29].

[lxii] Koetse, Manya, ”Hong Kong protests: Brand ‘witch hunt’ takes over Chinese internet”, BBC, 2019, https://www.bbc.com/news/world-asia-china-49354017 [hämtdatum 2022-11-29].

[lxiii] Pårup, Hillevi & Bohman, Viking. ”Purchasing with the Party: Chinese consumer boycotts against foreign companies, 2008–2021”, Swedish National China Centre, Stockholm, 2022, https://kinacentrum.se/wp-content/uploads/2022/07/purchasing-with-the-party-chinese-consumer-boycotts-of-foreign-companies-20082021-3.pdf.

[lxiv] Wee, Sui-Lee,  ”Giving In to China, U.S. Airlines Drop Taiwan (in Name at Least) ”, The New York Times, 2018, https://www.nytimes.com/2018/07/25/business/taiwan-american-airlines-china.html [hämtdatum 2022-11-29].

[lxv] Zhuang, Pinghui och Danny Lee, ”Mainland Chinese media names and shames foreign airlines that refuse to comply with ‘Orwellian’ Taiwan demands”, South China Morning Post, 2018, https://www.scmp.com/news/china/society/article/2147470/mainland-chinese-media-names-and-shames-foreign-airlines-refuse [hämtdatum 2022-11-29].
BBC, ”Three biggest US airlines bow to China Taiwan demand as deadline passes”, BBC, 2018, https://www.bbc.com/news/world-asia-china-44948599 [hämtdatum 2022-11-29].

[lxvi] Riksdagen, ”Berättelse om vad i rikets styrelse sedan sista lagtima Riksdags sammanträde sig tilldragit; given Stockholms slott å rikssalen den 16 januari 1914”, Riksdagen, 1914, https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/framstallning--redogorelse/om-rad-i-rikets-styrelse-sedan-sista-lagtima_DB47Rber.

[lxvii] Taipei Mission in Sweden, ”About Taipei Mission in Sweden”, Taiwan Republic of China, https://www.roc-taiwan.org/se_en/post/9.html [hämtdatum 2022-11-29].

[lxviii] Bexell, Magdalena, ”Det svenska erkännandet av Folkrepubliken Kina 1950 - en lagom blandning av idealitet och verklighetssinne?, i Diplomatiska erkännanden: Sverige, Danmark och Folkrepubliken Kina år 1950, Centrum för Öresundsstudier, Lunds universitet, 2000, s. 13, 14.

[lxix] Ibid, 31, 32.

[lxx] Sveriges ständiga representation vid Förenta nationerna, ”Statement by Ambassador Olof Rydbeck on agenda item 93, the question of Restoration of the lawful rights of the People’s Republic of China in the United Nations, in the General Assembly on October 20, 1971”, 1971, s. 1.

[lxxi] Ibid.

[lxxii] Utrikesdepartementets pressbyrå, ”Sammandrag av ambassadör Olof Rydbecks anförande i FN:s politiska utskott fredagen den 29 oktober 1971”, 1971, s. 1.

[lxxiii] Taipei Mission in Sweden, ”About Taipei Mission in Sweden”, Taiwan Republic of China, 2020, https://www.roc-taiwan.org/se_en/post/9.html [hämtdatum 2022-11-29]. Olsson, Hasse, ”Sverige får handelskontor i Taiwan”, Dagens industri, 19 oktober 1982, s. 10.

[lxxiv] Hallén, Urban, ”Exportföreningen öppnar Taiwan-kontor”, Dagens industri, 20 oktober 1981, s. 15.

[lxxv] Brodda, Kjell, ”Sverige går miste om exportchans i Taiwan”, Dagens industri, 18 februari 1988, s. 12.

[lxxvi] Ibid.

[lxxvii] Ibid.

[lxxviii] Chang, CP, Brev till Bo Hampus Israelsson, 15 januari 1990.

[lxxix] Johansson, Bengt, Kina-Taiwan: Risk för krig eller chans till fred, Stockholm, SNS Förlag, 2006, s. 60.

[lxxx] Engqvist, Agneta, ”Mats Odell till Taiwan”, Dagens industri, 9 maj 1992, s. 10.

Stahre, Lars, ”Taiwan-besök ska ge miljardaffär”, Dagens industri, 6 september 1993, s. 1.

[lxxxi] Greenhouse, Steven, ”U.S., Despite Critics, Is to Expand Taiwan Ties”, The New York Times, 8 september 1994, s. 5.

[lxxxii] Taipei Mission in Sweden, ”About Taipei Mission in Sweden”, Taiwan Republic of China, 2020, https://www.roc-taiwan.org/se_en/post/9.html [hämtdatum 2022-11-29]. Ett annat exempel på en namnändring under perioden var Frankrike: Le Bureau de Représentation de Taipei en France, ”Le Bureau de Représentation de Taipei en France (BRTF) : l'organisme de représentation de la R.O.C. (Taïwan) en France”, Taiwan Republic of China, 2021, https://www.roc-taiwan.org/fr_fr/post/13.html [hämtdatum 2022-11-29].

[lxxxiii] Nerikes Allehanda, ”Far med hjälp till Taiwan”, 6 oktober 1999.

[lxxxiv] Dagens industri, ”Odell utnyttjad i Taiwan-press”, Dagens industri, 15 maj 1991.

[lxxxv] Lundquist, Lennart, ”Regeringen stoppar Taiwanminister”, Svenska Dagbladet, 22 aug 1998, s. 4.

[lxxxvi] Följande taiwanesiska ministrar besökte Sverige under denna period: ministern för utlandskineser (2002); transport- och kommunikationsministern (2003); miljöministern (2004); ekonomiministern (2005); energiministern (2005). Utrikesdepartementet. (2005). ”Regeringens skrivelse 2005/06:57: En svensk Asienpolitik”, Riksdagen, s. 137, https://data.riksdagen.se/fil/44CE315A-1D23-4FB7-8271-5000BC26BA25 [hämtdatum 2022-11-29].

[lxxxvii] Tidningarnas Telegrambyrå, ”Provokation bjuda demokratisk president enligt Hjelm-Wallén”, 7 mars 2002.

[lxxxviii] Englund, Johan, ”Isolating Taiwan Beyond the Strait: Chinese pressure tactics in four democracies”, 2022, s. 99, https://www.foi.se/rest-api/report/FOI-R--5250--SE.

[lxxxix] Intervju med taiwanesisk tjänsteperson.

[xc] Olsson, Jojje, ”Taiwans nya ambassadör: Hoppas regeringen tar kontakt”, Altinget, 28 oktober 2022, https://www.altinget.se/artikel/taiwans-nya-ambassador-hoppas-regeringen-tar-kontakt?utm_campaign=Kinamedia%20Premium&utm_medium=email&utm_source=Revue%20newsletter [hämtdatum 2022-11-29].

[xci] Linde, Ann, ”Svar på skriftlig fråga 2021/22:1470 besvarad av Utrikesminister Ann Linde (S)”, 27 april 2022, https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svar-pa-skriftlig-fraga/passhanteringen-i-taiwan_H9121470 [hämtdatum 2022-11-29].
Tidningarnas Telegrambyrå, ”Över 1800 dödsoffer i Taiwan - två stora efterskalv”, 22 sep 1999.

[xcii] Embassy of Sweden, ”Moving to Someone in Sweden”, utan årtal, https://www.swedenabroad.se/en/about-sweden-non-swedish-citizens/thailand/going-to-sweden/moving-to-someone-in-sweden/ [hämtdatum 2022-11-29].

[xciii] Boriana Åberg (M) är gruppens nuvarande ordförande. Hennes företrädare 2010–2019 var Caroline Szyber (KD) och innan dess Dan Kihlström (KD). 

[xciv] Taiwan Today, ”1st-ever Swedish, European Parliament delegation to visit Taiwan”, Taiwan Today, 2022, https://www.taiwantoday.tw/news.php?unit=2&post=217242&unitname=Politics-Top-News&postname=1st-ever-Swedish%2C-European-Parliament-delegation-to-visit-Taiwan [hämtdatum 2022-11-29].

[xcv] Bureau of Consular Affairs, ”Chairperson of the Swedish-Taiwanese Parliamentarian Association Leads a Delegation to Taiwan”, Bureau of Consular Affairs, 2011, https://www.boca.gov.tw/cp-220-1969-832f9-2.html [hämtdatum 2022-11-29].

Office of the President Republic of China (Taiwan), ”President Ma meets Swedish delegation led by Chairperson Caroline Szyber of Swedish-Taiwanese Parliamentarian Association”, Office of the President Republic of China (Taiwan), 2016, https://english.president.gov.tw/NEWS/4826 [hämtdatum 2022-11-29]. Riksdagen, ”Members of the Swedish Parliament Delegation to Taiwan Presidential Election”, 2020, https://app.glueup.com/resources/protected/organization/1166/event/18986/37604f23-6cef-4f6a-9142-6d7fa6259832.pdf [hämtdatum 2022-11-29].

Ericson, Jan, “Studieresa Taipei, Taiwan, 10-14 april 2017”, https://www.ericsoniubbhult.se/visa.lasso?ukat_id=8000000000105833&kat_id=84500000000010197&mall=1-spalt.lasso [hämtdatum 2022-12-13].

[xcvi] Englund, Johan, ”Isolating Taiwan Beyond the Strait: Chinese pressure tactics in four democracies”, FOI, 2022, s. 98, https://www.foi.se/rest-api/report/FOI-R--5250--SE.

[xcvii] Liberalerna, ”Erkänn Taiwans rätt att forma sin egen framtid”, Liberalerna, 2019, https://www.liberalerna.se/pressmeddelanden/liberalerna-erkann-taiwans-ratt-att-forma-sin-egen-framtid [hämtdatum 2022-11-29].

Lundgren, Kerstin & Johansson, Mattias, ”Stefan Hanna går diktaturens ärenden”, Centerpartiet, 2020, https://www.centerpartiet.se/lokal/uppsala-lan/uppsala/startsida/nyheter/nyheter/2020-09-17-stefan-hanna-gar-diktaturens-arenden [hämtdatum 2022-11-29].

Moderaterna, ”Nu får vi ordning på Sverige”, Moderaterna, 2021, https://moderaterna.se/app/uploads/2021/09/Stammohandlingar-Arbetsstamman-2021.pdf [hämtdatum 2022-11-29].

[xcviii] Ströman, Lars, “Miljöpartiet vill erkänna Taiwan – en varning till Kina”. Nerikes Allehanda, 18 oktober 2021. https://www.na.se/2021-10-18/miljopartiet-vill-erkanna-taiwan--en-varning-till-kina [2022-03-05].

[xcix] Söder, Björn, “Erkännande av Taiwan som ett självständigt land”, Skriftlig fråga 2020/21:1244 av Björn Söder (SD), 13 januari 2021, https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/skriftlig-fraga/erkannande-av-taiwan-som-ett-sjalvstandigt-land_H8111244.

[c] Liberalerna, “Erkänn Taiwans rätt att forma sin egen framtid”, 21 november 2019, https://news.cision.com/se/liberalerna/r/liberalerna--erkann-taiwans-ratt-att-forma-sin-egen-framtid,c2969994, [hämtdatum 2022-11-29].

[ci] Anstrén, Philip, ”Fredlig konfliktlösning i Taiwansundet är ett ‘svenskt geopolitiskt intresse’”, Frivärld, 2021, https://frivarld.se/sakerhetsradet/fredlig-konfliktlosning-i-taiwansundet-svenskt-geopolitiskt-intresse/ [hämtdatum 2022-11-29].

[cii] Taiwan Today, “Taiwan-Sweden trade talks wrap up in Taipei”, 22 november 2022, https://taiwantoday.tw/news.php?unit=6&post=228458.

[ciii] Lag (2004:982) om avtal mellan Sveriges Exportråd och Taipeis delegation i Sverige beträffande skatter på inkomst.

[civ] Riksdagen, ”Riksdagens protokoll 1997/98:44”, Riksdagen, 1997, s. 24. https://data.riksdagen.se/fil/03E99D05-667F-4815-B3B5-48F961505D84 [hämtdatum 2022-11-29].

[cv] Swedish Chamber of Commerce Taipei, ”About Us”, Swedish Chamber of Commerce Taipei, utan årtal, https://swedchamtw.org/about-us/ [hämtdatum 2022-11-29].

Taiwanese Chamber of Commerce in Sweden, ”About Us”, Taiwanese Chamber of Commerce in Sweden, 2021, https://tccsweden.org/about-us [hämtdatum 2022-11-29].

[cvi] Swedish Chamber of Commerce Taipei, ”Swedish Business Climate in Taiwan: 2021 Survey”, 2022, s. 7.

[cvii] Anstrén, Philip, ”Fredlig konfliktlösning i Taiwansundet är ett ’svenskt geopolitiskt intresse’”, Frivärld, 2021, https://frivarld.se/sakerhetsradet/fredlig-konfliktlosning-i-taiwansundet-svenskt-geopolitiskt-intresse/ [hämtdatum 2022-11-29].

[cviii] Mejlkontakt med Tillväxtanalys.

[cix] Swedish Chamber of Commerce Taipei, ”Swedish Business Climate in Taiwan: 2021 Survey”, 2022, s. 12.

[cx] Bolagsverket, ”Acer Sweden AB”, Bolagsverket, 2022, https://foretagsinfo.bolagsverket.se/sok-foretagsinformation-web/foretag/5565318606/foretagsform/AB [hämtdatum 2022-11-29].

[cxi] Ministry of the Interior National Immigration Agency, Republic of China (Taiwan). ”Statistikdatabas” (Tongji ziliao, 統計資料), Ministry of the Interior National Immigration Agency, 2022, https://www.immigration.gov.tw/5385/7344/7350/%E5%A4%96%E5%83%91%E5%B1%85%E7%95%99/?alias=settledown. Informationen om var svenskarna i Taiwan arbetar och vad de studerar kommer från en intervju med en svensk tjänsteperson.

[cxii] SCB, ”Folkmängden efter födelseland, ålder och kön. År 2000 – 2021”, SCB, 2022, https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101E/FodelselandArK/ [hämtdatum 2022-11-29].

[cxiii] I genomsnitt är 55% av de taiwaneser som årligen får uppehållsstatus i Sverige studerande eller forskare. De andra stora grupperna är anhöriga (21%) och barn (12%). (Migrationsverket, ”Beviljade uppehållstillstånd översikter”, 2022, https://www.migrationsverket.se/Om-Migrationsverket/Statistik/Beviljade-uppehallstillstand-oversikter.html [hämtdatum 2022-11-29].)

[cxiv] Författarnas kartläggning och uträkningar.

[cxv] Svensk-Taiwanesiska Vänskapsföreningen, ”Svensk-Taiwanesiska Vänskapsföreningen”, utan årtal, http://www.swetai.org/foreningen.htm [hämtdatum 2022-11-29].

Formosa kulturförening, ”Formosa kulturförening”, 2013, http://www.itaiwan.se/en/about.html [hämtdatum 2022-11-29].

[cxvi] Swedish Chamber of Commerce Taipei, ”Swedish School of Taipei”, utan årtal, https://swedchamtw.org/members/swedish-school-taiwan/, [hämtdatum 2022-11-29].

Svenska kyrkan, ”Svenska kyrkan i Kina, Hong Kong & Taiwan”, utan årtal, https://www.svenskakyrkan.se/hongkong [hämtdatum 2022-11-29].

[cxvii] Lena Hjelm-Wallén, utrikesminister 1995: ”Liksom omvärlden i övrigt följer Sverige en ’ett-Kina-politik’, som innebär att vi inte erkänner Taiwan som självständig stat. … Detta hindrar emellertid inte att utbytet med Taiwan på många områden är omfattande.” (Riksdagen, ”Protokoll 1995/96:63”, 1995, https://data.riksdagen.se/fil/BAC80FD0-C57F-4CAA-965B-85EE6CDC4754).

Leila Freivalds, utrikesminister 2004: ”Den ett-Kina-politik som Sverige följer, liksom samtliga EU-länder och flertalet andra länder, innebär att vi inte erkänner Taiwan som självständig stat. … Trots avsaknaden av diplomatiska förbindelser med Taiwan välkomnar och uppmuntrar den svenska regeringen breda kontakter mellan Sverige och Taiwan inom ramen för ett-Kina-politiken.” (Riksdagen, ”Protokoll 2004/05:134”, 2004, https://data.riksdagen.se/fil/7B7900C6-1227-4081-B1AB-778ADEE83EAA).

[cxviii] Riksdagen, ”Protokoll 1993/94:104”, 1993, https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/protokoll/riksdagens-snabbprotokoll-199394104-mandagen_GH09104/html.

[cxix] Lindh, Anna, ”Svar på skriftlig fråga 2000/01:1601 besvarad av Anna Lindh, 30 augusti”, 2001, https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svar-pa-skriftlig-fraga/eus-visumpraxis-for-taiwans-ledare_GO121601 [hämtdatum 2022-11-29].

[cxx] Bildt, Carl, ”Svar på skriftlig fråga 2006/07:1464 besvarad av Utrikesminister Carl Bildt, 13 augusti”, 2007, https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svar-pa-skriftlig-fraga/avtal-med-taiwan_GU121464 [hämtdatum 2022-11-29].

Wallström, Margot, ”Svar på skriftlig fråga 2017/18:1006 besvarad av Utrikesminister Margot Wallström (S), 8 mars”, 2018, https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svar-pa-skriftlig-fraga/skatteverkets-byte-av-namn-pa-taiwan_H5121006 [hämtdatum 2022-11-29].

[cxxi] Riksdagen, ”Interpellationsdebatt 2021/22435”, 2022, https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/interpellation/svensk-taiwanesiska-relationer_H910435.

[cxxii] Kristersson, Ulf, ”Regeringsförklaring”, ”Riksdagens protokoll 2022/23:10”, 2022, https://data.riksdagen.se/fil/4D1A03C0-1537-469E-B025-A74702F7C868 [hämtdatum 2022-11-29].

[cxxiii] Linde, Ann, ”Kinas aggression mot Taiwan”, Svar på skriftlig fråga 2021/22:1851 besvarad av Utrikesminister Ann Linde (S), 16 augusti 2022, https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svar-pa-skriftlig-fraga/kinas-aggression-mot-taiwan_H9121851.

[cxxiv] Kjell Brodda, ”Sverige går miste om exportchans i Taiwan”, Dagens industri, 18 februari 1988, s. 12.

[cxxv] Riksdagen, ”Protokoll 1993/94:104”, 1993, https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/protokoll/riksdagens-snabbprotokoll-199394104-mandagen_GH09104/html.

[cxxvi] Anstrén, Philip, ”Fredlig konfliktlösning i Taiwansundet är ett ”svenskt geopolitiskt intresse”, Frivärld, 19 mars 2021, https://frivarld.se/sakerhetsradet/fredlig-konfliktlosning-i-taiwansundet-svenskt-geopolitiskt-intresse/ [hämtdatum 2022-11-29].

[cxxvii] Riksdagen, ”Riksdagens protokoll 1997/98:44”, 1997, s. 24, https://data.riksdagen.se/fil/03E99D05-667F-4815-B3B5-48F961505D84.

[cxxviii] ”EU grants Taiwan visa-free travel”, Independent, 28 november 2010, https://www.independent.co.uk/travel/news-and-advice/eu-grants-taiwan-visafree-travel-2145829.html [hämtdatum 2022-11-29].

[cxxix] Jerzewski, Marcin, ”Subnational diplomacy: An underutilized instrument in Taiwan-CEE ties”, 5 oktober 2022, https://ceias.eu/taiwan-cee-subnational-diplomacy/ [hämtdatum 2022-11-29].

[cxxx] Olsson, Jojje, ”UD kommenterar beslutet att ändra namn på Taiwan till ’provins i Kina’”, Kinamedia, 2018, https://kinamedia.se/2018/03/07/ud-kommenterar-beslutet-att-andra-namn-pa-taiwan-till-provins-i-kina/ [hämtdatum 2022-11-29].

[cxxxi] Englund, Johan, ”Isolating Taiwan Beyond the Strait: Chinese pressure tactics in four democracies”, FOI, 2022, s. 95–96, https://www.foi.se/rest-api/report/FOI-R--5250--SE.

[cxxxii] SVT, ”Kinesiska ambassaden skickar hotmejl till journalisten Jojje Olsson”, Sveriges Television, 9 april 2021. https://www.svt.se/kultur/kinesiska-ambassaden-har-skickat-hotmejl-till-journalisten-jojje-olsson [hämtdatum 2022-11-29]. Kinas ambassad i Stockholm, “Chinese Embassy Spokesperson's Remarks on Nerikes Allehanda's Article about China”, Embassy of the People’s Republic of China in the Kingdom of Sweden, 2019, http://se.china-embassy.gov.cn/eng/mtfw/sgfyryw/201905/t20190517_2996740.htm [hämtdatum 2022-11-29]. Vad gäller riksdagsledamöter, se exemplet Hampus Hagman. Falkirk, John, ”Kina försökte påverka politiker: ’Är absurt’”. Expressen, 31 augusti 2021, https://www.expressen.se/nyheter/kina-forsokte-paverka-politiker-ar-absurt-/ [hämtdatum 2022-11-29].

[cxxxiii] Englund, Johan, ”Isolating Taiwan Beyond the Strait: Chinese pressure tactics in four democracies”, FOI, 2022, s. 91–92, https://www.foi.se/rest-api/report/FOI-R--5250--SE.

Om författarna

Benjamin Davies
Benjamin Davies

Doktorand vid Centrum för öst- och sydöstasienstudier på Lunds universitet

Relaterade publikationer