Förenta nationerna med kinesiska särdrag? Vad Kinas påverkan på världsorganisationens arbete betyder för Sverige

Andrea Verdelli/AP Photo/TT

Sammanfattning

• Denna rapport ger en översikt över Kinas alltmer aktiva agerande i Förenta nationerna (FN), vilka profilfrågor som landet driver inom organisationen, och vad denna utveckling innebär för Sverige och likasinnade länder. Rapporten syftar till att öka kunskapen om de frågor som är särskilt viktiga att utforska närmare, samt till att belysa de områden där det är särskilt påkallat att bevaka Kinas agerande inom FN.
• Kina ser FN som en central del av den internationella ordningen. Som ett viktigt led i landets målsättning att inta en ledande ställning i världen har Kina en ambition att axla en större roll i FN-systemet samt att forma samarbetet till att bättre passa kinesiska prioriteringar. Dessa prioriteringar står ofta i konflikt med Sveriges och EU:s positioner, vilket innebär att Kinas ökade aktivitet i FN-systemet är en utmaning för Sverige och likasinnade länder.
• Kinas närvaro och aktivitet inom FN har ökat de senaste åren. Detta tar sig uttryck i Kinas allt större satsningar på personal och finansiella resurser i FN:s arbete, samt i hur detta omsätts i inflytande i systemet. Från att ha haft en avvaktande syn på fredsbevarande insatser har Kina kommit att bli ett av de länder som bidrar mest till FN:s fredsbevarande insatser. Kina är idag den femte största bidragsgivaren till FN och har lanserat kandidaturer till chefsposter i FN:s fackorgan. Landet använder också sitt veto i säkerhetsrådet allt oftare. Vidare agerar Kina för att begränsa såväl civilsamhällesorganisationer som Taiwans möjligheter att delta och verka i FN-systemet. Landets ökade närvaro leder till större inflytande, bland annat genom möjligheten att påverka chefstillsättningar, vilket gör att Kina kan driva FN-systemets arbete i en mer Kinavänlig riktning.
• Rapporten redogör även för vad som kännetecknar Kinas politik i FN, bland annat hur Kina aktivt försöker påverka delar av systemet som behandlar mänskliga rättigheter. Därutöver eftersträvar Kina att omdefiniera centrala begrepp i FN:s överenskomna språkbruk, såsom demokrati, rättssäkerhet och mänskliga rättigheter, så att dessa bättre ska passa Kinas synsätt. Landet lanserar också egna politiska begrepp där innebörden är oklar och definieras av Kina. I FN-sammanhang försöker Kina konsekvent framföra sina tre ”globala initiativ”, – Belt and Road Initiative, Global Development Initiative och Global Security Initiative – som bidrag till den internationella politikutvecklingen.
• Det ökade kinesiska inflytandet uppfattas bland västländer vara en problematisk utveckling som hotar kärnvärdena i det multilaterala systemet. Det har lett till reaktioner från dessa länder, bland annat genom ökat fokus på MR-övergrepp i Kina, samordnat agerande mot kinesiska kandidaturer till topposter inom FN, samt motstånd mot Kinaspecifika begrepp i överenskomna FN-dokument.

• Möjliga konsekvenser av Kinas ökade aktivitet och inflytande kan för Sveriges del bli större svårigheter att driva flera av de svenska prioriteringarna inom FN, exempelvis mänskliga rättigheter, jämställdhet och demokrati. Det är angeläget att identifiera de områden där det är särskilt viktigt att känna igen och motverka problematiskt agerande från Kinas sida, inte minst inom ramen för fackorganen. Vidare är det angeläget att bevaka hur Kinas tre globala initiativ och den allt starkare kinesisk-ryska samsynen kan komma att påverka FN:s arbete.

1. Inledning

Det kinesiska ledarskapet strävar efter att återta det som man upplever som Kinas rättmätiga plats i världen. Som ett viktigt led i detta har landet en ambition att axla en större roll i internationella organisationer och sammanhang, inte minst för att forma dessa till att bättre passa kinesiska politiska prioriteringar och värderingar. Kina har deklarerat att Förenta nationerna (FN) är en central del av den internationella ordningen och att FN-stadgans principer ska vara vägledande för internationella relationer.[i] Många bedömare menar att det går att skönja en medveten strategi från Kinas sida i arbetet gentemot FN. [ii] Det tar sig uttryck i att öka stödet för kinesiska profilfrågor inom organisationen, besätta nyckelpositioner i FN-systemet med kinesiska företrädare, samt  driva FN-organisationernas arbete i en riktning som är fördelaktig eller önskvärd för Kina.

Kina är världens folkrikaste land, permanent medlem i FN:s säkerhetsråd och en allt viktigare global aktör både ekonomiskt och politiskt. Det är därför väntat och fullt rimligt att ett sådant land vill ta en mer aktiv roll i det internationella systemet. Samtidigt går Kinas prioriteringar ofta stick i stäv med Sveriges och EU:s positioner, vilket innebär att Kinas aktivitet i FN-systemet är en utmaning för Sverige och likasinnade länder. Vidare har Kinas rörelse mot en starkare ställning i FN-systemet till stor del skett utan att liberala demokratier i tid kunnat identifiera strategin och möta den kinesiska framflyttningen av positioner. Utvecklingen har också sammanfallit med ett amerikanskt tillbakadragande från multilaterala organisationer, inte minst under Trumpadministrationen (2017–2021), vilket har skapat utrymme för Kina att agera mer aktivt i FN-systemet.

Även inom den svenska utrikespolitiken har FN länge haft en central roll. Sverige blev medlem ett år efter FN:s bildande och är idag en av organisationens största bidragsgivare.^[iii] I ett anförande som utrikesminister Tobias Billström höll på FN-dagen den 24 oktober 2022 beskrevs den regelbaserade världsordningen som ”ett kärnintresse för Sverige och grunden för den europeiska säkerhetsordningen”. Det framhölls att Sverige i FN ämnar ”vara en tydlig röst för mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer, för jämställdhet och för klimatet”.[iv] I den säkerhetspolitiska analys som den dåvarande regeringen presenterade i maj 2022, vars huvudsakliga innehåll samtliga riksdagspartier står bakom, konstateras att ”Sverige har en tradition av stöd till FN och har anledning att fortsätta att vara aktivt inom FN:s samtliga områden som fred och säkerhet, utvecklingssamarbete och mänskliga rättigheter. ”[v]. I regeringsskrivelsen ”Arbetet i frågor som rör Kina”, som publicerades 2019 och som antogs av en enig riksdag, uppges att Sverige ser Kina som ”en oundgänglig partner för att hantera globala utmaningar”. Samtidigt framhålls att Kina ofta agerar ”på ett icke transparent vis och strävar på vissa områden efter att införa normer och värderingar som riskerar att undergräva den regelbaserade världsordningen”.  Vidare framförs att det kan finnas förutsättningar för ett såväl bredare som djupare samarbete mellan Sverige och Kina inom följande FN-frågor: fredsbyggande, fredsbevarande, jämställdhetsarbete, utvecklingsfinansiering, FN-reformer, Agenda 2030, samt klimat och säkerhet.^[vi] Mot denna bakgrund, och sett till Kinas alltmer pådrivande och aktiva roll i FN, är kunskap om landets agerande i FN-systemet viktig för berörda aktörer i Sverige.

Inom forskningsområdet internationella relationer finns en omfattande debatt om hur inflytande, eller makt, kan studeras. Det förefaller inte finnas någon entydig och allmängiltig definition av begreppet inflytande, och hur det ska beskrivas eller mätas varierar mellan olika sammanhang. Den här rapporten fokuserar därför huvudsakligen på att beskriva hur Kinas aktivitet i FN-systemet ökar, utan att för den skull i alla sammanhang sätta likhetstecken mellan denna aktivitet och ökat inflytande. I ett av avsnitten nedan beskrivs hur forskare har försökt visa på hur vissa typer av kinesisk aktivitet omsätts i inflytande, men de konkreta sambanden kan behöva utforskas närmare.

Rapporten är avgränsad till att fokusera på FN-systemet, och speglar därför inte Kinas agerande i andra multilaterala fora, till exempel Världshandelsorganisationen (WTO). Det finns dock indikationer på att Kina under det senaste decenniet har haft en alltmer närvarande roll även i andra multilaterala organisationer.[vii] Detta är ett område som kan behöva studeras närmare.

Denna rapport bygger på ett urval av forskning, analys och medierapportering om Kinas agerande i FN. Den inleds med en redogörelse för hur Kina agerar mer aktivt i FN-systemet och hur den ökade kinesiska närvaron kan beläggas på olika sätt. Därefter beskrivs de politiska prioriteringar respektive globala profilfrågor som Kina driver i FN-systemet. Ambitionen är att tydliggöra hur Kinas aktivitet ser ut inom FN-systemet och vilka områden som är prioriterade. På så sätt kan kunskapen bland berörda i Sverige öka avseende frågor som är särskilt angelägna att utforska närmare, och också belysa var det är särskilt påkallat att bevaka utvecklingen.

För att förstå hur FN som organisation fungerar och hur de olika delarna där Kina är aktivt relaterar till varandra kan det vara på sin plats med en kort introduktion. Förenta nationerna är sammansatt av flera olika delar med olika ansvar och funktion. Bland huvudorganen är de tre viktigaste generalförsamlingen, säkerhetsrådet och ekonomiska och sociala rådet (ECOSOC), vilka regelbundet håller möten där medlemsländernas representanter fattar beslut. FN-sekretariatet förser de övriga organen med beslutsunderlag och verkställer sedan besluten. Ett antal underorgan rapporterar till ECOSOC och generalförsamlingen, exempelvis flera av de fonder och program som finansierar olika utvecklingsinsatser. Kopplat till den centrala FN-strukturen finns också ett antal fackorgan som är självständiga internationella organisationer och har hand om det mellanstatliga samarbetet inom bestämda ämnesområden. Dessa fackorgan har egna beslutande församlingar bestående av de länder som är medlemmar (alla FN:s medlemsstater är inte medlemmar i alla fackorgan).[viii] För att beskriva helheten brukar begreppet FN-systemet användas.

FIGUR 1: Översikt över FN-systemet.[ix]

2. Kina agerar alltmer aktivt i FN-systemet

Detta avsnitt redogör för hur Kina har blivit en alltmer aktiv aktör i FN-systemet, både sett till hur tydligt landets agerande blivit, och hur landet satsar alltmer resurser på FN och påverkar organisationens olika funktioner. Detta beskrivs nedan i avsnitten som handlar om pengar, personal respektive processer. Vidare utforskas hur dessa satsade resurser omsätts i inflytande i systemet.

2.1. Kina har gått från att hålla en ”låg profil” till att axla en aktiv roll i FN

Efter att ha besegrat nationalistpartiet Kuomintang i det kinesiska inbördeskriget utropade Kinas kommunistiska parti (KKP) Folkrepubliken Kina år 1949. Kuomintang, som hade styrt det kinesiska fastlandet sedan 1911, lämnade då fastlandet för att fortsätta styra Republiken Kina på Taiwan. Vid denna tidpunkt började båda dessa styren att hävda sig internationellt som den rättmätiga representanten för landet Kina. Republiken Kina, som var med vid FN:s grundande 1945 (då Kuomintang fortfarande styrde fastlandet), fick stöd av USA och lyckades således behålla sin plats som representant för Kina i organisationen, och vidare även i FN:s säkerhetsråd.^[x] Med tiden började dock allt fler länder i världen erkänna den Pekingbaserade regeringen som representant för Kina. I början av 1970-talet såg exempelvis USA närmandet till Folkrepubliken Kina som en geopolitisk möjlighet och ett strategiskt drag mot Sovjetunionen, som då var en gemensam motståndare. Dessutom upplevde många före detta kolonier, vilka nyligen hade blivit självständiga, i viss utsträckning en ideologisk solidaritet med styret i Folkrepubliken Kina. Till följd av en omröstning i FN 1971 erkändes Folkrepubliken Kina som representant för landet och Republiken Kina förlorade därmed sin plats i organisationen. Regeringen på Taiwan uteslöts i samband med detta även ur många andra internationella organisationer, särskilt sådana som hade koppling till FN. Republiken Kinas representation i FN upphörde dels mot bakgrund av de globala strategiska förändringarna, dels på grund av Taipeis och Pekings motstånd mot FN:s återkommande förslag att låta båda regimerna representeras i organisationen.^[xi]

Kinas utrikespolitik och syn på utövandet av inflytande globalt har förändrats över tid. Utrikespolitiken under Deng Xiaoping (邓小平), Kinas ledare mellan 1978 och 1997, fokuserade på att landet skulle ”hålla en låg profil och bida sin tid”. Dengs budskap var tydligt – Kina skulle inte på något sätt axla en ledarroll på den internationella spelplanen.^[xii] År 1974, då kalla kriget fortfarande pågick, fördömde Deng i FN:s generalförsamling USA:s strävan efter världshegemoni. Deng ansåg att supermakter som USA i alltför hög grad utövade inflytande över såväl FN som andra internationella organ, och varnade för andra länders uppbyggande av så kallade inflytandesfärer. Idag, nästan 50 år senare, är det fullt möjligt att påstå att Kina strävar efter just den typ av inflytande som Deng en gång i tiden förkastade.^[xiii]

De senaste åren har Kina höjt sin profil på den globala scenen.^[xiv] Xi Jinping (习近平), landets nuvarande president, har öppet kungjort målsättningen att ge Kina en alltmer aktiv roll internationellt. Exempelvis beskrev Xi under kommunistpartiets 19:e partikongress i oktober 2017 sin vision om att landet aktivt skulle leda arbetet med att reformera det globala styrelsesystemet.^[xv] Skiftet mot denna mer aktiva hållning tycks ha föregåtts av en debatt inom Kinas ledning kring huruvida en sådan hållning skulle gynna landet eller ställa det inför situationer som det inte var rustat för att hantera. Slutsatsen av denna debatt förefaller ha varit att Kina som en framväxande stormakt har intressen att driva inom ramen för FN och behöver göra det med kraft.[xvi] Den kinesiska staten har under de senaste åren i allt större utsträckning försökt införa sina värderingar i internationella sammanhang, däribland FN, som Kina har använt som en plattform för sin utrikespolitiska agenda. Genom FN har den kinesiska regimen kunnat främja sina ekonomiska intressen, motarbeta åsikter som har gått stick i stäv med dess egna, samt gradvis anpassa den regelbaserade ordningen till att bättre passa Kinas prioriteringar. Detta agerande har Kina visat inom många av FN-systemets organ.^[xvii]

2.2. Pengar – Kina satsar mer finansiella resurser i systemet

Kinas bidrag till FN:s budget ökar. Landet är den femte största bidragsgivaren till de FN-organ som arbetar med utvecklingsfrågor. Det beror i huvudsak på att många av dessa organisationer finansieras genom så kallade uttaxerade bidrag där medlemsstaternas avgifter bestäms utifrån storleken på deras respektive ekonomier. Att Kina har blivit en stor givare i detta avseende återspeglar alltså det faktum att Kina nu är en av världens största ekonomier. De största uttaxerade bidragen från Kina till specifika organisationer går till Världshälsoorganisationen (WHO), FN:s organisation för utbildning, vetenskap och kultur (Unesco), samt till FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO). För att se vilka organisationer som Kina prioriterar är det därmed mer relevant att titta på frivilliga bidrag. I detta sammanhang är det Internationella fonden för jordbruksutveckling (IFAD), Världslivsmedelsprogrammet (WFP) och FN:s utvecklingsprogram (UNDP) som får mest bidrag av Kina. Över tid framstår det som att Kina har ökat sina frivilliga bidrag till FN-systemet, och sett till individuella organisationer är det återigen till IFAD och WFP som bidragen har ökat mest. Vid jämförelse av olika länders frivilliga bidrag utgör dock Kinas bidrag en förhållandevis blygsam andel av den totala frivilliga finansieringen. År 2019 var Kina på 22: a plats bland givare av frivilliga bidrag till FN:s utvecklingsorganisationer. I samma rankning låg Sverige på femte plats.[xviii] En möjlig slutsats av hur Kina fokuserar sina bidrag är att de traditionella utvecklingsfrågorna har en stark ställning. Detta är frågor som också har hög prioritet i globala syd, och Kinas roll som en viktig finansiär ger därför inflytande och goodwill bland utvecklingsländerna. När det gäller bidrag till budgeten kan det noteras att USA under en period har dragit sig tillbaka från FN-systemet och slutat betala till vissa delar av budgeten. Under samma period har Kina tagit chansen att aktivt framställa sig som en ansvarstagande medlem genom att kontrastera sin roll som punktlig och aktiv bidragsgivare  mot det amerikanska agerandet.[xix]

Utöver frågan om konkreta bidrag till FN-budgeten finns det andra sätt på vilka Kina driver sina intressen i budgetsammanhang. Människorättsorganisationen Human Rights Watch har rapporterat att Kina i FN-budgetfrågor verkar för att underminera redan överenskomna prioriteringar. Ett exempel som lyfts fram är hur Kina agerar inom ramen för det femte utskottet i FN:s generalförsamling, där budgetallokeringen till FN:s insatser förhandlas. Kina söker i dessa förhandlingar, ofta i allians med andra likasinnade, minska eller dra in finansieringen för insatser som rör exempelvis bevakning av mänskliga rättigheter inom ramen för fredsbevarande insatser eller finansieringen för vissa särskilda undersökningsmandat rörande MR-övergrepp.[xx]

FIGUR 2: Kinas ökande bidrag till FN:s totalbudget (MUSD).[xxi]

2.3. Personal – fler kinesiska medborgare i FN, även på ledande positioner

Anställda i FN-systemet, oavsett nivå, förväntas enligt FN-stadgan ha sin främsta lojalitet gentemot organisationen som de arbetar för och inte gentemot sitt hemland.[xxii] I praktiken fungerar det dock inte alltid så. Att ha sina medborgare anställda i FN-systemet, särskilt på högre ledningsnivåer, är ett sätt för ett land att både öka sin insyn i hur systemet fungerar och att kunna påverka det på olika sätt som kan vara till fördel för det egna landets intressen. Kinesiska medborgare på höga poster inom FN har också uttalat sig relativt tydligt om att Kinas intressen är något man ser som sin uppgift att försvara under vissa omständigheter. Ett exempel är den kinesiske diplomaten Wu Hongbo (吴红波), chef för FN:s avdelning för ekonomiska och sociala ärenden (UN-DESA) åren 2012–2017, som på en direkt fråga svarade att han som kinesisk internationell tjänsteman inte kände någon tvekan inför att försvara Kinas intressen när det gäller nationell suveränitet och säkerhet.[xxiii] Att ha kinesiska medborgare på ledande positioner i FN-systemet är således ett sätt för Kina att främja sitt inflytande över vissa aspekter av den globala agendan. Dessutom kan personer i en sådan ställning stärka synligheten, legitimiteten och genomslaget för kinesiska globala prioriteringar genom att använda respektive organisation som plattform.[xxiv] Det förefaller vara en etablerad tradition att vissa av de högre ledarskapsposterna i FN-sekretariatet anses vara ”reserverade” för ett visst land. Till exempel har avdelningen för fredsbevarande insatser under lång tid letts av franska medborgare och rollen som undergeneralsekreterare för politiska frågor har innehafts av flera amerikanska medborgare. På liknande sätt har kinesiska medborgare sedan 2007 varit chefer för UN-DESA.[xxv] För FN:s räkning anses det vara värdefullt för systemet att ha representation från alla medlemsstater för att stärka organisationens legitimitet. När det gäller de högre positionerna finns det också en informell förväntan på att dessa personer ska ha sin egen regerings ”öra” och därmed kunna påverka hemlandet att stödja FN:s arbete på olika sätt.[xxvi]

Kina har under senare år lanserat flera kandidaturer till chefsposter i FN:s fackorgan. Lanseringarna omfattar framför allt organisationer med ett mer tekniskt mandat, det vill säga organisationer som arbetar med expertis inom vissa specifika specialområden, exempelvis jordbruk, telekommunikation eller industriell utveckling. Detta kan ses som en återspegling av landets teknokratiska och statscentrerade ansats gällande globala styrningsfrågor.[xxvii] Sedan Kina tog plats i FN 1971 har landet endast hållit 13 topposter av de cirka 400 som bemannades under denna period. Detta kan jämföras med USA (64), Storbritannien (25) och Frankrike (28). Även Sverige har innehaft fler högnivåposter än Kina under samma period. Den första kinesiska chefen för ett fackorgan var Margaret Chan (陈冯富珍) som var generaldirektör för WHO mellan 2006 och 2017. Andra kinesiska medborgare som är eller har varit chefer för fackorgan i FN är Li Yong (李勇, generaldirektör för FN:s organisation för industriell utveckling, UNIDO, 2013–2021), Zhao Houlin (赵厚麟, generalsekreterare för Internationella teleunionen, ITU, 2015–2022), Liu Fang (柳芳，generalsekreterare för Internationella civila luftfartsorganisationen, ICAO, 2015–2021) samt Qu Dongyu (屈冬玉, generaldirektör för FAO, 2019 –).[xxviii]

FIGUR 3: Kinesiska chefer för FN-fackorgan.

USA och likasinnade har agerat mot kinesiska kandidaturer till topposter inom FN. År 2020 lanserade Kina en kandidat till posten som generaldirektör för Världsorganisationen för den intellektuella äganderätten (WIPO), ett FN-organ som fokuserar på frågor om skydd av upphovsrätten.  Skyddet av immateriella rättigheter i Kina anses dock vara bristfälligt, något som oroade såväl USA som EU.[xxix] Vidare ansåg många, inte minst i Trumpadministrationen, att en kinesisk medborgare i ledningen för WIPO kunde innebära en risk för amerikanska och västerländska intressen i ett kritiskt skede av den teknologiska och industriella utvecklingen. I sammanhanget anfördes också argumentet att Kina redan ledde så många internationella organisationer att det också var symboliskt viktigt att hindra Kina från att ta över ledarskapet för ytterligare en organisation. En amerikanskledd diplomatisk offensiv vidtog, vilken resulterade i att generaldirektörsvalet vanns av en singaporiansk kandidat, Daren Tang. Denne vann över den kinesiska kandidaten Wang Binying (王彬颖) med 55 röster mot 28.[xxx]

Andelen kinesisk personal i FN-systemet står inte i proportion till landets storlek. Kina har förvisso ökat sin personalnärvaro de senaste 25 åren, men landet ligger lågt i jämförelse med andra permanenta medlemmar av säkerhetsrådet. Även om antalet kinesiska medborgare har ökat numerärt har andelen kineser i den totala personalstyrkan i FN-systemet legat relativt konstant på strax över en procent under de senaste tio åren (se Figur 4 nedan). Totalt sett utgör antalet kineser bara lite drygt en femtedel av antalet amerikaner anställda i systemet. Även länder som Tyskland och Indien, vilka inte är permanenta säkerhetsrådsmedlemmar, har fler medborgare anställda i FN och dess fackorgan. Tendensen till ökad kinesisk bemanning är tydligare i FN-organisationer som leds av kineser.[xxxiv] Det finns flera faktorer som förefaller hindra Kina från att få in fler av sina medborgare i FN:s olika delar. En sådan faktor är att landet kom in i systemet något senare än andra större länder och därför har hamnat efter, en annan att den inhemska kinesiska byråkratin försvårar rekryteringen till internationella organisationer. Kinesiska tjänstepersoner har också ofta svårt att anpassa sig till arbetskulturen i internationella organisationer och kinesiska diplomater har förhållandevis begränsad erfarenhet av internationella freds- och konfliktfrågor. Till detta kommer en begynnande motreaktion från västländer mot kinesiska kandidaturer.[xxxv]

FIGUR 4: Antalet kinesiska medborgare anställda i FN-systemet (2012–2021).[xxxvi]

2.4. Processer – konkreta sätt för Kina att engagera sig i FN:s arbete

Kina har ändrat sin syn på fredsbevarande insatser. Från att ha sett sådana insatser i mångt och mycket som inblandning i suveräna staters inre angelägenheter har landet börjat betrakta deltagande i dessa insatser som en viktig roll för en ansvarstagande stormakt. Från kinesiskt håll understryks det gärna att landet är den enda permanenta medlemmen i säkerhetsrådet som också är ett utvecklingsland. Tillsammans med ett ökat engagemang för fredsbevarande insatser använder Kina denna argumentation som ett sätt att stärka sin ställning hos utvecklingsländer.[xxxvii] Efter att ha skickat sina första fredsbevarare till FN-insatsen UNTSO i Mellanöstern 1990 är Kina idag ett av de länder som bidrar mest till FN:s fredsbevarande insatser. Landet har skickat totalt nästan 50 000 fredsbevarare till 30 olika missioner.[xxxviii] I april 2022 hade Kina 2243 fredsbevarare i tjänst, vilket gör landet till den tionde största truppbidragaren och den största av de fem permanenta säkerhetsrådsmedlemmarna [xxxix]. År 2015 deklarerade Kina avsikten att bidra med en miljard USD till en tioårig freds- och utvecklingsfond (China-UN Peace and Development Fund) för fredsbevarande insatser. Medlen skulle vara riktade till särskilt relevanta områden, med 100 miljoner USD öronmärkta för militärt bistånd till Afrikanska unionen (AU). Kinas insatser på området antas också växa när USA drar sig tillbaka från FN:s fredsbevarande arbete.[xl]

Kina använder också sitt veto allt oftare. Sedan Kina tog plats i FN:s säkerhetsråd som permanent medlem har landet använt sitt veto 17 gånger, vilket kan jämföras med USA som använde sitt veto mer än 80 gånger under samma tidsperiod.[xli] Av dessa 17 veton användes de sex första under Kinas första 40 år som medlem, och resterande under de senaste tio åren. En påfallande stor andel av de mer sentida vetona har rört kriget i Syrien, där Kina försökt begränsa det internationella samfundets agerande gentemot Syriens regim.[xlii] Inledningsvis användes Kinas veto framför allt i situationer då landet upplevde sin egen territoriella integritet som hotad. I två fall har Kina veterat fredsbevarande insatser i länder med diplomatiska relationer med Taiwan. Vidare har Kina använt hot om veto som ett sätt att på förhandlingsstadiet påverka utformningen av säkerhetsrådsresolutioner för att gynna sina egna intressen. Detta gäller till exempel resolutioner rörande Nordkorea, Iran och Venezuela.[xliii]

Kina begränsar Taiwans möjligheter att delta i FN och Kinas veto kan ses som ett avgörande hinder för Taiwans deltagande i dessa sammanhang. Detta har blivit särskilt tydligt inte minst sedan Tsai Ing-wen (蔡英文) valdes till president i Taiwan 2016. På Kinas begäran har Taiwan exempelvis uteslutits från att delta under World Health Assembly (WHA), Världshälsoorganisationens årsmöte. Detta har blivit mycket omdebatterat internationellt, särskilt sedan covid-19-pandemin inleddes och mot bakgrund av den positiva respons som Taiwan tidigt fick för sin hantering av pandemin. Ett annat exempel är den internationella luftfartsorganisationen ICAO, där Taiwan fram till 2013 kunde medverka som observatör. Vid de senaste mötena har Kina dock blockerat alla försök att ge Taiwan observatörsstatus. Detta ledde till omfattande kritik från andra länder under covid-19-pandemin, då det innebar att Taiwan utestängdes från luftfartsmyndigheternas internationella diskussioner om åtgärder för att begränsa pandemin.[xliv] Kinas agerande i detta avseende sker med hänvisning till landets så kallade ett Kina-princip, som innebär att Taiwan är en del av Folkrepubliken Kina. För att kunna utesluta Taiwan ur FN hänvisar Kina till FN:s generalförsamlings resolution 2758, vilken ger Folkrepubliken Kina rätt att representera Kina i FN.^[xlv] Respektive fackorgan inom FN har sin motsvarighet till denna resolution, vilken således nekar Taiwan tillträde till organen. I en rapport publicerad av German Marshall Fund beskrivs hur Kina under många års tid har försökt att internationalisera sin ett Kina-princip och samtidigt har strävat efter att förändra den globala förståelsen av resolution 2758. Kinesisk statlig media har exempelvis uttryckt att ett Kina-principen har bekräftats av resolution 2758.[xlvi]

Kina har under lång tid arbetat för att begränsa möjligheten för civilsamhällesorganisationer (CSO) att verka i FN-systemet. Detta sker huvudsakligen av två skäl. Det ena skälet är praktiskt och innebär att man vill tysta eller begränsa röster som för fram budskap som går på tvärs mot Kinas uppfattningar i olika frågor. Det andra skälet är mer principiellt och utgår från Kinas syn på FN som en organisation för stater, där man inte ser att civilsamhället bör ha en roll. Kina är ett av de länder som är mest aktivt i att blockera eller fördröja beslut om observatörsstatus för CSO. En studie som tittade på perioden 2016–2019 visade att Kina låg bakom 25 procent av fallen då en CSO har fått sin ansökan fördröjd. Kina bedriver också detta arbete tillsammans med länder som har en likartad syn på yttrandefrihet eller civilsamhällets roll, till exempel Ryssland, Iran och Kuba. Ibland tar Kina hjälp av sådana likasinnade stater för att få dem att ställa frågor eller göra invändningar i syfte att blockera eller fördröja observatörsstatus för CSO.[xlvii] På det sättet döljer Kina i vissa av fallen sin egen roll. 

Kinas ökade närvaro i FN-systemet leder till större inflytande. Enligt en analys av forskarna Fung och Lam utövar Kina inflytande över FN på flera sätt.[xlviii] Det handlar om kontroll över budget, kontroll över specifika organisationer genom chefsposter (se ovan) och utnämningar till viktiga kommittéer som utövar tillsyn över olika aspekter av organisationens arbete. Det handlar också om användande av veto i säkerhetsrådet (se ovan) och påverkan av regler och ramar för hur nya frågor hanteras.  Inflytande utövas också genom att påverka agendan i viktiga fora för att den ska passa kinesiska prioriteringar. Analysen visar att stater som tenderar att rösta med Kina i FN:s generalförsamling har större möjlighet att få in sina medborgare på viktiga ledarskapspositioner i FN-systemet, vilket anses visa att kinesiskt stöd är viktigt för att kunna få till sådana utnämningar. Vidare fann analysen att avdelningar inom FN som leddes av personer från Kinavänliga länder producerade rapporter och dokument med större likhet eller samstämmighet med kinesiska dokument. Det gäller till exempel användandet av det man kallar Kinaspecifikt språk, det vill säga termer som återspeglar kinesiska profilfrågor (se nedan). Det var också tydligt att dessa dokument i större utsträckning använde kinesiska tolkningar av etablerad terminologi. På detta sätt skapas en självförstärkande utveckling där användande av kinesisk terminologi blir allt vanligare och Kinas syn på FN och dess kärnvärden sprider sig i organisationen.

Kinas satsning på att bygga relationer i Afrika drivs till stor del av en kinesisk strävan efter att vinna stöd internationellt från afrikanska länder.[xlix] Landets satsning på att öka afrikanska länders inflytande över FN:s fredsoperationer på kontinenten har även gynnat Kinas egen globala position. Kina söker också axla rollen som ett slags normbildare på global nivå, vilket förutsätter koalitioner med likasinnade. Samarbete med aktörer i afrikanska länder spelar här en viktig roll för Kina.[l] Genom att bistå afrikanska länder även ekonomiskt har stödet för Kina på den internationella scenen ökat. Detta ökar också Kinas inflytande i internationella sammanhang, såsom inom FN, där samtliga 54 afrikanska länder har var sin röst.[li] Exempelvis har kinesisk personal innehaft chefspositionerna inom bland annat FAO och UNIDO, vilket understryker Kinas engagemang i utveckling, industrialisering och bistånd till utvecklingsländer. Då dessa frågor är viktiga för länder på den afrikanska kontinenten kan det ytterligare öka ländernas stöd för Kina, vilket  främjar Kinas inflytande i FN-systemet.[lii] Kina använder också sitt ekonomiska inflytande för att begränsa andra länders kritik mot Kina i FN.[liii] Exempelvis har europeiska diplomater, enligt Human Rights Watch, uppgett att afrikanska länder är ”starkt beroende av kinesisk assistans, och som inte skulle våga säga ett ord av kritik mot Kina” samt att ”man helt enkelt inte vill göra en viktig partner upprörd”.[liv] En afrikansk diplomat har i linje med detta uttryckt att ”Kina kan säga att [inte skydda Kina från uppmärksamhet om mänskliga rättigheter] kommer att skada relationen. Kinas ambassadör kan till och med vända sig till presidenten i landet för att klaga… De kan hota om att dra in biståndet.”[lv]

3. Vad kännetecknar Kinas politik i FN?

Föregående avsnitt redogjorde för hur Kinas närvaro och aktivitet i FN-systemet har ökat de senaste åren. Men vad vill Kina göra med sin ökade närvaro? Vilka frågor driver Kina i FN och hur påverkar de organisationens arbete? I detta avsnitt redogörs för hur Kina ser på FN och hur det synsättet skiljer sig från hur många i väst ser på organisationen. Vidare beskrivs hur Kina försöker påverka språkbruket i FN:s styrande texter samt hur landet försöker hävda sin egen syn på mänskliga rättigheter i det internationella samfundet. Avslutningsvis redogörs för tre viktiga globala initiativ som Kina lanserat det senaste decenniet och hur dessa initiativ kan komma att påverka det multilaterala systemet.

3.1. Kinas syn på FN

Ett sätt att förstå hur Kina ser på FN är genom att titta på hur Kinas regering officiellt uttryckt sin syn på organisationen. År 2021 publicerade landets utrikesministerium ett positionspapper om Kinas samarbete med FN. I positionspapperet framhålls att Kina anser att det ”endast finns ett system i världen”, nämligen det FN-centrerade internationella systemet. Enligt positionspapperet finns det också bara en uppsättning regler i världen, nämligen ”de grundläggande normerna för internationella relationer som underbyggs av FN-stadgans syften och principer”.[lx] Detta resonemang bottnar i den distinktion som från officiellt kinesiskt håll görs mellan en USA-dominerad ”världsordning”, som ofta är till Kinas nackdel, och ”den internationella ordningen” som Kina anser är just de värderingar och regler som fastslås i FN-stadgan.[lxi] Utrikesministeriet menar vidare i sitt positionspapper att Kina har deltagit aktivt i FN:s arbete inom samtliga områden och uppger att landet ämnar fortsätta bidra till att FN-stadgans syften och principer upprätthålls. Demokrati och frihet, fred, utveckling och rättvisa beskrivs här som ”mänsklighetens gemensamma värderingar” som Kina ämnar främja.^[lxii] Samtidigt klarläggs det att Kina strävar efter att främja en ny typ av internationella relationer där ”vinn-vinn-samarbete”(för förklaring av denna term se figur 5 nedan) ska spela en central roll, bland andra ofta förekommande koncept i Kinas utrikespolitik. Kina strävar också efter byggandet av en gemenskap som landet beskriver som ”en delad framtid för mänskligheten”.^[lxiii]

Kinas syn på internationella organisationer skiljer sig från det liberala och demokratiska synsättet på dessa. I en rapport publicerad av tankesmedjan Center for a New American Security beskrivs det hur Kina söker minska vikten av västs liberala normer i internationellt samarbete och samtidigt främja den kinesiska statens egna värderingar och intressen i dessa sammanhang. I FN:s överenskomna texter eftersträvar Kina exempelvis att omdefiniera demokrati.^[lxiv] Decoding China Dictionary, ett digitalt verktyg som förklarar den officiella kinesiska innebörden av centrala begrepp och termer som Kina använder i internationella sammanhang, beskriver Kinas förståelse av bland annat begreppen "demokrati” och ”mänskliga rättigheter”.[lxv] Enligt den kinesiska staten får statssuveräniteten inte kränkas, vilket bland annat innebär just att ett land inte får blanda sig i andra staters interna angelägenheter, till exempel rörande mänskliga rättigheter.[lxvi] Kinas förståelse av begreppet mänskliga rättigheter innebär bland annat att politiska och medborgerliga rättigheter är underställda exempelvis politisk stabilitet och ekonomisk utveckling. ^[lxvii] Staten är också den enda aktör som Kina anser är legitim i utövandet av global styrning. Civilsamhället anses i denna bemärkelse inte ha någon roll i exempelvis internationella organisationers arbete.[lxviii] Vidare har Kina i FN-sammanhang främjat sin egen definition av och syn på mänskliga rättigheter.[lxix] Exempelvis antog FN:s råd för mänskliga rättigheter (MR-rådet) år 2020 en resolution som Kina stod bakom, vilken förordade att samarbete mellan stater, i stället för universella värden som ansvarsutkrävande och individers rättigheter, skulle utgöra grunden för ett internationellt system för mänskliga rättigheter.[lxx]  

Kina lanserar också egna begrepp i FN:s överenskomna språkbruk. Som ett steg i Kinas strävan efter att omforma den globala styrningen söker landets regim öka sin så kallade diskursiva makt.[lxxi] Det innebär att främja normer som går i linje med KKP:s egna, och att samtidigt stävja normer som går emot partiets, exempelvis vad gäller mänskliga fri- och rättigheter. Internationella organisationer som FN utgör således en plattform där Kina kan hävda sina normer respektive värderingar. Vidare kan landet i denna internationella kontext framställa auktoritär styrning som legitim.^[lxxii] I internationella sammanhang hänvisar Kina till begrepp såsom demokrati, frihet, rättssäkerhet och mänskliga rättigheter. Kinas synsätt på innebörden av dessa begrepp skiljer sig dock markant från liberala demokratiers synsätt. I det kinesiska språkbruket får begreppen andra betydelser och genomsyras av ”kinesiska särdrag”, det vill säga kommunistpartiets ideologiska uppfattningar och prioriteringar.^[lxxiii] En rapport från National Bureau of Asian Research beskriver hur Kina sedan 2017 i större utsträckning har agerat i MR-rådet i termer av att utmana de redan existerande ramarna för mänskliga rättigheter internationellt. Kina har också fått allt större diskursiv makt inom MR-rådet.[lxxiv] I rapporten beskrivs också hur Kina år 2017 lyckades infoga kommunistpartiets slogan ”en mänsklighetens gemenskap med delad framtid” (se tabellen nedan) i en av MR-rådets resolutioner. [lxxv]

Vidare ser den kinesiska regeringen politisk stabilitet som ett nationellt intresse, vilket legitimerar repressiva åtgärder.[lxxvi] Den kinesiska statsledningen använder inom FN-systemet ofta särskilda termer och formuleringar som är förenliga med KKP:s budskap, till exempel ”vinn -vinn-samarbete”, ”gemensam säkerhet”, och ”demokratisering av internationella relationer”. Det sistnämnda konceptet syftar till att ge större plats åt utvecklingsländer internationellt.^[lxxvii] Fokuset på utvecklingsländer i Kinas utrikespolitiska agenda kan ses i ljuset av att Kina genom FN har fått möjlighet att ge uttryck för olika identiteter genom åren. Landet har dels tagit på sig rollen som en betydelsefull stormakt, vilket bland annat har tagit sig uttryck i landets medlemskap och agerande i säkerhetsrådet. Samtidigt har Kina axlat rollen som utvecklingsland. Detta har ofta visat sig i FN:s generalförsamling där landet har uppvisat lojalitet gentemot andra utvecklingsländer.^[lxxviii]

I praktiken kan det dock, framför allt vid en första anblick, vara svårt att se vad som kan vara problematiskt med de kinesiska formuleringarna och nyckelbegreppen. Formuleringarna är ibland vaga och kan fyllas med olika typer av innebörd beroende på kontext. I tabellen nedan presenteras några av de mest centrala begreppen samt möjliga tolkningar av dem.

FIGUR 5: Några centrala begrepp som Kina använder inom ramen för FN-samarbetet och hur de kan tolkas.[lxxix], [lxxx], [lxxxi]

Begrepp	Innebörd
En mänsklighetens gemenskap med delad framtid A community of shared future for mankind 人类命运共同体	· Innebär fokus på politisk pluralism, i betydelsen att auktoritära stater bör behandlas på samma villkor som demokratiska. Kollektiva rättigheter får företräde framför individuella rättigheter. · Fokus på minsta gemensamma nämnare i internationella värderingar, det vill säga en lägre nivå än vad som regleras i internationell rätt.
Ömsesidigt fördelaktigt samarbete Mutually beneficial cooperation, win-win cooperation 合作共赢	· Kan tolkas som ett implicit utbyte av fördelar, exempelvis att bistånd eller förmånliga lån byts mot stöd för kinesiska prioriteringar. · Framhåller ömsesidigt fördelaktig samverkan, men det är oklart mellan vilka aktörer. Syftar mer på stater snarare än på individer som rättighetsbärare.
Sätta folket främst People-centered approach 以人为本	· Kinas regering anser sig har företräde att definiera vad som är ”folket” och vad detta folks behov eller rättigheter omfattar. · Av stater definierade gruppintressen prioriteras högre än individers fri- och rättigheter.
Multilateralism [med kinesiska särdrag] Multilateralism [with Chinese characteristics] 多边主义	· Den multilateralism som Kina förespråkar ger förtur till nationell suveränitet och innebär att kritik mot länders interna angelägenheter förkastas. · Denna tolkning av multilateralism innebär att internationella regler accepteras selektivt, samt en strävan mot politiska förhandlingslösningar mellan stater snarare än tvingande juridiska regler. · Begreppet multilateralism är inte tydligt definierat i FN-sammanhang, vilket gör det flexibelt och möjligt att fylla med eget innehåll.

 

Kinaspecifikt språkbruk har dock stött på motstånd. I juni 2020 förhandlades en deklaration med syfte att högtidlighålla 75-årsminnet av FN-stadgans undertecknande. I den förhandlingen, där beslut skulle nås genom konsensus, föreslog Kina att begreppet ”shared vision of a common future” skulle ingå. Denna formulering mötte motstånd från bland annat USA, Storbritannien, Australien, Nya Zeeland, Kanada och Indien.[lxxxii] Motståndet verkar ha bottnat i uppfattningen att formuleringen är alltför tydligt förknippad med den kinesiska ansatsen att införa sina egna begrepp i FN-dokument, och att begreppen ofta är otydliga och öppna för bred tolkning, vilket beskrivs ovan. I slutändan kunde formuleringen “for the common future of present and coming generations” antas i dokumentet.[lxxxiii]

3.2. Kinas försök att påverka FN:s arbete med mänskliga rättigheter

Kina försöker aktivt påverka FN-systemets arbete med mänskliga rättigheter, däribland MR-rådet.^[lxxxiv]  Kinas agerande inom detta område har under de senaste åren kritiserats i allt större utsträckning. Enligt människorättsorganisationen Human Rights Watch strävar Kina efter att omforma normer och procedurer som finns inom FN bland annat för att minska granskningen av den kinesiska regimens agerande.^[lxxxv] Vidare beskrivs det i en rapport publicerad av Brookings att Kinas ökande agerande mot MR-rådet är en del av en, för Kina, internationell strategi. Denna strategi utgörs dels av att  hämma kritik riktad mot Kinas kränkningar av mänskliga rättigheter i landet, dels av att främja Kinas egna tolkningar av mänskliga rättigheter och suveränitet på internationell nivå.[lxxxvi] Rosemary Foot, professor i internationella relationer vid Oxfords universitet, menar vidare att FN:s struktur, som bygger på främjandet av länkarna mellan utveckling, fred och säkerhet och slutligen mänskliga rättigheter, i syfte att skydda individer, skiljer sig från den världsbild som Kina önskar se. Enligt landets egen modell kan internationell fred och säkerhet garanteras och individer kan skyddas om ekonomisk utveckling, social stabilitet och en stark stat finns.[lxxxvii]

I juni 2017 antogs en Kinainitierad resolution i MR-rådet för att omstöpa betydelsen av ”mänskliga rättigheter” så att även ”ekonomisk utveckling” skulle inkluderas i innebörden. Detta är ett exempel på hur Kina söker omdefiniera begrepp i FN:s överenskomna språkbruk, vilket beskrivs ovan. I samband med att resolutionen antogs fördömde Folkets Dagblad, KKP:s tidning och språkrör, det som partitidningen beskrev som västs användande av mänskliga rättigheter som ett slags ursäkt för att blanda sig i Kinas interna angelägenheter.[lxxxviii] I en rapport publicerad av Human Rights Watch år 2017, baserad på intervjuer med FN-personal och diplomater, beskrivs hur den kinesiska regimen utövar påtryckningar och trakasserier mot såväl personal som experter verksamma inom området för mänskliga rättigheter i FN. Enligt rapporten har ett flertal individer och organisationer som har kritiserat Kina svartlistats från FN.^[lxxxix] Kinas medlemskap i MR-rådet har kritiserats starkt av människorättsgrupper. Snarare än lämplighet och meriter är det, enligt experter, politisk kohandel som bestämmer vilka länder som väljs in till råden i FN-systemet. Detta kan delvis förklara varför kritiserade länder som Kina väljs in.[xc]
 
Ett annat exempel på hur Kina har styrt formerna för FN:s arbete och begränsat dess tillgång till information är besöket i Xinjiangregionen som FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, Michelle Bachelet, gjorde i maj 2022. I ljuset av uppgifterna om att åtminstone en miljon uigurer och människor tillhörande andra etniska minoriteter har fängslats i interneringsläger i Xinjiang, uppgifter som KKP avvisar, fick Bachelets resa stark kritik, inte minst från USA, Tyskland och Storbritannien. Människorättsorganisationer kallade besöket för en propagandaresa som KKP hade arrangerat.^[xci] Efteråt har Bachelet själv uppgett att hon kontrollerades av kinesiska tjänstemän under resan samt att hon inte gavs möjlighet att tala med någon av dem som sitter frihetsberövade eller deras anhöriga.^[xcii] Vidare, menar kritiker, utnyttjades besöket av den kinesiska staten som genom propaganda sökte visa en annan, positiv, bild av läget i regionen.^[xciii] Den 31 augusti 2022, bara minuter innan Bachelet avslutade sin ämbetsperiod, publicerade kontoret för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter en 48 sidor lång rapport om situationen för mänskliga rättigheter och den kinesiska statens behandling av etniska minoriteter i Xinjiangregionen.[xciv] Rapporten var ursprungligen planerad att presenteras i slutet av 2021. Innan vinter-OS i Peking ägde rum i februari 2022 uppmanade människorättsgrupper och vissa stater FN att släppa rapporten för att sätta press på Kina, dock utan resultat.^[xcv] Mot bakgrund av rapportens innehåll tyder publiceringens långa dröjsmål på att Kina utövar stort inflytande i FN:s arbete. Att rapporten trots allt publicerades indikerar dock att det finns gränser för hur långt det inflytandet sträcker sig. I samband med att FN:s rapport släpptes svarade Kina med att publicera ett 131 sidor långt dokument innehållande kritik mot rapporten och hur den framställer situationen i Xinjiangregionen. Kina menade att FN-rapporten stred mot det mandat som Bachelet och hennes stab hade, att rapporten smutskastade Kina samt blandade sig i Kinas inre angelägenheter.[xcvi]

Som en uppföljning av rapporten om läget i Xinjiang lades i oktober 2022 en resolution fram i MR-rådet av tio länder, däribland Sverige, om vidare debatt om interneringslägren och situationen för etniska minoriteter i Xinjiang. Utöver Kina röstade 17 länder emot resolutionen, framför allt länder i Afrika och Latinamerika. I dessa länder har Kina satsat mycket på att stärka diplomatiska relationer bland annat genom att göra stora investeringar i infrastruktur. Av rådets medlemmar röstade 16 länder för resolutionen, medan totalt elva länder lade ner sina röster. Sedan en tid har USA och likasinnade försökt få till stånd en debatt i MR-rådet rörande situationen för mänskliga rättigheter i Xinjiang, och också försökt övertala länder i rådet att rösta för resolutionen. Omröstningens resultat visar dock på det inflytande som Kina har i FN:s arbete, då landet lyckades hålla frågan borta från dagordningen.[xcvii] I FN-rapporten om Xinjiang uppges det att situationen för mänskliga rättigheter i regionen ”kräver omedelbar uppmärksamhet” från bland annat FN.[xcviii] Detta försvåras dock mycket i ljuset av omröstningen.[xcix]

3.3. Kinas tre globala initiativ – hur påverkar de FN?

FIGUR 6: Kinas ”globala initiativ”.

Belt and Road Initiative 一带一路 → Presenterat oktober-november 2013 → Ett övergripande ramverk med projekt inom en rad områden, i huvudsak transportinfrastruktur men även telekommunikationer och energiförsörjning → Kärnan är en rad land- och sjökorridorer som ska koppla ihop Asien och Europa, men ambitionen sträcker sig också till andra delar av världen → 139 länder kan sägas ha ställt sig bakom BRI.

Global Development Initiative 全球发展倡议 → Presenterat den 21 september 2021 → Försöker positionera Kina som en ledande aktör inom global utveckling → Presenteras som en alternativ kinesisk vision som inte fokuserar på mänskliga rättigheter utan på ekonomisk utveckling → I juni 2022 hade cirka 100 länder ställt sig bakom GDI → Främjandet av GDI kan ses som ett tecken på Kinas ökade självförtroende. Det kan också vara ett tecken på att BRI har stött på motgångar.

Global Security Initiative 全球安全倡议 → Presenterat den 21 april 2022 → Framställs som en ny modell för internationell säkerhet där ingen ska utvidga sin säkerhet på bekostnad av andra (”odelbar säkerhet”) → Betonar icke-inblandning och statssuveränitet → Tar avstånd från så kallad blockpolitik och alliansbyggande, framför allt i Asien → Kan ses som ett sätt att legitimera stormakters intressesfärer

 

Belt and Road Initiative (BRI), som på svenska har kallats ”Sidenvägsinitiativet eller ”Den Nya Sidenvägen”, framställdes länge som ett centralt inslag i Kinas utrikespolitik. Sedan initiativet presenterades har det av utländska bedömare setts som en del av Kinas ambition att stärka sitt globala inflytande.[c] Initiativets breda ansats innebär också att det presenterats av Kina som en prioritering i flera multilaterala sammanhang.[ci] Initiativet har av externa bedömare beskrivits som lika formlöst som det är ambitiöst.[cii] Det saknar tydliga ramar och avgränsningar samtidigt som Kina har investerat enormt i att marknadsföra initiativet som en lösning på brister i både infrastruktur och global styrning.

För att BRI ska fungera som ett internationellt politiskt projekt måste det finnas tillräckligt med stöd och engagemang från internationella partners. Givet de geopolitiska och finansiella riskerna som BRI för med sig har det varit avgörande för Kina att försöka stärka initiativets legitimitet. I kinesisk kommunikation stöptes BRI om från en satsning med bilateralt fokus till en mer global ansats ungefär i samband med det första globala BRI-forumet i Peking i maj 2017. Då deltog 29 statsöverhuvuden, cheferna för IMF och Världsbanken, samt FN:s generalsekreterare António Guterres. Antalet deltagande statsöverhuvuden och länder ökade vid det andra forumet, i april 2019. Vid denna tidpunkt hade 123 länder och 29 internationella organisationer tecknat officiella dokument med avsikten att vara del av BRI.[ciii] Enligt en översikt publicerad inom FN-systemet 2018 fanns det då 25 olika samarbeten mellan olika FN-organ och BRI (avsiktsförklaringar, samförståndsavtal med mera).[civ]

FN har spelat en central roll för Kinas ansträngningar att internationalisera och legitimera BRI som något mer än bara Kinas eget signaturprojekt eller geopolitiska instrument, framför allt i det globala syd. Enligt Colum Lynch, FN-korrespondent för Foreign Policy, har Kinas starka ställning i FN och närvaro i flera viktiga FN-organ varit en möjlighet när det gäller att stärka BRI:s internationella profil och legitimitet, till exempel genom ett samförståndsavtal med UNDP som kopplar samman BRI och Agenda 2030. Även FN:s generalsekreterare och andra höga företrädare har uttalat sig i positiva ordalag om synergierna mellan BRI och FN:s utvecklingsuppdrag. Lynch menar vidare att det funnits en bild inom organisationen att det trots de tveksamheter som framförts kring BRI skulle ha varit ofördelaktigt för FN att avstå från att engagera sig i en så ambitiös plan med enorma resurser som potentiellt kan styras till att tillgodose behov i utvecklingsländer. Det är också möjligt att se FN:s engagemang i BRI som ett sätt att försöka påverka initiativet till att ligga mer i linje med dessa utvecklingsbehov.[cv]

Hållbarhet har också blivit ett viktigare begrepp i retoriken kring BRI, framför allt efter den motreaktion som drabbade initiativet runt 2018, då flera länder uppmärksammade risken med den ”skuldfällediplomati” som sades känneteckna BRI.[cvi] Med detta menas att länder tar emot kinesiska investeringar med vidhängande villkor som ger Kina stort inflytande över mottagarlandet eller till och med rätt att ta över ägarskap av till exempel infrastruktur om inte mottagarlandet kan betala sina skulder. Det förtjänar att framhållas i detta sammanhang att ”skuldfällediplomati” är ett omtvistat begrepp som kritiserats av vissa forskare.[cvii] Utöver skuldfrågan har BRI också drabbats av motgångar i form av en geopolitisk motoffensiv från västländer samt den globala ekonomiska nedgången i samband med covid-19-pandemin. Den inledningsvis höga svansföringen kring initiativet har också skapat höga förväntningar på vad det ska kunna leverera till partnerländer, förväntningar som inte alltid har kunnat infrias.[cviii] Det finns dock inte mycket som tyder på att Kina skulle vara berett att överge BRI som global prioritering. Initiativet förs fortfarande fram av officiella företrädare och kinesisk statsmedia som en central prioritering, även om det finns tecken på att det kan bli mer avgränsat i sin ambition och mer fokuserat på grön tillväxt, hälsa och teknologi och mindre på traditionell infrastruktur.[cix] Det finns dock bedömare som menar att BRI:s misslyckanden och problem lett till att man från kinesisk sida har valt att lansera ett nytt initiativ som så att säga ska ta över stafettpinnen, nämligen Global Development Initiative (GDI).[cx]

Global Development Initiative framställs som ett nytt sätt att se på global utveckling. I sitt tal i FN:s generalförsamling den 21 september 2021 presenterade Xi Jinping för första gången Kinas GDI, vilket avsåg ”styra global utveckling mot ett nytt skede av balanserad, koordinerad och inkluderande tillväxt” i ljuset av de konsekvenser och effekter som covid-19 fört med sig.[cxi] Enligt Xi ämnar projektet bland annat fokusera på att prioritera utveckling på den globala policyagendan och hjälpa utvecklingsländer, samt se till att samarbete inom till exempel fattigdomsbekämpning, livsmedelssäkerhet klimatförändringar och grön utveckling prioriteras i högre grad.[cxii] Vidare kan GDI, enligt Kinas synsätt, hjälpa FN-medlemmar att uppnå FN:s globala hållbarhetsmål till år 2030.^[cxiii] I linje med detta menar Yao Yao (姚遥), föreståndare för ett forskningscentrum om mjuk makt på utrikesministeriets universitet, att GDI erbjuder ett slags handlingsguide som främjar global utveckling och internationellt utvecklingssamarbete. Han lyfter också fram att FN:s generalsekreterare Guterres har lovordat GDI och uttryckt att FN stödjer initiativet samt att organisationen är villig att fördjupa samarbetet med Kina i detta avseende. Yaos beskrivning av initiativet rimmar väl med KKP:s budskap, till exempel att GDI ”ansluter sig till det ursprungliga uppdraget från Kinas kommunistiska parti och tillför en stark ideologisk drivkraft för att förena alla länder i världen för gemensam utveckling och vinn-vinn-samarbete.”[cxiv]

Kritiker menar dock att Kinas främjande av GDI i FN-sammanhang är en del av landets strävan efter att på den globala spelplanen axla rollen som förebild för ekonomisk utveckling i låginkomstländer. Vidare är det budskap som Xi vill förmedla till utvecklingsländer att Kina har gått från att vara ett fattigt land till att bli världens näst största ekonomi, och att Kina nu vill dela med sig av sin ekonomiska utveckling.^[cxv]

Kinas främjande av GDI kan ses som ett tecken på landets ökade självförtroende. BRI offentliggjordes för världen i omgångar i olika tal som Xi Jinping höll, vilket skiljer sig från GDI som redan från början presenterades som ett initiativ och därmed en sorts varumärke.^[cxvi] Vidare har GDI i statliga medier beskrivits som ett slags förlängning av BRI.[cxvii] Chen Chao (陈超) och Wang Yiwei (王义桅), verksamma vid Renminuniversitetet i Peking, har också uttryckt att det finns synergier mellan GDI och BRI. Enligt Chen och Wang sätter dessa två initiativ ”gemensam utveckling” i fokus och bildar tillsammans ”en ny kraft”.[cxviii] Kinesiska diplomater tar ofta upp GDI i dialoger med andra länder i syfte att vinna deras stöd, och talar ofta om antalet länder som redan stödjer det. I januari 2022 hade cirka 100 länder visat sitt stöd för GDI, enligt Kinas ständiga representation vid FN.[cxix] Denna siffra kan jämföras med de cirka 150 länder som, i juni 2022, stödde BRI. Bland de 100 länder som stödjer GDI har hälften anslutit sig som medlemmar till det så kallade Friends of the Global Development Initiative, en grupp som Kina etablerade inom FN i januari 2022.^[cxx] I september 2022 anordnades ett ministermöte för gruppen, under ledning av utrikesminister Wang Yi (王毅). Vid mötet deltog representanter från 60 länder samt representanter från ett flertal internationella organisationer, däribland FN-organ såsom UNDESA, UNDP, FAO, och UNESCO.[cxxi] De flesta västerländska stater har dock avstått från att stödja initiativet, dels för att BRI ses som ett projekt präglat av skuldproblem,dels för att det anses syfta till att öka Xis auktoritet och inflytande.^[cxxii]

Global Security Initiative (GSI) tar sin utgångspunkt i mänskligheten som en ”odelbar säkerhetsgemenskap”. Initiativet, som presenterades av Xi Jinping den 21 april 2022 i ett anförande vid Bo’ao Forum for Asia (ett årligt möte i Kina som ofta beskrivs som ”Asiens Davos”), bygger också på antagandet att ”säkerhet är en förutsättning för utveckling”. Genom att utgå från ledorden “gemensam, allomfattande, samarbetsinriktad och hållbar” ska GSI, enligt Kina, bidra positivt till säkerhetsutvecklingen i hela världen.[cxxiii] En annan utgångspunkt för initiativet är att det Kina kallar ”kalla kriget-mentalitet” och ”blockkonfrontation” bara kommer att förvärra säkerhetsutmaningarna framöver. Båda dessa begrepp används i kinesisk retorik som omskrivningar för Nato-utvidgning eller västerländskt alliansbyggande i Asien. I anförandet underströks också vikten av att upprätthålla “sann” multilateralism och stärka det internationella systemet med FN i centrum.[cxxiv]

GSI utvecklades ytterligare i ett anförande av Kinas dåvarande vice utrikesminister Le Yucheng (乐玉成) vid ett onlinemöte med internationella tankesmedjor i maj 2022. I anförandet utgick Le från att Ukrainakrisen var ett bevis på att den europeiska säkerhetsordningen hade fallerat och såg det som ett exempel på att USA:s och Natos ansats kring säkerhet hade förlorat sin legitimitet. Mot bakgrund av detta driver Kina GSI som en ny modell för internationell säkerhet där ingen ska utvidga sin säkerhet på bekostnad av andra. Le utvecklade fem huvudsatser i sitt anförande:

• En noggrann efterlevnad av internationell rätt och undvikande av dubbelmoral, det vill säga att inte begära att andra ska respektera nationell suveränitet men själv lägga sig i andras angelägenheter.
• Odelbar säkerhet, att avstå från att expandera sin egen säkerhet på andras bekostnad.
• Global solidaritet och samarbete utan blockpolitik och ideologisk konfrontation, framför allt genom att avstå från resonemang om “demokrati mot autokrati”.
• Avvisande av unilaterala sanktioner, vilka Kina förkastar som en lösning på internationella problem.
• Vikten av säkerhet och stabilitet i Stillahavsasien och av att motverka att konflikter spiller över till denna region, samt motstånd till vad som kallas Natos inblandning i Asien och hur asiatiska länder dras med i detta, vilket ses som skadligt för regionens säkerhet.[cxxv]

Det finns bedömare som menar att udden i GSI framför allt är riktad mot USA och i synnerhet mot försök från amerikansk sida att bygga nya eller utökade försvarsallianser och säkerhetssamarbeten i Asien, vilket uppfattas som att inkräkta på Kinas intressesfär. Detta går tillbaka till tidigare resonemang som Xi Jinping fört om ”Asien för asiater”.[cxxvi] Vidare tar Kina också situationen i Ukraina som ett argument för att regional säkerhet endast kan uppnås om berörda stormakter tillåts ha inflytande över hur regionala säkerhetsarrangemang utformas. Samtidigt blir detta, givet bristen på samsyn stormakterna emellan, ett sätt att bygga in svårigheter att enas om ett gemensamt agerande i regionala säkerhetsfrågor. Från kinesiskt håll kan detta dock ses som positivt, eftersom det kinesiska perspektivet är att FN ofta används som instrument i konflikter som enligt den kinesiska uppfattningen är interna angelägenheter. Det är troligt att Kina framför allt kommer att försöka vinna stöd från länder i det globala syd för GSI. Detta skulle stärka det kinesiska narrativet om att en stor del av världen inte delar den syn på globala säkerhetsarrangemang som framförs av liberala demokratier i västvärlden.[cxxvii] Kina har också fokuserat sina insatser på att marknadsföra GSI gentemot BRICS-länderna (Brasilien, Ryssland, Indien, Kina och Sydafrika) samt säkrat stöd från Uruguay, Nicaragua, Kuba, Pakistan och Indonesien.[cxxviii]  Vidare presenterade Kina budskap om GSI vid toppmötet inom Shanghai Cooperation Organization (SCO) i Uzbekistan i september 2022. Då framförde Azerbajdzjan, Belarus, Iran, Kazakstan, Kirgizistan och Uzbekistan sitt stöd för initiativet.[cxxix]

Då GSI är ett initiativ som presenterats förhållandevis nyligen och inte förtydligats närmare finns ännu inga ingående analyser av initiativet. Det finns bedömare som menar att GSI kan ses som ett skifte i Kinas globala ansats i det att säkerhet prioriteras högre än utvecklingsfrågor i både bilaterala och regionala sammanhang. Offensiven för att vinna utvecklingsländernas stöd för GSI skulle kunna vara ett sätt att förtydliga Kinas stöd för principen om icke-inblandning, vilket på vissa håll har fått sig en törn genom landets ovilja att ta ställning mot Rysslands agerande gentemot Ukraina.[cxxx] Samtidigt är GSI till sitt innehåll märkbart inspirerat av den allt tydligare sammanhållningen mellan Kina och Ryssland, och initiativet har starka likheter med det som sägs i det gemensamma uttalande som Ryssland och Kina utfärdade efter toppmötet mellan Xi Jinping och Vladimir Putin den 4 februari 2022.[cxxxi] Uttalandet omfattar ett brett spektrum av frågor av både bilateral, regional och multilateral karaktär. Genomgående i uttalandet understryks vikten av respekt för internationell rätt och för nationell suveränitet och icke-inblandning. Begreppet ”odelbar säkerhet” och vikten av att inte utvidga statens egen säkerhet på bekostnad av andra stater intar en central plats. Det gör också motståndet mot alliansbildning, både genom utvidgning av Nato och etablerandet av nya samarbeten i Asien, till exempel det militära samarbetet mellan Australien, Storbritannien och USA som etablerades 2021 under namnet AUKUS. FN nämns på flera ställen i det gemensamma uttalandet som en central koordinerande funktion i det internationella samfundet. Säkerhetsrådets viktiga roll understryks också. De flesta referenser till FN-systemet handlar dock om olika sakfrågor, såsom nedrustning och rustningskontroll samt FN-processer rörande styrningen och förvaltningen av internet. Uttalandet omfattar också en tolkning av mänskliga rättigheter och FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna. Tolkningen ligger nära den omtolkning av dessa begrepp som Kina driver inom ramen för FN, vilket har beskrivits ovan.

4. Konsekvenser för Sverige och likasinnade länder

Som nämndes i rapportens inledning är fredsbyggande, fredsbevarande, jämställdhetsarbete, utvecklingsfinansiering, FN-reformer, Agenda 2030, samt klimat och säkerhet FN-frågor inom vilka regering och riksdag tidigare ansett att det kan finnas förutsättningar för att samarbeta med Kina. Även i EU:s gemensamma Kinastrategi framställs flera av dessa frågor som viktiga att engagera Kina i och söka samarbete inom.[cxxxii] Det är möjligt att såväl Sveriges som EU:s politik på detta område kan komma att justeras framgent för att återspegla en alltmer ansträngd relation till Kina. Dock kommer även en eventuellt justerad politik behöva ta hänsyn till att Kina numera är en central och tongivande aktör inom FN, och att det kan bli nödvändigt att å ena sidan balansera och motverka landets agerande och å andra sidan söka samarbete inom vissa områden. Kina, som en av världens största ekonomier, är också beroende av ett fungerande internationellt system, och det kan därför antas att landet har intresse av att samarbeta med andra stater för att hantera globala utmaningar. Att Kina tar större plats och är aktivt i FN-systemet är heller inte anmärkningsvärt i sig. Det finns sakliga argument för att Kina axlar en alltmer central roll givet landets ökade betydelse globalt. Det är dessutom viktigt för FN-systemet att stora och tongivande stater känner ett ansvar för systemets fortlevnad och utveckling. I vissa avseenden är också bilden av att Kina ”tar över” inom FN-systemet något överdriven. Det går att belägga en ökad aktivitet från Kinas sida, men inom flera områden sker den från relativt låga nivåer.

Kinas ambition att axla en större roll i FN-systemet samt att forma samarbetet till att bättre passa kinesiska prioriteringar står dock, som denna rapport belyser, ofta i konflikt med Sveriges och EU:s positioner. Detta betyder att Kinas ökade aktivitet i FN-systemet kan innebära utmaningar och konsekvenser för Sverige och likasinnade, vilket presenteras närmare i punkterna nedan. Rapporten visar också att Kina har valt att fokusera på FN:s fackorgan för att utvidga sitt inflytande över FN-systemet och för att kunna forma det internationella systemet för att passa kinesiska prioriteringar. Det finns vidare behov av att i framtida studier närmare analysera kinesiskt agerande inom dessa FN-organ.

• Det går att se en ambition från Kinas sida att vrida om innebörden i viktiga begrepp i FN:s överenskomna språkbruk, styra om organisationens fokus till sådant som går i linje med kinesiska prioriteringar, och rikta bort fokuset från sådant som inte överensstämmer med dessa prioriteringar. Detta sker på områden som är centrala för Sveriges arbete i FN, exempelvis mänskliga rättigheter, jämställdhet och demokrati. Det är således angeläget att identifiera de områden där det är särskilt viktigt att känna igen och motverka det kinesiska agerandet.
• De landvinningar som har gjorts avseende definitioner och åtaganden inom området för mänskliga rättigheter måste försvaras mot försök att urholka dessa eller ansträngningar att skifta innebörden i centrala begrepp. En möjlig konsekvens för Sverige i detta avseende är att det kan bli svårare att få gehör för prioriterade frågor i FN. Starkare samordning och uppslutning bland auktoritära stater kring en inriktning som går stick i stäv med svenska prioriteringar ställer krav på en kontinuerlig samverkan med, och ett byggande av, allianser inom EU samt med länder som delar Sveriges syn på mänskliga rättigheter. Detta för att motverka liknande samordning från de auktoritära staterna.
• Kina försöker aktivt påverka delar av FN som arbetar med frågor som rör mänskliga rättigheter, däribland MR-rådet. I kölvattnet av publiceringen av FN-rapporten om Xinjiang 2022 är det troligt att Kina kommer att göra allt i sin makt för att minska fokus på och förhindra fortsatt debatt om situationen i Xinjiang inom FN. Exemplet med voteringen i MR-rådet i oktober 2022 om att diskutera situationen i Xinjiang visar tydligt på Kinas inställning i denna fråga. Vidare ger det en bild av inflytandet Kina har över dagordningen i MR-rådet. Om Sverige, ensamt eller tillsammans med andra likasinnade länder, inom ramen för FN skulle driva på för fortsatt debatt om situationen i Xinjiang är det inte osannolikt att Kina skulle reagera starkt. En sådan reaktion skulle kunna inkludera olika typer av bilaterala motåtgärder mot enskilda länder. Givet den tydliga svenska linjen i fråga om brott mot mänskliga rättigheter bör det därför finnas beredskap för att hantera ökad friktion mellan Sverige och Kina.
• Civilsamhällets roll i FN:s arbete utmanas av Kinas agerande. Även detta är ett område där Sverige har en stark profil. Procedurreglerna inom FN:s ram för att hantera civilsamhällets observatörsstatus ger starkt inflytande åt länder som vill begränsa civilsamhällets medverkan. Det kan vara påkallat att tillsammans med likasinnade arbeta för att reformera dessa regler för att försvåra för stater att invända mot enskilda civilsamhällesorganisationers medverkan vid FN-möten.
• Ett annat område som är påkallat att följa är Kinas agerande inom mer tekniska fackorgan. Kina har en stark ställning inom flera av dessa organisationer, vilka tenderar att få mindre uppmärksamhet i debatten om det internationella systemet. Sverige bevakar dessa organ till stor del genom fackdepartement eller myndigheter vilkas perspektiv ofta är mer kopplat till organisationens substantiella arbete eller tekniska frågor. En systemövergripande fråga som att känna igen och motverka kinesiskt agerande kan därför kräva ökad kunskap och samordning bland dessa aktörer.

Kina tar en allt större plats och en alltmer aktiv, policyskapande roll internationellt, genom att presentera olika så kallade globala initiativ. Det är viktigt att dra lärdomar av utvecklingen av BRI för att kunna bemöta Kinas nyare initiativ, såsom GDI. Till skillnad från lanseringen av BRI går Kina direkt på FN-systemet för att förankra GDI på bred front. Det är möjligt att GDI kommer att introduceras i snabbare takt än vad som var fallet med BRI. Om det ses som angeläget att förhindra att GDI växer till samma proportioner som BRI är det troligen nödvändigt att på ett tidigare stadium påverka länder som Kina försöker vinna stöd från för sina profilfrågor, framför allt länder i globala syd. Vidare är det angeläget att bevaka hur GSI och den allt starkare kinesisk-ryska samsynen eventuellt kommer att påverka FN:s arbete. Viktiga frågor här är huruvida GSI är en ny ”ideologisk plattform” för anti-liberala eller anti-västliga regimer att samlas kring, samt hur de tänkta sambanden mellan GDI och GSI ser ut. Sverige och likasinnade behöver fortsatt ha förmågan att analysera och följa utvecklingen av dessa förslag samt upptäcka respektive motverka språkbruket direkt när det dyker upp.

Lista över förkortningar

Förkortning	Engelsk betydelse	Svenskt namn
CTBTO	Comprehensive Nuclear-Test-Ban Treaty Organization	Organisationen för det fullständiga provstoppsavtalet
ECOSOC	Economic and Social Council	FN:s Ekonomiska och sociala råd
FAO	Food and Agriculture Organization	FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation
IAEA	International Atomic Energy Agency	Internationella atomenergiorganet
ICAO	International Civil Aviation Organization	Internationella civila luftfartsorganisationen
ICC	International Criminal Court	Internationella brottmålsdomstolen
IFAD	International Fund for Agricultural Development	Internationella fonden för jordbruksutveckling
ILO	International Labour Organization	Internationella arbetsorganisationen
IMF	International Monetary Fund	Internationella valutafonden
IMO	International Maritime Organization	Internationella sjöfartsorganisationen
IOM	International Organization for Migration	Internationella migrationsorganisationen
ISA	International Seabed Authority	FN:s internationella instans för havsbottnen
ITLOS	International Tribunal for the Law of the Sea	FN:s internationella domstol för havsrätt
ITU	International Telecommunication Union	Internationella teleunionen
OPCW	Organization for the Prohibition of Chemical Weapons	Organisationen för förbud mot kemiska vapen
UNDP	United Nations Development Programme	FN:s utvecklingsprogram
UNEP	United Nations Environment Programme	FN:s miljöprogram
UNESCO	United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization	FN:s organisation för samarbete inom utbildning, vetenskap och kultur
UNFPA	United Nations Population Fund	FN:s befolkningsfond
UN-HABITAT	United Nations Human Settlements Programme	FN:s program för boende- och bebyggelsefrågor
UNICEF	United Nations Children’s Fund	FN:s barnfond
UNIDO	United Nations Industrial Development Organization	FN:s organisation för industriell utveckling
UNWTO	United Nations World Tourism Organization	FN:s världsturismorganisation
UPU	Universal Postal Union	Världspostunionen
WFP	World Food Programme	Världslivsmedelsprogrammet
WHA	World Health Assembly	Världshälsoförsamlingen
WHO	World Health Organization	Världshälsoorganisationen
WIPO	World Intellectual Property Organization	Världsorganisationen för den intellektuella äganderätten
WMO	World Meteorological Organization	Meteorologiska världsorganisationen
WTO	World Trade Organization	Världshandelsorganisationen

Slutnoter

[i] Ministry of Foreign Affairs of the People’s Republic of China: Position Paper on China’s Cooperation with the United Nations. 2021-10-22. https://www.fmprc.gov.cn/mfa_eng/wjdt_665385/wjzcs/202110/t20211022_9609380.html

[ii] Se exempelvis Feltman, J. China’s expanding influence at the United Nations— and how the United States should react. Brookings. September 2020. https://www.brookings.edu/wp-content/uploads/2020/09/FP_20200914_china_united_nations_feltman.pdf och Foot, R. ‘Doing some things’ in the Xi Jinping era: the United Nations as China’s venue of choice. International affairs, September 2014. Vol.90, No 5. s. 1086-1087 samt Fung, C.J & Lam, S-H. Mixed report card: China’s influence at the United Nations. Lowy Institute. 2022-12-18. https://www.lowyinstitute.org/publications/mixed-report-card-china-s-influence-united-nations

[iii] Regeringen. FN och Sverige. 2017-07-10. https://www.regeringen.se/lattlast-information-om-regeringen-och-regeringskansliet/sverige-i-varlden/fn-och-sverige/  

[iv] Regeringen. Utrikesminister Billströms anförande vid Svenska FN-förbundets seminarium på FN-dagen. 2022-10-24. https://www.regeringen.se/tal/2022/10/utrikesminister-billstroms-anforande-vid--svenska-fn-forbundets-seminarium-pa-fn-dagen/

[v] Regeringen. Ett försämrat säkerhetspolitiskt läge – konsekvenser för Sverige (Ds 2022:7). 2022-05-13. https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/departementsserien-och-promemorior/2022/05/ds-20227/

[vi] Regeringens skrivelse 2019/20:18. Arbetet i frågor som rör Kina. https://www.regeringen.se/contentassets/8a6d4e54b01d48ed9c196a252d09aff4/arbetet-i-fragor-som-ror-kina-skr-2019-20-18.pdf s. 16

[vii] Morris, S., Rockafellow, R. & Rose, S. Mapping China’s participation in Multilateral Development Institutions and Funds. Center for Global Development, November 2021. https://www.cgdev.org/blog/mapping-chinas-rise-multilateral-system

[viii] Svenska FN-förbundet. FN-systemet. https://fn.se/vi-gor/vi-utbildar-och-informerar/fn-info/fn-som-organisation/fn-systemet/

[ix] Förenta nationerna. UN System Chart. https://www.un.org/sites/un2.un.org/files/2021/09/un_system_chart.pdf

[x] Winkler, S. Taiwan’s UN Dilemma: To Be or Not To Be. Brookings. 2012-06-20. https://www.brookings.edu/opinions/taiwans-un-dilemma-to-be-or-not-to-be/; Lindemann, B-A. Cross-Strait Relations and International Organizations. Taiwan’s Participation in IGOs in the Context of Its Relationship with China. Diss., Eberhard Karls Universität Tübingen, 2012. s. 69.

[xi] Winkler, S. Taiwan’s UN Dilemma: To Be or Not To Be. Brookings. 2012-06-20. https://www.brookings.edu/opinions/taiwans-un-dilemma-to-be-or-not-to-be/ 

[xii] Cai, K.G. "The Evolution of Chinese Foreign Policy since 1949”. I China’s Foreign Policy Since 1949, Continuity and Change. s. 60-92. New York: Routledge, 2022.; Breslin, S. China and the global order: signalling threat or friendship?. International Affairs 89: 3, 2013. s. 615-634.

[xiii] Lee, K. It’s Not Just the WHO: How China Is Moving on the Whole U.N. Politico. 2020-04-15. https://www.politico.com/news/magazine/2020/04/15/its-not-just-the-who-how-china-is-moving-on-the-whole-un-189029

[xiv] Ljunggren, B. Xi Jinpings Kina vill inta huvudscenen i världen. Utrikesmagasinet. 2017-11-07. https://www.ui.se/utrikesmagasinet/kronikor/2017/november/xi-jinpings-kina-vill-inta-huvudscenen-i-varlden/ 

[xv] 新华网（Xinhuas webbplats) 在中国共产党第十九次全国代表大会上的报告 (Generalsekreterarens rapport till den 19:e partikongressen), http://www.gov.cn/zhuanti/2017-10/27/content_5234876.htm

[xvi] Foot, R. ’Doing some things’ in the Xi Jinping era: the United Nations as China’s venue of choice. International affairs, September 2014. Vol.90, No 5. s. 1086-1087.

[xvii] Cai, K.G. "Chinese multilateralism policy”. I China’s Foreign Policy Since 1949, Continuity and Change. s. 195-212. New York: Routledge, 2022; Foot, R. ‘Doing some things’ in the Xi Jinping era: the United Nations as China’s venue of choice. International affairs, September 2014. Vol.90, No 5. s. 1086-1087.; Lee, K. It’s Not Just the WHO: How China Is Moving on the Whole U.N. Politico. 2020-04-15. https://www.politico.com/news/magazine/2020/04/15/its-not-just-the-who-how-china-is-moving-on-the-whole-un-189029.

[xviii] Morris, S., Rockafellow, R. & Rose, S. Mapping China’s participation in Multilateral Development Institutions and Funds. Center for Global Development, November 2021. https://www.cgdev.org/blog/mapping-chinas-rise-multilateral-systems. 5

[xix] Hyde, A. China’s Emerging Financial Influence at the UN Poses a Challenge to the U.S. Stimson Center. 2022-04-04. https://www.stimson.org/2022/chinas-emerging-financial-influence-at-the-un/

[xx] Charbonneau, L. UN Members Should Stand Strong on Human Rights Funding: Russia, China Lead Efforts to Put Monitoring, Investigations on Chopping Block. Human Rights Watch. 2021-12-22. https://www.hrw.org/news/2021/12/22/un-members-should-stand-strong-human-rights-funding

[xxi] UNSCEB: Revenue by government donor. https://unsceb.org/fs-revenue-government-donor (data hämtad 2022-09-16).

[xxii] FN-stadgan. Artikel 100. 1. https://www.un.org/en/about-us/un-charter/full-text

[xxiii] International Service for Human Rights. Briefing note: China and the UN Economic and Social Council. Juli 2021. https://ishr.ch/wp-content/uploads/2021/07/final_proofed_formatted_-_china_and_ecosoc_0.pdf

[xxiv] Fung, C. & Lam, S-H. Staffing the United Nations: China’s Motivations and prospects. International Affairs 97:4, 2021 s. 1151.

[xxv] Feltman, J. Restoring (Some) Impartiality to UN Senior Appointments. The Cairo Review of Global Affairs, Fall 2020. https://www.thecairoreview.com/the-un-at-75/restoring-some-impartiality-to-un-senior-appointments/

[xxvi] Feltman, J. Restoring (Some) Impartiality to UN Senior Appointments. The Cairo Review of Global Affairs, Fall 2020. https://www.thecairoreview.com/the-un-at-75/restoring-some-impartiality-to-un-senior-appointments/

[xxvii] Fung, C. & Lam, S-H. Staffing the United Nations: China’s Motivations and prospects. s. 1150

[xxviii] Fung, C & Lam, S-H. Staffing the United Nations: China’s Motivations and prospects. s. 1156-7

[xxix] Fung, C. & Lam, S-H. China already leads 4 of the 15 U.N. specialized agencies – and is aiming for a 5^th. The Washington Post. 2020-03-03. https://www.washingtonpost.com/politics/2020/03/03/china-already-leads-4-15-un-specialized-agencies-is-aiming-5th/

[xxx] Cumming-Bruce, N. U.S.-Backed Candidate for Global Tech Post Beats China’s Nominee. New York Times. 2020-03-04. https://www.nytimes.com/2020/03/04/business/economy/un-world-intellectual-property-organization.html

[xxxi] Lynch, C. US State department appoints envoy to counter Chinese influence at the UN. Foreign Policy, 2022-01-22. https://foreignpolicy.com/2020/01/22/us-state-department-appoints-envoy-counter-chinese-influence-un-trump/

[xxxii] Kine, P. Biden’s China-U.N. influence challenge. Politico. 2021-10-21. https://www.politico.com/newsletters/politico-china-watcher/2021/10/21/bidens-china-un-influence-challenge-494787

[xxxiii] US Senate Foreign Relations Committee. Senate Confirmation Hearing Opening Statement, Ambassador Linda Thomas-Greenfield. 2021-01-27. https://www.foreign.senate.gov/imo/media/doc/012721_Thomas-Greenfield_Testimony.pdf 

[xxxiv] Fung, C. & Lam, S-H. Staffing the United Nations: China’s Motivations and prospects. s. 1155-58.

[xxxv] Fung, C. & Lam, S-H. Staffing the United Nations: China’s Motivations and prospects. s. 1147.

[xxxvi] UN Human resources network: UN System HR Statistics Report (2013-2022). (hämtade 2022-09-26) https://unsceb.org/reports?field_mechanism%5B93%5D=93&page=0 . Siffrorna omfattar fast anställda och nationella sekonderingar i FN-sekretariatet, fackorganen samt fonder och program.

[xxxvii] Lee, K. & Sullivan, A. People’s Republic of the United Nations. CNAS, May 2019. s. 9-10. https://s3.us-east-1.amazonaws.com/files.cnas.org/backgrounds/documents/CNAS-Report-China-IO-final-web-b.pdf?mtime=20190513092354focal=none

[xxxviii] Ministry of Foreign Affairs of the People’s Republic of China: Position Paper on China’s Cooperation with the United Nations https://www.fmprc.gov.cn/mfa_eng/wjdt_665385/wjzcs/202110/t20211022_9609380.html  

[xxxix] UN Peacekeeping: Contribution of Uniformed Personnel to UN by Country and Personnel Type Experts on Mission, Formed Police Units, Individual Police, Staff Officer, and Troops As of: 30/04/2022. https://peacekeeping.un.org/sites/default/files/01_contributions_to_un_peacekeeping_operations_by_country_and_post_49_april_22.pdf

[xl] China Power Project: Is China Contributing to the United Nations’ Mission? CSIS. https://chinapower.csis.org/china-un-mission/

[xli] China Power Project: Is China Contributing to the United Nations’ Mission? CSIS. https://chinapower.csis.org/china-un-mission/ samt Dag Hammarskjöld Library: Security Council - Veto List. https://research.un.org/en/docs/sc/quick

[xlii] Fung, C. & Lam, S-H. Staffing the United Nations: China’s Motivations and prospects. s. 1144

[xliii] China Power Project: Is China Contributing to the United Nations’ Mission? CSIS. https://chinapower.csis.org/china-un-mission/

[xliv] Wert, J. ICAO excludes Taiwan from cooperation amid Coronavirus, rejects criticism. International Flight Network. 2020-01-28. https://www.ifn.news/posts/icao-excludes-taiwan-from-cooperation-amid-coronavirus-rejects-criticism/

[xlv] Englund, J. Isolating Taiwan Beyond the Strait. Chinese pressure tactics in four democracies. Stockholm: FOI, 2022. s. 33. file:///C:/Users/25493-113/Downloads/FOI-R--5250--SE%20(3).pdf

[xlvi] Drun, J, och Glaser, B. The Distortion of UN Resolution 2758 to Limit Taiwan’s Access to the United Nations. GMF, 2022. s. 5.  https://www.gmfus.org/sites/default/files/2022-03/Drun%26Glaser-distortion-un-resolution-2758-limit-taiwans-access_1.pdf

[xlvii] Inboden, R S: ”China at the UN”.

[xlviii] Lam, S-H. & Fung, C. Mapping China’s Influence at the United Nations. September 30, 2021. https://www.peio.me/wp-content/uploads/PEIO14/PEIO14_paper_140.pdf

[xlix] Alden, C. (2005) China in Africa, Survival, 47:3, 147-164,
Pairault, T. China’s Presence in Africa Is at Heart Political. The Diplomat. 2021-08-11. https://thediplomat.com/2021/08/chinas-presence-in-africa-is-at-heart-political/    

[l] Coleman, K. P. & Job, B.L. How Africa and China may shape UN peacekeeping beyond the liberal international order. International Affairs. 97:5 (2021) 1451-1468; Alden, C. & Large, D. On Becoming a Norms Maker: Chinese Foreign Policy, Norms Evolution and the Challenges of Security in Africa. The China Quarterly, 2015. 123-142.

[li] de Beule, F. & Van den Bulcke, D. “China ’s opening up, from Shenzhen to Sudan”. I van Dijk, M.P. (red.), The New Presence of China in Africa, 1:a uppl. (Amsterdam: Amsterdam University Press, 2009). s. 31-52.
Pairault, T. China’s Presence in Africa Is at Heart Political. The Diplomat. 2021-08-11. https://thediplomat.com/2021/08/chinas-presence-in-africa-is-at-heart-political/

[lii] Pairault, T. China’s Presence in Africa Is at Heart Political. The Diplomat. 2021-08-11. https://thediplomat.com/2021/08/chinas-presence-in-africa-is-at-heart-political/

[liii] Piccone, T. China’s Long Game on Human Rights at the United Nations. Brookings. September, 2018. s. 14. https://www.brookings.edu/wp-content/uploads/2018/09/FP_20181009_china_human_rights.pdf

[liv] Human Rights Watch. The Cost of International Advocacy, China’s Interference in United Nations Human Rights Mechanisms. September 2017. s. 78. https://www.hrw.org/sites/default/files/report_pdf/chinaun0917_web.pdf

[lv] Human Rights Watch. The Cost of International Advocacy, China’s Interference in United Nations Human Rights Mechanisms. September 2017. s. 79. https://www.hrw.org/sites/default/files/report_pdf/chinaun0917_web.pdf

[lvi] Nebehay, S. Exclusive – China urges diplomats and U.N. to boycott Dalai Lama in Geneva. Reuters. 2016-03-10. https://www.reuters.com/article/china-un-dalailama-boycott-idUSKCN0WC1KW; Nichols, M. China urges U.N. states not to attend Xinjiang event next week. Reuters. 2021-05-08. https://www.reuters.com/world/china/exclusive-china-urges-un-states-not-attend-xinjiang-event-next-week-2021-05-07/

[lvii] Lidholm, P. FN-event I Stockholm ställdes in – efter påtryckningar från Kina. Expressen. 2019-05-17. https://www.expressen.se/nyheter/fn-event-i-stockholm-stalldes-in-efter-patryckningar-av-kina/

[lviii] Gummesson, J. UD: Kina ”gillade inte” utställning – ställdes in. Svenska Dagbladet. 2019-06-13. https://www.svd.se/a/g7JbE1/ud-kina-gillade-inte-utstallning-stalldes-in

[lix] Gummesson, J. UD: Kina ”gillade inte” utställning – ställdes in. Svenska Dagbladet. 2019-06-13. https://www.svd.se/a/g7JbE1/ud-kina-gillade-inte-utstallning-stalldes-in

[lx] Ministry of Foreign Affairs of the People’s Republic of China: Position Paper on China’s Cooperation with the United Nations. 2021-10-22. https://www.fmprc.gov.cn/mfa_eng/wjdt_665385/wjzcs/202110/t20211022_9609380.html

[lxi] Rolland, N. China’s vision for a new world order. The National Bureau of Asian Research, 2020. s. 14. https://www.nbr.org/wp-content/uploads/pdfs/publications/sr83_chinasvision_jan2020.pdf

[lxii] Ministry of Foreign Affairs of the People’s Republic of China: Position Paper on China’s Cooperation with the United Nations. 2021-10-22. https://www.fmprc.gov.cn/mfa_eng/wjdt_665385/wjzcs/202110/t20211022_9609380.html .

[lxiii] Ministry of Foreign Affairs of the People’s Republic of China: Position Paper on China’s Cooperation with the United Nations. 2021-10-22. https://www.fmprc.gov.cn/mfa_eng/wjdt_665385/wjzcs/202110/t20211022_9609380.html .

[lxiv] Lee, K. & Sullivan, A. People’s Republic of the United Nations. China’s Emerging Revisionism in International Organizations. Center for a New American Security. 2019. s. 4. https://s3.us-east-1.amazonaws.com/files.cnas.org/backgrounds/documents/CNAS-Report-China-IO-final-web-b.pdf?mtime=20190513092354focal=none 

[lxv] Oud, M. & Drinhausen, K. (red.), The Decoding China Dictionary, March 3, 2021, https://decodingchina.eu/  

[lxvi] Lee, K. & Sullivan, A. People’s Republic of the United Nations. China’s Emerging Revisionism in International Organizations. Center for a New American Security. 2019. s. 4. https://s3.us-east-1.amazonaws.com/files.cnas.org/backgrounds/documents/CNAS-Report-China-IO-final-web-b.pdf?mtime=20190513092354focal=none 

[lxvii] Oud, M. ”Human Rights”. I Oud, M. & Drinhausen, K. (red.), The Decoding China Dictionary, March 3, 2021, https://decodingchina.eu/human-rights/     

[lxviii] Lee, K. & Sullivan, A. People’s Republic of the United Nations. China’s Emerging Revisionism in International Organizations. Center for a New American Security. 2019. s. 4. https://s3.us-east-1.amazonaws.com/files.cnas.org/backgrounds/documents/CNAS-Report-China-IO-final-web-b.pdf?mtime=20190513092354focal=none 

[lxix] Kinzelbach, K. Will China’s rise lead to a new normative order? An Analysis of China’s Statements on Human Rights at the United Nations (2000-2010). Netherlands Quarterly of Human Rights, Vol. 30/3, 299–332, 2012

[lxx] Oud, M. ”Human Rights”. I Oud, M. & Drinhausen, K. (red.), The Decoding China Dictionary, March 3, 2021, https://decodingchina.eu/human-rights/

[lxxi] Lee, P. SN. The rise of China and its contest for discursive power, Global Media and China. Volume 1, Issue 1-2, March-June 2016, 102-120; Oud, M. “Harmonic Convergence: China and the Right to Development”. I (red. Rolland, N.) An Emerging China – Centric Order, China’s Vision for a New World Order in Practice. The National Bureau of Asian Research, No. 87, augusti 2020. s. 82 https://www.nbr.org/wp-content/uploads/pdfs/publications/sr87_aug2020.pdf; Kinzelbach, K. Will China’s rise lead to a new normative order? An Analysis of China’s Statements on Human Rights at the United Nations (2000-2010). Netherlands Quarterly of Human Rights, Vol. 30/3, 299–332, 2012.

[lxxii] Lee, K. & Sullivan, A. People’s Republic of the United Nations. China’s Emerging Revisionism in International Organizations. Center for a New American Security. 2019. s. 3. https://s3.us-east-1.amazonaws.com/files.cnas.org/backgrounds/documents/CNAS-Report-China-IO-final-web-b.pdf?mtime=20190513092354focal=none 

[lxxiii] Drinhausen, K. “Democracy”. I Oud, M. & Drinhausen, K. (red.), The Decoding China Dictionary, March 3, 2021, https://decodingchina.eu/democracy/

[lxxiv] Worden, A. “China at the UN Human Rights Council: Conjuring a ‘Community of Shared Future for Humankind’?” I (red. Rolland, N.) An Emerging China – Centric Order, China’s Vision for a New World Order in Practice. The National Bureau of Asian Research, No. 87, augusti 2020. s. 34. https://www.nbr.org/wp-content/uploads/pdfs/publications/sr87_aug2020.pdf  

[lxxv] Oud, M. “Harmonic Convergence: China and the Right to Development”. I (red. Rolland, N.) An Emerging China – Centric Order, China’s Vision for a New World Order in Practice. The National Bureau of Asian Research, No. 87, augusti 2020. s. 81 https://www.nbr.org/wp-content/uploads/pdfs/publications/sr87_aug2020.pdf

[lxxvi] Oud, M. & Drinhausen, K. “Introduction”. Oud, M. & Drinhausen, K., (red.), The Decoding China Dictionary, March 3, 2021, https://decodingchina.eu/introduction/

[lxxvii] Lee, K. & Sullivan, A. People’s Republic of the United Nations. China’s Emerging Revisionism in International Organizations. Center for a New American Security. 2019. s. 3. https://s3.us-east-1.amazonaws.com/files.cnas.org/backgrounds/documents/CNAS-Report-China-IO-final-web-b.pdf?mtime=20190513092354focal=none 

[lxxviii] Foot, R. ‘Doing some things’ in the Xi Jinping era: the United Nations as China’s venue of choice. International Affairs 90:5 2014. s. 1090.

[lxxix] Rolland, N. ‘China’s Vision For A New World Order’, The National Bureau of Asian Research, 2020, https://www.nbr.org/wp-content/uploads/pdfs/publications/sr83_chinasvision_jan2020.pdf

[lxxx] Oud, M. & Drinhausen, K. (red.), The Decoding China Dictionary, March 3, 2021, https://decodingchina.eu/  

[lxxxi] Amnesty International: What China Says. https://whatchinasays.org/index.html#glossary

[lxxxii] Lakshman, S. “U.N.-75 declaration delayed.” The Hindu. 2020-06-26. https://www.thehindu.com/news/international/un-75-declaration-delayed/article31927129.ece .

[lxxxiii] Declaration on the commemoration of the seventy-fifth anniversary of the United Nations. https://www.un.org/pga/74/wp-content/uploads/sites/99/2020/06/200625-UN75-highlight.pdf

[lxxxiv] Kinzelbach, K. Will China’s rise lead to a new normative order? An Analysis of China’s Statements on Human Rights at the United Nations (2000-2010). Netherlands Quarterly of Human Rights, Vol. 30/3, 299–332, 2012; Inboden, R.S & Chen, T.C. China's Response to International Normative Pressure: The Case of Human Rights, The International Spectator, 47:2, 45-57. 2012.

[lxxxv] Richardson, S. China's Influence on the Global Human Rights System. Human Rights Watch. 2020-09-14. https://www.hrw.org/news/2020/09/14/chinas-influence-global-human-rights-system  

[lxxxvi] Piccone, T. China’s Long Game on Human Rights at the United Nations. Brookings. September, 2018. s. 5. https://www.brookings.edu/wp-content/uploads/2018/09/FP_20181009_china_human_rights.pdf

[lxxxvii] Foot, R. 'Introduction', China, the UN, and Human Protection: Beliefs, Power, Image (Oxford, 2020; online edn, Oxford Academic, 23 July 2020), s. 3.

[lxxxviii] Olsson, J. “Money talks” – Kinas inflytande I FN ett allt större problem. Blankspot. 2018-03-05. https://blankspot.se/money-talks-kinas-inflytande-i-fn-ett-allt-storre-problem/

[lxxxix] Human Rights Watch. The Costs of International Advocacy. 2017-09-05. https://www.hrw.org/report/2017/09/05/costs-international-advocacy/chinas-interference-united-nations-human-rights   

[xc] Fridh Kleberg, C. Kina och Ryssland på kandidatlistan till FN:s MR-råd. SVT. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/kina-och-ryssland-pa-kandidatlistan-till-fn-s-mr-rad 

[xci] TT-AFP. Bachelet försvarar FN-besök i Kina. Svenska Dagbladet. https://www.svd.se/a/pWaAOR/bachelet-forsvarar-fn-besok-i-kina

[xcii] Davidson, H. UN human rights chief could not speak to detained Uyghurs or families during Xinjiang visit. The Guardian. 2022-06.16. https://www.theguardian.com/world/2022/jun/16/un-human-rights-chief-could-not-speak-to-detained-uyghurs-or-families-during-xinjiang-visit 

[xciii] Björklund, M. Unik polisläcka från Xinjiang avslöjar brutala polismetoder. Dagens Nyheter. 2022-05-24. https://www.dn.se/varlden/unik-polislacka-fran-xinjiang-avslojar-brutala-polismetoder/ 

[xciv] Office of the High Commissioner for Human Rights. OHCHR Assessment of human rights concerns in the Xinjiang Uyghur Autonomous Region, People’s Republic of China. 2022-08-31.  https://www.ohchr.org/en/documents/country-reports/ohchr-assessment-human-rights-concerns-xinjiang-uyghur-autonomous-region

[xcv] Djupenström, H/TT. FN uppmanas släppa rapport om Xinjiang före OS. SVT. https://www.svt.se/sport/peking-2022/fn-uppmanas-slappa-rapport-om-xinjiang-fore-os;  Davidson, H. UN human rights chief could not speak to detained Uyghurs or families during Xinjiang visit. The Guardian. 2022-06.16. https://www.theguardian.com/world/2022/jun/16/un-human-rights-chief-could-not-speak-to-detained-uyghurs-or-families-during-xinjiang-visit  

[xcvi] Permanent Mission of the People’s Republic of China to the United Nations Office in Geneva and Other International Organizations in Switzerland. Fight against Terrorism and Extremism in Xinjiang: Truth and Facts. No. GJ/56/2022. 2022-08-31. https://www.ohchr.org/sites/default/files/documents/countries/2022-08-31/ANNEX_A.pdf

[xcvii] Gelin, M. Bakslag för uigurer när FN stoppar debatt om Xinjiang. Dagens Nyheter. 2022-10-06.  https://www.dn.se/varlden/bakslag-for-uigurer-nar-fn-stoppar-debatt-om-xinjuang/  

[xcviii] Office of the High Commissioner for Human Rights. OHCHR Assessment of human rights concerns in the Xinjiang Uyghur Autonomous Region, People’s Republic of China. 2022-08-31.  https://www.ohchr.org/en/documents/country-reports/ohchr-assessment-human-rights-concerns-xinjiang-uyghur-autonomous-region

[xcix] International Service for Human Rights. Despite States' failure, Uyghurs and rights groups won't give up efforts to hold China accountable at the UN. 2022-10-06. https://ishr.ch/latest-updates/despite-states-failure-uyghurs-and-rights-groups-wont-give-up-efforts-to-hold-china-accountable-at-the-un/ (Hämtad: 2022-10-11).

[c] Se bland annat Nordin A. & Weissman, M. Will Trump make China great again? The belt and road initiative and international order. International Affairs, Volume 94, Issue 2, March 2018, s. 231–249, samt Yu, J. & Wallance, J. What is China’s BRI?. Chatham House. 2021-09-13. https://www.chathamhouse.org/2021/09/what-chinas-belt-and-road-initiative-bri

[ci] Regeringen. Arbetet i frågor som rör Kina (Skr. 2019/20:18). 2019-09-26. https://www.regeringen.se/contentassets/8a6d4e54b01d48ed9c196a252d09aff4/arbetet-i-fragor-som-ror-kina-skr-2019-20-18.pdf

[cii] Deng, Y. (2021) How China Builds the Credibility of the Belt and Road

Initiative, Journal of Contemporary China, 30:131, 734-750

[ciii] Deng, Y. (2021) How China Builds the Credibility of the Belt and Road

Initiative, Journal of Contemporary China, 30:131, 734-750

[civ] United Nations Environment Programme. UN Agencies Belt and Road Initiative Involvement

https://wedocs.unep.org/bitstream/handle/20.500.11822/26318/UN%2525252525252520Agencies%2525252525252520BRI%2525252525252520Involvement%252525252525252002%2525252525252520%252525252525252801%2525252525252520Oct%25252525252525202018%2525252525252529.pdf?sequence=17&isAllowed=y

[cv] Lynch, C. China Enlists U.N. to Promote Its Belt and Road Project. Foreign Policy 2018-05-10. https://foreignpolicy.com/2018/05/10/china-enlists-u-n-to-promote-its-belt-and-road-project/

[cvi] Deo, N. & Bhandari, A. The intensifying backlash against BRI. Gateway House. 2018-05-31. https://www.gatewayhouse.in/bri-debt-backlash/

[cvii] Se bland annat Brautigam, D. & Rithmire M. The Chinese ‘Debt Trap’ Is a Myth. The Atlantic. 2021-02-06. https://www.theatlantic.com/international/archive/2021/02/china-debt-trap-diplomacy/617953/ samt Jones, L. & Hameiri, S. Debunking the Myth of ‘Debt-trap Diplomacy’. Chatham House, augusti 2020. https://www.chathamhouse.org/sites/default/files/2020-08-25-debunking-myth-debt-trap-diplomacy-jones-hameiri.pdf

[cviii] Deng, Y. (2021) How China Builds the Credibility of the Belt and Road

Initiative, Journal of Contemporary China, 30:131, 734-750

[cix] Han, A. & Freymann, E. Coronavirus Hasn’t Killed Belt and Road. Foreign Policy 2021-01-06.

https://foreignpolicy.com/2021/01/06/coronavirus-hasnt-killed-belt-and-road/

[cx] China’s Global Development Initiative is not as innocent as it sounds. The Economist. 2022-06-09. https://www.economist.com/china/2022/06/09/chinas-global-development-initiative-is-not-as-innocent-as-it-sounds  

[cxi] Ministry of Foreign Affairs of the People’s Republic of China. Xi Jinping Attends the General Debate of the 76th Session of the United Nations General Assembly and Delivers an Important Speech. 2021-09-22.  https://www.fmprc.gov.cn/eng/topics_665678/kjgzbdfyyq/202109/t20210923_9591806.html   

[cxii] Ministry of Foreign Affairs of the People’s Republic of China. Xi Jinping Attends the General Debate of the 76th Session of the United Nations General Assembly and Delivers an Important Speech. 2021-09-22.  https://www.fmprc.gov.cn/eng/topics_665678/kjgzbdfyyq/202109/t20210923_9591806.html   

[cxiii] China’s Global Development Initiative is not as innocent as it sounds. The Economist. 2022-06-09. https://www.economist.com/china/2022/06/09/chinas-global-development-initiative-is-not-as-innocent-as-it-sounds

[cxiv] Yao Yao (姚遥). ”全球发展倡议”为因应世界变局擘画蓝图. [“Global Development Initiative” gör en plan för att hantera en föränderlig värld]. Qiushi (求是) 2022-02-25. http://www.qstheory.cn/dukan/hqwg/2022-02/25/c_1128415927.htm

[cxv] Kine, P. Xi Jinping’s global vision. Politico.  2021-09-23. https://www.politico.com/newsletters/politico-china-watcher/2021/09/23/xi-jinpings-global-vision-494439 

[cxvi] China’s Global Development Initiative is not as innocent as it sounds. The Economist. 2022-06-09. https://www.economist.com/china/2022/06/09/chinas-global-development-initiative-is-not-as-innocent-as-it-sounds 

[cxvii] Xinhua. GDI promotes inclusive, balanced global economic development, says Pakistani expert. 2022-06-09. https://english.news.cn/20220609/2777482f484e461cac5e8dc0fad2d625/c.html

[cxviii] Beijing Daily (北京日报). 全球发展倡议与“一带一路”协同增效. [Synergieffekter mellan Global Development Initiative och “Belt and Road Initiative”]. Guangming Online (光明网). 2022-04-18. https://theory.gmw.cn/2022-04/18/content_35666921.htm

[cxix] Permanent Mission of the People’s Republic of China to the UN. The Group of Friends of Global Development Initiative officially launched at the UN New York Headquarters. 2022-01-20. http://un.china-mission.gov.cn/eng/chinaandun/economicdevelopment/202201/t20220121_10631405.htm

[cxx] Permanent Mission of the People’s Republic of China to the UN. The Group of Friends of Global Development Initiative officially launched at the UN New York Headquarters. 2022-01-20.  http://un.china-mission.gov.cn/eng/chinaandun/economicdevelopment/202201/t20220121_10631405.htm;
China’s Global Development Initiative is not as innocent as it sounds. The Economist. 2022-06-09. https://www.economist.com/china/2022/06/09/chinas-global-development-initiative-is-not-as-innocent-as-it-sounds

[cxxi] Ministry of Foreign Affairs of the People’s Republic of China. Press Statement of the Ministerial Meeting of the Group of Friends of the Global Development Initiative. 2022-09-21. https://www.fmprc.gov.cn/eng/zxxx_662805/202209/t20220921_10769142.html

[cxxii] China’s Global Development Initiative is not as innocent as it sounds. The Economist. 2022-06-09. https://www.economist.com/china/2022/06/09/chinas-global-development-initiative-is-not-as-innocent-as-it-sounds

[cxxiii] Ministry of Foreign Affairs of the People’s Republic of China. ”Xi Jinping delivers a keynote speech at the opening ceremony of the Boao forum for Asia annual conference 2022”, 2021-04-22, https:// www.fmprc.gov.cn/mfa_eng/zxxx_662805/202204/t20220421_10671083.html

[cxxiv] Xinhua: Full Text: President Xi Jinping's keynote speech at the opening ceremony of BFA annual conference 2022. http://english.www.gov.cn/news/topnews/202204/21/content_WS62616c3bc6d02e5335329c22.html

För en närmare beskrivning av Kinas syn på Natoutvidgning och alliansbyggande hänvisas till Pårup, H. Kinas syn på Nato och ett svenskt medlemskap. Nationellt kunskapscentrum om Kina, 2022-07-17. https://kinacentrum.se/publikationer/kinas-syn-pa-nato-och-ett-svenskt-medlemskap/

[cxxv] Ministry of Foreign Affairs of the People’s Republic of China. Acting on the Global Security Initiative To Safeguard World Peace and Tranquility. Keynote Speech by Vice Foreign Minister Le Yucheng at “Seeking Peace and Promoting Development: An Online Dialogue of Global Think Tanks of 20 Countries”. 6 May 2022. https://www.fmprc.gov.cn/eng/wjbxw/202205/t20220506_10682621.html

[cxxvi] Rajagopalan, R P. China’s Xi Proposes Global Security Initiative. The Diplomat. 2022-05-07. https://thediplomat.com/2022/05/chinas-xi-proposes-global-security-initiative/

[cxxvii] Chaguan: China unveils its vision of a global security order. The Economist. 2022-05-05. https://www.economist.com/china/2022/05/05/china-unveils-its-vision-of-a-global-security-order

[cxxviii] Hillie, K. China builds coalition to counter America’s ‘barbaric and bloody’ leadership. Financial Times 2022-05-27.  https://www.ft.com/content/377cdb02-8a45-4ba2-b6ee-88620eb48f0b  

[cxxix] Freeman, C. & Stephenson, A. Xi Kicks Off Campaign for a Chinese Vision of Global Security. US Institute for Peace. 2022-10-05. https://www.usip.org/publications/2022/10/xi-kicks-campaign-chinese-vision-global-security

[cxxx] China builds coalition to counter America’s ‘barbaric and bloody’ leadership. Financial Times 2022-05-27.  https://www.ft.com/content/377cdb02-8a45-4ba2-b6ee-88620eb48f0b 

[cxxxi] Joint Statement of the Russian Federation and the People’s Republic of China on the International Relations Entering a New Era and the Global Sustainable Development. www.en.kremlin.ru/supplement/5770

[cxxxii] European Commission. JOIN (2019) 5 final. Joint Communication to the European Parliament, the European Council and the Council: 

EU-China – A strategic outlook. 2019-03-12. https://commission.europa.eu/system/files/2019-03/communication-eu-china-a-strategic-outlook.pdf

Om författarna